Att läsa ut The diamond age av Neal Stephenson

Orden för att beskriva boken jag läst gör samma motstånd som själva läsningen av densamma. Det här kommer bli svårförklarat. Dessutom är jag inte alls nöjd med liknelsen att läsningen av en del böcker är som en bergsbestigning. Även om denna bok var det.

The diamond ageI ett och ett halvt år har jag läst eller ämnat läsa The diamond age av Neal Stephenson. Mitt första försök för länge sedan tog mig ungefär femtio sidor in i boken sen lade jag ifrån mig den. Den var ytterst svårgenomtränglig på grund av en väldigt komplicerad engelska. Utöver det, utspelar den sig i en nära framtid, där samhälle, teknik och städer utvecklats till något för mig främmande. Jag kände inte igen mig i något, förutom det att bokens karaktärer var människor. Jag fattade brottstycken av det jag läste. Det som fick mig att lägga ifrån mig boken var framförallt min oförmåga att förstå handlingen.

Om en bok sparkar och sprattlar med sånt motstånd, varför fortsätta? En del menar på att The diamond age är den bästa sci-fi boken som skrivits under 2000-talet. Den är omtalad och välrecenserad. Att boken tar upp ett framtida utbildningssystem, var det som gav mig störst motivering att ändå vilja fortsätta läsa den.

Tidigare i höstas plockade jag upp boken igen, och la ganska snabbt femtio sidor till bakom mig, och här på sidan hundra ungefär hade jag äntligen både kommit in i boken och fastnat som ett av höstens våta löv på en gummistövel för berättelsen. Efter den vändpunkten läser boken sig själv.

Jag vet inte om jag ska säga att boken är läsvärd. Jag vet inte om den var läsvärd för mig på grund av belöningen som kommer av att övervinna något svårt eller på grund av dess faktiska innehåll. Kanske båda. Boken utspelar sig i en smått galen fantasivärld. Den tog med mig på en resa i tanken till det hittills otänkta. Jag har kämpat lite med att förklara för andra vad boken handlar om, men det stämmer att den handlar om ett framtida utbildningssystem, bland annat. Det som jag uppfattar som bokens stora förtjänst är att den målar upp ganska många aspekter av ett framtida samhälle och en framtida värld, vilket samtidigt gör den komplex och lite svårgripbar.

Oklart om jag vill rekommendera boken eller inte. Jag gillade upptäcktsfärden som boken erbjuder, ska man ta sig igenom den här boken behöver man nog ha med sig en ganska stor mängd nyfikenhet inför det okända. Om detta saknas undanbedes vederbörande ödmjukt att pröva just denna hög med papper och ord.

2015-2037 Trendspaning runt ett digitaliserat samhälle och utbildning

Digitaliserad infrastruktur och förändringar på arbetsmarknaden

Det sker och kommer att ske en allt större omställning i samhället, mer digitaliserad infrastruktur och fler IT-tjänster är på väg. Detta kommer att leda till en förändrad arbetsmarknad, det pratas om yrken som kommer att försvinna. Häromdagen kom lite siffror som jag väntat på. Siffror som kvantifierar hur stor förändringen kommer att bli på arbetsmarknaden. Metro skrev förra torsdagen (4/12) att 2,5 miljoner arbetstillfällen totalt sett uppskattas försvinna. Det motsvarar ungefär hälften av den svenska arbetsmarknaden.

Yrken som spås ersättas av teknik och/eller robotar är bland annat vård och omsorgspersonal, kassabiträden samt yrkeschaufförer. Inom en del branscher kommer förändringen att gå fortare än andra, att byta ut kassasystem i en butik är gissningsvis billigare än att köpa en självkörande buss, därav bör kassabiträden försvinna snabbare än yrkeschaufförer.

Avskrivningstiden på en buss som ägs av SL är 12 år. Självkörande bussar köps inte in än, men från den dag det gör det kommer det maximalt ta 12 år att byta ut maskinparken för SL. Eftersom lönen för busschaufförerna står för ungefär 50% av kostnaden för lokaltrafiken så kan det mycket väl vara så att det ekonomiskt går att räkna hem en omställning i högre takt än avskrivningstiden på bussarna. Utifrån detta uppskattar jag att en stor del av t.ex. lokaltrafiken kommer att var omställd till 2037.

Det finns de som menar på att omställningen till mer digitaliserad infrastruktur och fler IT tjänster i stort istället kommer att ge fler tjänster inom IT-området. Det kan mycket väl vara så. Det jag funderar över är vilken hänsyn man då tagit till det faktum att IT inte bara effektiviserar en del verksamheter där IT-lösningar implementeras, IT effektiviserar hela tiden sig själv också, sin egen bransch.

En av fördelarna med IT är det är otroligt skalbart, skalbart på global nivå. Om vi tar Spotify som exempel så har Spotify runt 500 anställd, och dessa anställda producerar en musiktjänst som är tillgänglig i hela världen, ifrån Sverige.  Facebook utvecklas och produceras i USA och som bolag har de 16 personer anställda i Sverige idag. Tjänster som vi i framtiden tänker oss att vi ska nyttja, kan mycket väl vara producerade utomlands och kräva ytterst lite personal lokalt här i Sverige.

Vård och omsorgspersonal är också förutspådda att bli ersatta av robotar. I dag talas det en del om bristen på personal inom de här yrkena och en stor framtida brist på personal eftersom befolkningen som helhet blir äldre och äldre och kommer att behöva mer äldreomsorg. Zeynep Tufekci menar att allt prat om nutida brist och framtida brist egentligen är en chimär. Det finns inte brist på människor som vill arbeta i Sverige 2014, och kanske inte heller i världen. Däremot är vi som samhälle i vår helhet ovilliga att betala för att utbilda och köpa den här typen av vård och omsorgstjänster till priset av en mänsklig lön. Eftersom det potentiellt sätt är billigare att låta en robot ta hand om äldre på ålderdomshem än en sjuksköterska så kommer det sannolikt att det bli just så, robotvård.

Minskade kostnader för t.ex. lokaltrafik och vård och omsorg innebär minskade kostnader för samhället, staten. Detta skulle kunna innebära att skattetrycket i Sverige skulle kunna minskas, eller att skatteintäkter användes till andra områden inom offentlig sektor som t.ex. forskning, utbildning eller försvar. Eftersom Sverige är ett land som ligger relativt långt fram när det gäller teknikutveckling och framförallt har en väldigt teknikvänlig inställning så kommer vi gissningsvis att göra denna omställning tidigare än många andra länder. Detta kan potentiellt sätt ge Sverige ett försprång jämtemot andra länder, beroende på hur vi väljer att hantera alla förändringar. Scenariot med skattesänkningar eller förändringar inom offentlig sektor förutsätter att det också fortsätter att komma in skatteintäkter. En halverad arbetsmarknad ger inte de förutsättningarna, alltså krävs flera parallella utvecklingsspår för att detta ska kunna bli rimliga premisser.

Digitaliserad infrastruktur och förändringar på arbetsmarknaden

När arbetstillfällena på arbetsmarknaden blir färre, hur ska vi hantera det? Det kommer innebära förändrade villkor och förutsättningar för urval av individer som får anställning och inte.

Mängden arbetstillfällen i ett samhälle har svängt förut, och vi har bland annat löst det genom att flytta;  emigrerar och immigrera. Ett annat mera subtilt sätt som tillträdet till arbetsmarknaden regleras på är via rasism och sexism, utifrån en teori ifrån Wallerstein. Det amerikanska hemmafrun idealet  kan t.ex. ses som en följd av ett behov av att ändra om delaktigheten på den amerikanska arbetsmarknaden. Männen behövde återfå sina arbeten och kvinnorna behövde lämna tillbaka sin plats, voila, hemmafrun uppfanns!

Det finns idag i svensk partipolitik en stark konservativ kraft som bland annat vill återskapa gamla könsroller. Kanske finns det inget samband mellan arbetsmarknadens villkor och dessa politiska tendenser. Kanske finns det, det. Danmark har haft den här konservativa kraften i sin politik under hela 2000-talet. I våras berättade OBS om dansk feminism och hur den har utvecklats under samma period.  Den har inte utvecklats. Den har gått ifrån att erövra ny mark till att försöka försvara tidigare framsteg. Digitaliseringen i samhället och förändringar på arbetsmarknaden skulle alltså kunna innebära förluster på jämställdhet och jämlikhetsområdet.

Förändringar på arbetsmarknaden och utbildning

Utbildning och teknikutveckling – förändring inifrån

Teknikutveckling har också gjort intåg och förändrat villkor för utbildningsområdet. Det finns nya former av utbildning där Khan och Coursera kanske är det mest kända, men det experimenteras också med olika applikationer som ska göra oss självlärande på olika vis och olika robotar som ska ersätta läraren. Förutsättningarna för utbildningsväsendet har ändrats och kommer att fortsätta förändras.

Utbildning och nya yrken – förändring från arbetsmarknaden

I takt med att arbetsmarknaden förändras och arbetstillfällen potentiellt sätt kommer att bli färre blir frågan om vad som är rätt utbildning viktigare, och svårare. Jakten på anställningsbarhet och osäkerheten inför vad som är rätt kompetens kommer gissningsvis att ge osäkerhet och många olika typer av utbildningssatsningar. Ingen kommer att veta vad som är rätt utbildning, rätt utbildningsform och vem som egentligen kan något.  När det finns en diskrepans och osäkerhet runt en utbildnings värde eller funktion som indikator på en individs prestationsförmåga, hur ska arbetsmarknaden då rekrytera?

Utbildning och meritokrati – en förändrad syn på anställningsbarhet

En krympande arbetsmarknad, svårförutsägbara yrkesval och ett fragmenterat utbildningsväsende ställer också frågor om meritokrati, eller, vad som kommer vara premisserna för ett inträde på denna krympande arbetsmarknad? Thomas Pikettys driver tesen att ökade inkomst och förmögenhetsskillnader leder till att meritokratin tappar i betydelse, till fördel för arvsbörd. En möjlig väg är således att rörligheten mellan samhällsskikten minskar och att du i större utsträckning än idag blir det dina föräldrar är. En annan möjlighet är att meritokratins prestationsbaserade villkor utökas. Det är redan möjligt för flera av oss att skicka med en länk till tränings, vikt och sömnhistorik i CV’t. Kanske blir meritokratins krav på prestation och prestationsförmåga bara bredare och mer allomfattande än idag. Här är det lätt att hamna i ett cirkelresonemang, eftersom meritokratins funktionalitet också kommer påverka utbildningsområdet, som kommer påverka meritokratin… osv.

Detta är vad jag ser ifrån min plats vid horisonten under vintern 2014. Jag tycker att teknikutvecklingen i samhället ställer ett otalt frågor inom en mängd olika områden.  Om min spaning är rätt eller fel, om du håller med eller inte spelar inte så stor roll. Det viktigaste tycker jag är att vi reflekterar över vad teknikutvecklingen innebär idag, och snart, och att vi i nästa steg frågar oss: vad vi anser om detta?

Siffrorna i Metro var baserad på den här rapporten.

Här finns ett fördjupande samtalsprogram där fem gäster med olika perspektiv på arbete möts i ett rundabordssamtal. Medverkande: Monica Lindstedt, grundare hemservice-företaget Hemfrid, Roland Paulsen, doktor i sociologi, Danica Kragic, professor i robotik, Birger Schlaug, f.d. språkrör Miljöpartiet, och Angeles Bermudez Svankvist, f.d. generaldirektör Arbetsförmedlingen.

Kaffenormen

Så jo, det är eftersträvansvärt att vara milt besatt slash beroende av kaffe. Och även jag gillar ju kaffe. Detta underfundiga ord ligger inom normen men är också så språkligt kreativt att jag bjuder det ett utrymme här:

kaffeOrdet bygger på ett annat vackert uttryck, procrastination.

 

Anspråksnivå

Anspråksnivå, anspråksnivå, repeterar detta begrepp ett par gånger för mig själv. Det fångar något viktigt som jag vill stanna upp vid. Begreppet återfinns i Mats Dalkwists bok Lärarens ledarskap. Dalkwist beskrivning av ordet är kortfattat, elevers tidigare erfarenheter av framgång respektive misslyckande är en faktor som påverkar självtilliten och avgör elevernas anspråksnivå.

  • Anspråksnivå är en skyddsmekanism som gör det möjligt för eleven att anpassa sig efter sina möjligheter och därigenom undvika upprepade misslyckanden och minskad självtillit.
  • Efter framgång höjs anspråksnivån och vice versa.
  • Rädslan för att misslyckas kan få en osäker elev att till en början sätta anspråksnivån så lågt som möjligt, därefter höja den i mindre steg och sedan sänka den radikalt efter ett misslyckande. Säkrare elever strävar oftare mot framsteg på högsta möjliga nivå. Dessa höjer anspråksnivån i större steg och sänker den i mindre steg efter ett misslyckande.

Blatte betyder kompis – diskursstudie om “invandrarkillen”

Rickard Jonsson har skrivit avhandlingen och boken, Blatte betyder kompis. Det är en diskursstudie i hur subjektspositionen “invandrarkille” skapas. I avhandlingen läggs stort fokus på projektet att skapa maskulinitet inom ramen för den heterosexuella normen, i skapandet av “invandrarkillen”.

Blatte betyder kompisJag tyckte att denna avhandling var intressant, dels för att den gav ett exempel på hur en studiemetod som utgår ifrån språk kan se ut. Den var också intressant eftersom den gav ett för mig nytt, vidare perspektiv på ett diskriminerande språks effekter och funktioner.

En av bokens fördelar är att den är väldigt lättläst, bussåkarlättläst, samtidigt som den kanske är lite svamlig. Alla bokens poänger hade gissningsvis kunnat uttryckas mycket mer kortfattat.

Jag tror att Jonssons bok kan ge värde till den som är intresserad av elevers identitet, normer, normkritik, genus, mobbning eller värdegrundsarbete  i skolan.

Om språk och Sveriges internationella relationer

Vill tipsa om en läsvärd bloggpost. Svenskundervisningen i utlandet handlar om hur svenskundervisning kan kopplas till det som kallas offentlig diplomati och hur Sverige sett på, och agerat runt detta över tid. Artikeln bygger upp ett intressant konstruktivistiskt perspektiv på Sveriges utrikespolitik via språk. Bakgrunden till bloggposten är det förslag som ligger om att svenskundervisning i utlandet ska tas bort.

Fredagsgodis från IR hyllan

Robert Kagan  - The return of history

Denna lilla pralin kan jag gott rekommendera för alla som är intresserade av internationella relationer. Den är tunn och lättläst. Framförallt är den relevant. Boken kom ut 2008 och förutspår bland annat händelserna i Ukraina på ett träffsäkert sätt. Kagan är verksam skribent för t.ex. Times och Washington post, och det märks. Boken har en del karaktärsdrag som liknar en undersökande artikel. Kagan har också arbetat med utrikespolitiska frågor i Obama administrationen.

Kagan gör att ambitiöst försök att förklara hur det kommer sig att kalla krigets slut inte har lett till en fredligare värld. Har gör en genomlysning av det utrikespolitiska läget, ur framförallt ett realistiskt perspektiv för flertalet av regionerna i världen. Exempel på kapitelrubriker är, “The rise of China” och “The rise of Russia”.

Bokens största förtjänst tycker jag är att den till viss del knyter samman händelseförloppen och det politiska läget i flertalet av världens regioner under någon form av helhet. Jag tycker det kan finnas en poäng att läsa boken om man tycker att det som sker i världen just nu ter sig märkligt och oförklarligt, eller om man vill fördjupa sig i det realistiska perspektivet på världspolitiken. Om man ifrågasätter eller är starkt kritisk till realismens antaganden kanske det finns annan litteratur som ger mer nöje att läsa.

Didaktiska lärdomar – att förstå miljöproblem i samhällskunskap

Här tänkte jag samla det jag lär mig om att undervisa om miljöutmaningar som samhällsproblem, vad som kan vara svårigheter och vad som kan vara lyckosamt. Jag vill också bjuda in andra som har erfarenhet eller tips att dela dessa! Bloggposten kommer att fyllas på över tid. 

Än så länge har jag prövat att förstå miljöutmaningar tillsammans med eleverna med hjälp av rational choice och världssystemteorin.

Förkunskaper och svårigheter

För att kunna komma riktigt långt i analysen av en del miljöutmaningar krävs förståelse av framförallt växthuseffekten, global uppvärmning samt kärnkraft ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

Ur ett samhällskunskapsperspektiv underlättar det om det finns kunskap om vatten som resurs och dess många funktioner.

Bra källa att väva in http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3345&grupp=19747

Teorier och svårigheter

Att skilja på teori och ideologi.

Rational choice och svårigheter

Nyttomaximering är ett centralt och svårt begrepp att förstå. Mina tankar här handlar om att förklara på flera olika sätt och att låta eleverna interagera med detta begrepp tillsammans. Skulle jag undervisa om detta igen skulle jag lägga mer tid på att låta eleverna bottna i sin förståelse av detta begrepp, och även fundera på hur jag som lärare i formativt syfte skulle kunna få syn på elevernas förståelse och hjälpa dem i sin fördjupning.

Världssystemteorin

Upplevde jag svårare  att undervisa om än rational choice och framförallt svårare att hitta sätt att låta eleverna öva på.

Framgångsfaktorer

En lektion i etnicitet och nationalitet

Etnicitet och nationalitet och två svåra begrepp som rör identitet, bland annat. Jag har jobbat med en lektion om dessa för Samhällskunskap 1B. Bifogar nedan underlaget i korthet, inklusive en övning.

Identitet 1 – etnicitet och nationalitet

Lektionen siktar på kursens centrala innehåll men även skolans värdegrund och tolerans. Jag hade 75 minuter och hade kunnat lägga mer tid, framförallt på den första förförståelse frågan om ‘vad som är en svensk’, eleverna hade mycket tankar här.

Stoffet till lektionen har jag fått ifrån @HallanderPeter, tack och nig för det :) Övningen är utvecklad utifrån uppslag i ‘Att utveckla elevers tänkande – en teoretisk praktika’.

Dela gärna erfarenheter eller förbättringsförslag om du prövar övningen själv.