Att planka – en nästan scifi novell

I högra ögonvrån blinkar en röd logga till, det är en notifiering om att hon passerar gränsen in till Stockholm commute. Hon ser sig om i fordonet efter en plats och väljer en lite längre bak. Clare är på väg hem och är lite trött efter ett långt besök hos moster där hon suttit barnvakt en stund åt sina söta små kusiner. Hon ser sig förstrött om i fordonet, det är inte så många andra passagerare som är ute och reser.

Clare låter blicken vandra, närmast henne sitter en äldre herre, en försäkringsrådgivare som talar många språk ser hon. Lite längre fram sitter två personer i Clares egen ålder. Sarah och June heter de och bor i Långbro. De har väskor fulla med grönsaker, går säkert ärenden åt sina föräldrar tänker Clare. Efter ett tag har Clare kollat igenom alla fordonets passagerare utan att hitta någon som fångat hennes intresse. Hon går varvet runt igen, kanske missade hon något. Vid andra varvet slut är Clare uttråkad och funderar över vad hon kan hitta på istället innan det är dags för henne att kliva av. Hon flyttar runt i sätet för att hitta en bekvämare position. Killen bredvid henne på andra sidan gången, vem var han nu igen. Märkligt, Clare tittar på honom men får inte upp någon information. Hon väntar något ögonblick men inget händer. Det kommer fortfarande inte upp varken namn eller sysselsättning.

Clare har aldrig varit med om något liknade tidigare, att en person inte är registrerad, att en person inte kommer upp på hennes bioskärm. Clares tankar avbryts av att killen reser sig upp för att gå av. Impulsivt reser sig Clare också och kliver av bussen hon med.

Hey, ropar hon efter killen. Han vänder sig om och ler, hej, hej, säger han. Clare heter jag säger Clare samtidigt som hon bugar lätt. Alex, svara killen, samtidigt som han drar av sig anoraken han haft på sig. Du kom inte upp på min bioskärm fortsätter Clare, det har aldrig hänt förut. Alex tittar ner i marken, sen säger han, det är aldrig någon som brukar märka. Clare lägger märke till anoraken han står med i handen, också ett odd plagg. Alex verkar ändå lugn och ger Clare ett leende. Han byter ämne, anoraken har jag hittat hemma på vinden, den var min farfars. Clares hjärna spinner, men bioskärmen då, varför kom du inte upp? Hon sväljer sin nyfikenhet för stunden och svarar, jaha, ja, den ser ovanlig ut. Den är gjord av ett material som gör min kroppsvärme osynlig för kamerorna säger Alex, det är därför jag inte kom upp på din bioskärm.

Clare blir tyst. Alex lägger ner anoraken i sin ryggsäck och börjar sedan gå längs trottoaren. Clare följer efter, men varför har du den på dig, frågar hon. Alex verkar inte ta illa vid sig och svarar, mina commuter points räcker bara till resor på vardagarna. När jag använder anoraken dras inga points för mig eftersom jag inte registreras någonstans. Men varför räcker inte dina points? Nu är det Alex tur att bli tyst. Clare som fortfarande är nyfiken, noterar hur Alex lugg skymmer hans ögon när han tittar ner. Hon tror att hon sett att de har en brun nyans. Damn, nej eller alltså. Clares bioskärm visar nu information om Alex, han har dykt upp. Vill du gå och fika, säger hon istället, vi kan gå till BB vid Vanadisplan?

Detta var del 1, välkommen att följa fortsättningen inom kort här på bloggen.

Tre snabba tips till nya lärarstudenter

“Hjälp vad gör jag nu?”. Ja, den frågan får jag ibland av uppjagade studenter som mött en uppgift det känner sig osäkra på hur det ska ta sig an. Jag har sällan alla svar eftersom jag också bara är student men jag ger så mycket tips jag kan.

Med det som bakgrund har jag skrivit ner några tips till färska lärarstudenter som följer nedan, det är, vad jag önskat att jag kunde sagt till alla, inklusive mig själv redan under första terminen.

Docent Eddy Nehls har också gjort samma sak, läs hans tips, bli varm av kunskapssynen och ta för all del till dig av hans råd, det är mycket goda. Eddys råd finns här.

1)      Ta digitala anteckningar eller digitalisera dina handskrivna anteckningar.

Från och med kurs två kommer du försöka och vilja komma ihåg vad det nu var Marx hade för huvudteser, eller vilka demokratimodeller som Held diskuterade. Ja eller något annat som känns mer bekant för ditt studieområde. Om du digitaliserar dina anteckningar kommer du att kunna söka bland dom, det kommer vara guld värt för dig ett par terminer in i utbildningen. Evernote och Onenote är två vanliga som är väldigt bra.

2)      ”Gör ett undervisningsupplägg för…”

Den uppmaningen kommer du stå inför inom kort, många är vi som känt oss helt vilse inför den här uppmaningen eller frågeställningen. Vill du hjälpa dig själv, börja redan nu, dag ett att följa lärare i alla tänkbara sociala medier som delar sina tankar och idéer om undervisningsupplägg. Vill du ha tips på bloggar, Facebook grupper eller användare på Twitter som är aktiva inom ditt ämne, var frågvis. Jag hjälper gärna till om jag kan, finns på Twitter som @gravardotter. Att hitta lärare som för en diskussion om undervisningsupplägg är inget som kommer ingå som en uppgift i några av dina kurser, så detta är alltså något som hamnar utanför din vanliga skola, gör det ändå!

3)      Lär dig det du läser.

Det här tipset är lite svårpaketerat och jag är lite osäker på hur jag ska få fram det. Men lär dig det du läser. Det här tipset hänger också ihop med punkt nummer två, och punkt ett för den delen. Under dina kurser, på din praktik och när du börjar ditt första jobb i yrket som lärare kommer du vara så glad över, och så hjälpt av att du känner dig bekväm i dina egna ämneskunskaper.  Att försöka fokusera på att göra den pedagogiska och didaktiska utformningen av ditt ämne så att det passar dina elever är en nog så tuff uppgift, att då samtidigt försöka läsa in, läsa om, lära sig allt stoff är en onödigt tuff uppgift. Var snäll med dig själv helt enkelt!

En askungesaga och en sågning

Ja vad vill jag säga, att jag är lättlurad. Många är de som läst Igelkottens elegans och efteråt skrivit gredelina recensioner om bokens förträfflighet. Jag läser den, med så här i efterhand kanske något för höga förväntningar och den faller, kapitel för kapitel ner i en avgrund.

*SPOILERVARNING* Varför ska människor läsa sån här skit? Varför ska tjejer läsa sån här skit? Det är en askungesaga, något förklädd men inte mycket. Som läsare får jag träffa två charmiga och samtidigt tragiska kvinnor, en äldre dam i femtioårsåldern och en nästan tonåring. Båda känner sig utanför sin familj, sitt sammanhang och samhället och plågas av sin höga intelligens och sitt intresse för kultur. Så långt är allt bra.

Men, dessa två karaktärer lever sitt liv i det fördolda och delar inte med sig av sig själva eller sina intressen inför någon, av rädsla för repressalier. Behjärtansvärt och en bra studie i hur Bourdieus idé om fält är tänkt att fungera. Problemen med boken uppstår när dessa båda kvinnors situation ska utmanas och förändras i enlighet med god dramaturgi.

In ridandes på ett japanskt kulturarv kommer en äldre kultiverad herre och får genast syn på dessa två undanskuffade kvinnor. Han söker kontakt och inleder en vänskap med båda två. Detta får de båda kvinnorna att leva upp, att uppleva lycka och hopp.

 Blir. Så. Matt.

Passiv kvinna förlöses av agerande man. Finns det verkligen så få typer av berättelser här i världen att det som måste skrivas och läsas är ännu en version av askungen?

Det kan inte vara så.

För guds skull läs den inte. Igelkottens elegans.

Att gå från ämne till undervisningsämne

Att kunna planera undervisning och att genomföra undervisning, didaktisk handlingskompetens är två olika kunskapsområden för lärare. Bronäs och Runebou diskuterar i sin bok “ämnesdidaktik – en undervisningskonst”  hur dessa två kompetenser, här med betoning på planeringsarbetet skapar det som blir ett ämnes didaktiska form.

Som lärarstudent fann jag diskussionen det för i sin bok om just didaktisk form givande. Den tar sitt avstamp i Dewey (något omskrivet):

För vetenskapsmannen representerar ämnesstoffet helt enkelt en given uppsättning fakta som kan användas för att formulera nya problem, initiera ny forskning och föra den fram till ett säkerställt resultat. I egenskap av lärare är detta inte dina uppgifter. Lärarens problem är att få till stånd en levande och personlig erfarenhet. Vad som finns inom ett barn, hur lärarens egna kunnande ska kunna vara till hjälp att tolka barnets behov och handlingar, att bestämma det medium i vilket barnet bör placeras för att barnets mognad skall kunna styras på ett riktigt sätt. Läraren berörs inte av ämnesstoffet som sådant, utan av ämnesstoffet som en faktor i en total och växande erfarenhet.

Ett vetenskapligt ämne ≠ undervisningsämne. Däremot har ämnet en undervisningspotential även om det inte kan flyttas direkt in i klassrummet. Det är lärarens uppgift att ge det vetenskapliga ämnet en didaktisk form, att omvandla ämnet till ett undervisningsämne. Den didaktiska formen av ett ämne innebär både en inkludering och en exkludering av sådant i det vetenskapliga ämnet som inte är lämpligt för undervisning. Den didaktiska formen kan också innebära en transformering ifrån abstrakt till konkret form. Ett exempel på detta är att låta samhällsbildning återges genom familjebildning. I vissa fall, kan eleverna om det ges möjlighet transformera ämnet ytterligare, från t.ex. familjebildning hos människor till familjebildning hos hundar

Didaktisk form och principer

Den didaktiska formen formas utifrån bland annat dessa undervisningsprinciper:

  • Motivation – att söka elevernas motivation genom att bjuda in de till delaktighet i undervisningsupplägget.
  • Aktivitet – som princip tar sig uttryck i t.ex. ett undersökande arbetssätt som metod.
  • Mening och meningsfullhet, går tillbaka till elevernas delaktighet igen.

Didaktisk form och relationer

Den didaktiska formen bygger förutom på principer också på ett antal relationella samband. Dessa kan illustreras med hjälp av den didaktiska triangeln.

didaktisk triangel

Den didaktiska triangeln belyser alla det relationer som tillsammans skapar det didaktiska förutsättningarna. Relationen mellan elev och ämne, relation mellan lärare och ämne, och relation mellan lärare och elev. Bronäs och Runebou menar, ”beteckningen ’lärare’ och ’elev’ pekar på att det inte rör sig om vilken relation som helst mellan två människor, utan en relation som består av en tredje faktor. Relationen uppstår primärt i förhållandet till ett innehåll. Det är via innehållet relationen kan upprättas.” Det är lärarens uppgift att i sitt didaktiska arbete utifrån principerna om motivation och mening tillsammans med eleverna söka detta.

Diskussionen om ett ämnes didaktiska form är en mindre del av “ämnesdidaktik – en undervisningskonst“.

Att söka eleven genom ämnesdidaktik

I boken ‘Ämnesdidaktik en undervisningskonst‘ formar Agneta Bronäs och Niclas Runebou en struktur de kallar, att söka undervisningshandlingar. Utifrån kunskap om elevernas tänkande, intressen och erfarenheter är tanken att erbjuda ett antal didaktiska ingångar eller uppslag genom strukturen.

Jag läser den här boken som en del i lärarutbildningen och upplever denna del i boken som efterlängtat klassrumsnära, eller i alla fall mer klassrumsnära än mycket annat vi läser.

 Att söka eleven

ÄmnesdidaktikSökställe 1: Teorier, modeller och begrepp

Vad gör ett ämne till ett ämne?

  • Teori
  • Modell
  • Begrepp

Sökställe 2: Ämnets objekt och fenomen

Vad studerar, beskriver, förklarar eller syftar ämnet att förstå? (Min tolkning, case borde falla inom ramen för detta)

Sökställe 3: Ämnets problemställningar

Vanliga frågor inom området?

Exempel: hur kan vi förklara att vissa samhällsgrupper röstar som de gör?

Sökställe 4: Meningsskapande frågor

Försök finna elevernas egna inre motivation att söka kunskap i ämnet. Låt eleverna formulera egna frågor. Kräver lyhördhet, försiktighet och snabbtänkthet. Gissningsvis inte en ingång att börja med som ny lärare.

Exempel: varför finns dialekter?

Sökställe 5: Frågeskapande konkretioner

Min tolkning:upplevelsebaserad inlärning

  • Rollspel
  • Experiment
  • Spel
  • Studiebesök?

Sökställe 6: Stödstrukturer

  • Processbeskrivningar
  • Instruktioner för grupparbeten
  • Begreppskartor
  • Ämnesöversikter
  • Matriser

Sökställe 7: Förklarande konkretioner

Att växla mellan det abstrakta och det konkreta. Lite osäker på vad författarna menar här men min tolkning är tex, skönlitteratur, tv-serier, serier, bilder, diagram. Kanske kan jag få svar under kommande seminarium.

Sökställe 8: Representationer

Min förståelse: Tillgängliga artefakter eller medieringar av ämnet.

  • Bild
  • Film (dokumentär?)
  • Musik
  • Tal
  • Pryl
  • Människa eller djur!

Sökställe 9: Verklighetens omständigheter

Didaktisk-metodisk handlingskompetens, begrepp ifrån Jank och Meyer, att kunna ändra sin plan vid nya oförutsedda händelser. Inom samhällskunskapen finns politiska händelser från global till lokal nivå att knyta an till om det berör.

För mer om boken se tidigare blogginlägg. 

Kreml – Symbolen för makt och rikedom, en recension

Catherine Merridale berättar i sin bok glimtar av ryssarnas historia samtidigt som hon framförallt berättar om hur byggnader växt fram och försvunnit innanför murarna till Kreml. Tsarer och tsarinnor har alla haft sin egen vision för hur deras makt och inflytande ska speglas i arkitektur och byggnader, och även idéer om hur deras föregångares makt och inflytande ska suddas ut genom att utplåna byggnadsverken de lämnat efter sig. Merridales berättelse om Kreml, palatsområdet i Moskva börjar någon gång runt 1000-talet men utvecklas framförallt från 1400-talet fram till nu.

Kreml symbolen för makt och rikedom
Jag gillar Merridales berättarteknik, stil, eller infallsvinkel. Boken är vad den heter, en historisk skildring av några byggnadsverks historia. Samtidigt som jag som läsare i förbifarten får glimtar av ryssarnas historia och människorna som skapat den. Några gånger kommer jag på mig själv med att sitta och hålla andan, maktspelen och politiken är fylld av blod och mord och många gånger undrar jag hur länge tsarerna och tsarinnorna ska få leva, konspirationer är en konstant.

Kreml invaderas

När polackerna på och 1600-talet intar Kreml har Merridale fått mitt hjärta att slå för Kreml och jag blir irriterad, förbannad och sorgsen över förödelsen som de kommer med. När Napoleon på 1800-talet gör samma sak, har min första förälskelse lagt sig och jag har istället börjat fundera över att så få människor lever så gott på andras bekostnad och vad priset är för alla andra ryssar för skapelserna innanför Kremls murar. Något svårgripbart letar sig också fram mellan raderna när jag läser Merridales berättelse om Napoleons belägring. Efter att Napoleon fått ge upp och lämna Kreml åter till ryssarna så föds en nationalism i Ryssland som än idag används som stoff för nationsbyggande. Vad hade Ryssland varit utan Napoleon?

Kremls kosmopolitiska historia

Merridale berättar Kremls historia som mycket kosmopolitisk. Arkitekterna och hantverkarna som byggt eller influerat byggnaderna i Kreml har kommit från många olika platser i Europa, tex Italien och Tyskland. Merridale berättar också hur taktiken för att utveckla Kreml i många fall har handlat om att kopiera och inte utveckla egen kunskap, en taktik som också beskrivs gälla det ryska samhället i stort. Ryssarna är också väldigt sena jämfört med många andra länder att starta egna universitet, vilket också leder till att de gång på gång blir teknologiskt omkörda.

Boken som helhet

Boken i sin helhet får mig att ställa frågor om det är rätt och riktigt att ha känslor för en plats? En byggnad? Eller en stad? Jag funderar också över vilka avtryck som dagens makthavare lämnar efter sig i våra städer idag. Bokens största svaghet tycker jag är beskrivningen av 1900-talet, här får jag känslan att Merridale tappat intresse. Kapitlen känns pliktskyldiga och jag saknar det broderade berättelserna som jag fått ta del av tidigare. Boken styrka är Rysslands historia, ett verkligt Game of Thrones där utgången aldrig är given.

Bokens bidrag till förståelse av konflikten i Ukraina

Som grund för att förstå händelserna i och mellan Ryssland och Ukraina idag så ger boken självklart ett visst bidrag, men för en kärnfull analys inom ramen för internationella relationer som är ett av mina intresseområden tycker jag ändå boken väger ganska lätt. Merridale inkluderar en respektabel litteraturlista för den som är intresserad av att fördjupa sig ytterligare. Det finns också några fler recensioner att läsa på svenska för den nyfikne, med några andra infallsvinklar än min.

Formativ bedömning i en klass på 32 elever, hur gör man?

Ja, den frågan ställde jag idag på Twitter och fick en mängd goa svar. Till att börja med tror jag att en bra utgångspunkt är att acceptera att mängden elever eller studenter kommer att påverka omfattningen och villkoren för vilken formativ återkoppling som är möjlig.

Nu direkt på tipsen att förgylla sommarnatten, eller sommarlovet med :)

Svedala kommuns resurser för bedömning för lärande, ter sig var en riktigt guldgruva.

Stockholms stads resurser för formativ bedömning.

Och hur roterade världen innan UR.se fanns? – Att bedöma lärande   

Utförligare resonemang finns i Hanna Stenhages bok – Språk i alla ämnen

Avslutningsvis fick jag också ett bloggtips – Mitt flippade klassrum

Hoppas återkomma med mer utvecklade tankar om detta, go kväll!

The diamond age och framtidens skola

‘The Diamond age’ är en bok skriven av Neal Stephenson. Neal är en stor författare av sci-fi, historical fiction, cyberpunk, och postcyberpunk. En del menar på att hans bok ‘Snow Crash’ är en av det bästa böckerna som skrivits inom science fiction genren.

The diamond ageFör ett tag sedan fick jag tips om att ‘The diamond age’ ska innehålla en del spännande bilder av hur framtidens skola skulle kunna se ut. Jag har sedan dess börjat på min läsresa och det visar sig att boken är skriven på rätt svår engelska. Kanske är det genren, kanske är det författare, oavsett upplever jag denna bok mycket svårare än mycket annan litteratur som jag läst på engelska.

Därför undrar jag om det är någon mer som kanske känner sig nyfiken på denna bok som vill samläsa den? Jag tänker att det skulle öka på förståelsen att vara två eller fler som försöker förstå denna annorlunda berättelse. Lägg en kommentar eller pinga mig på twitter om du är nyfiken!

 

Värdegrund och demokratiarbete

Värdegrundsarbetet i skolan för demokrati och mänskliga rättigheter är centralt, och även svårt. Inom ramen för samhällskunskapsämnet finns det utifrån ämnesplanernas centrala innehåll möjlighet att beröra frågeställningar kring t.ex. diskriminering och rasism närmare. Nedan har jag samlat det resurser jag kommit över under det gångna året utifrån tre perspektiv, varför, hur och vad kan man göra. Johanna Lundström har resonerat om nationalism och rasism och länkar till ett antal källor i ämnet här.

värdegrund

Varför uppkommer rasism?

Så fungerar det 

Att arbeta för den demokratiska värdegrunden i skolan

Mitt remissvar till digitaliseringskommissionen

Digitaliseringskommissionen har släppt en delrapport som nu är ute på remiss. Rapporten behandlar it i skolan särskilt utförligt. Bra jobbat med rapporten Digitaliseringskommissionen, en god sammanställning av uppfattat nuläge när det gäller digitaliseringen i Sverige och västvärlden. Jag tycker era förslag gällande It i skolan kunde varit lite mer långtgående, framförallt när det gäller samhällskunskap.

Fler förslag för samhällskunskap i skolan

I dag finns det två fördjupningskurser inom samhällskunskap för gymnasiet, till att börja med föreslår jag att antalet kurser utökas med ytterligare en kurs. Förutom kurserna i Internationell ekonomi och Internationella relationer som finns idag bör en kurs tillkomma, Demokrati och teknik.

Kursen bör syfta till att ge elever förståelse för vilka policy implikationer som dagens teknik och teknikutvecklingen ger. Kursens centrala innehöll bör handla om teknikens effekter i samhället samt demokratiteorier från lokal till global nivå.

Det stora strukturella förslaget

Det stora strukturella förslaget som Digitaliseringskommissionen, Skolverket eller någon annan bör för fram är en mer lättrörlig förändringsprocess när det gäller kurs och ämnesplaner för grund och gymnasieskola.

För att bättre och snabbare möta samhällsförändringarna bör kurs och ämnesplanerna kunna förändras över tid och inte vara fasta i sitt innehåll.

Mitt förslag är att gymnasieskolans ämnesplaner öppnas upp för kontinuerlig revidering var sjätte år. Omfattningen på denna revidering bör max omfatta en femtedel av ämnesplanernas centrala innehåll. Revideringen bör utföras av ett sakkunnigt råd, med god representation från samhällets alla intressenter. Grundskolans kursplaner bör vara öppna för revidering var tionde år, även denna möjlighet till revidering bör omfatta max en femtedel av kursplanernas centrala innehåll och även denna utföras av ett sakkunnigt råd.