Väljarlogik och skolans värdegrund

Vad är avgörande när en väljare fattar sitt röstbeslut? 

Jag har försökt sära på de aspekter som spelar in i, och som leder fram till att ett parti till slut får en röst av en väljare. Alla aspekter går in i varandra till viss del men jag tänker att partibeslutet i slutändan domineras av en av dessa aspekter framför de andra.

Fyra huvudaspekter tänker jag mig, identitet, intresse, strategi och grupptillhörighet.

Inom ramen för den första aspekten, identitet ryms självbild, vad vi identifierar oss med, vem vi vill vara samt vår relation till politik och till viss del politikens relation till oss. Den andra aspekten intresse rör sådant som vi av någon anledning har intresse av i politiken, höjd a-kassa, skattesänkningar, mer kollektivtrafik för att nämna några exempel. Den tredje aspekten som rör grupptillhörighet handlar om hur vi uppfattar att vår identitet och vår politiska uppfattning passar in i den eller de grupper som vi tillhör eller vill tillhöra, försöken till påverkan inom grupper har varit många innan valet. Den sista aspekten strategi, här lägger jag alla beslut som leder fram till att en väljare inte låter någon av de andra aspekterna styra valet utan där väljaren istället försöker läsa av de politiska spelet och utifrån det fatta sitt beslut. Skillnaden ifrån t.ex. intresse är att intresse rösten håller väljaren fast vid oavsett uppfattat politiskt läge innan valet. Samtliga dessa aspekter, blir till, är ett resultat av väljarens kunskaper och personliga erfarenheter.

Jag kan se att anledningarna till att en väljare fattar beslutet att rösta på något parti kommer av hur dessa aspekter och förutsättningar samverkar. Tanken med att separera aspekterna handlar om att också försöka fördjupa förståelsen om vad som ligger bakom Sverigedemokraternas många väljares beslut. Precis som nämnts i eftervalsdiskussionen så passar väljaren inte längre in på den stereotypa uppfattning som tidigare funnits om SD väljare. Jag tänker också att beroende på vilken aspekt som varit dominerande i fråga om en väljares val av SD då ligger skilda orsaker och således också skilda uppslag för förändring.

De väljare som utgått ifrån identitet och grupptillhörighet i sitt beslut är de som jag gissa delar en del av SDs värderingar. Inom de som jag valt att kalla strategiväljare gissar jag att de som bland annat röstat på SD på grund av en upplevelse av ett apolitiskt tillstånd i politiken eller upplevd maktkorruption. Djupt tragiskt att avsaknad av upplevd demokrati leder till ett val av ett odemokratiskt alternativ. Den sista aspekten, intresse är där jag gissar att SD haft sin största tillströmning av väljare. Människor som uppfattar att SD har presenterat en lösning som ligger i linje med deras egna intressen.

Om jag fortsätter att gissa skulle nästa gissning handla om att väljare som har dominans av intresse aspekten i sitt beslut är det mest lättrörliga. När jag läser vad de som röstat på SD säger om sina anledningar så ser jag bland annat denna:

förståelse

Det som är intressant här är att reflektera över vad dessa meningarna handlar om? De översta handlar om nationalekonomi och arbetsmarknad, och den undre handlar om parlamentarism. Bakom dem ryms missförstånd om hur tex nationalekonomi och arbetsmarknad samverkar. Ett vanligt missförstånd är att likställa privatekonomi med samhällsekonomi. Här börjar vi närma oss slutsatsen som jag vill komma fram till, förutom att det finns de som röstar på SD på grund av förkastliga värderingar så finns det också de som gör det i brist på kunskap, och specifikt samhällskunskap som rör nationalekonomi och arbetsmarknad.

Jag tror inte att alla alltid haft kunskap att förstå detta och att den kunskapen nu plötsligt försvunnit, eller dalat hos befolkningen av någon anledning. Men jag tror att det är ett av få tillfällen där argument presenteras som bygger på vad som ter sig som enkla lösningsförslag, men som i verkligheten inte berör problemen eller utmaningarna i dess kärna, så som SD gjort.

Så här har jag som blivande samhällskunskapslärare en tydlig agenda! Jag vill säga att kunskap behövs, och kanske är det till och med dags för det där samhällskunskapslyftet ute på skolorna.  Men jag ser också en poäng i att se att skolans värdegrundsarbete också grundar sig i kunskapsuppdraget och till och med så specifikt som nationalekonomi.

Förutom det, så tror jag inte att det är konstruktivt att ”klumpa ihop” alla SD väljare i en eller fler kategorierna, inte heller de jag diskuterat ovan. Det finns gissningsvis många skilda anledningar till att en så stor mängd människor valde att rösta på SD, låt oss också söka dem och hantera så många vi bara kan.

Här finns några andra infallsvinklar rörande väljarbeteenden http://www.valforskning.pol.gu.se/

“Vinnaren”

Hon tar två sockerbitar i kaffet idag, hon känner sig lite upprymd, som att inget är omöjligt. På radion pratar Jan Björklund om att det behövs en kraftig opposition och sen försöker han svara på reporterns frågor om de kan tänka sig samarbeta med Socialdemokraterna. ”Där fick dom, Stockholmarna” tänker hon och för kaffekoppen till munnen. Handen skakar till och lite kaffe skvimpar ut. På duken finns redan fler fläckar sedan tidigare. Katten Smila hoppar upp på bordet och tar sikte på fönsterbrädan. Kvinnan stäcker sig efter en av bullarna på fatet, bryter loss en bit och lägger framför katten i fönstret. ”Här ska du få, nu delar vi lite bulle och firar” säger hon till Smila som bara nosar på bullbiten. ”Nu kommer vi få det bättre serdu, dom har sagt att vi ska få det bättre, vi pensionärer, du och jag Smila.” Tänk va fint det ska bli här när vi äntligen får den där städhjälpen en gång i veckan som kommunen pratar om men som aldrig hinns med”.

Ett halvår senare vid samma köksbord…

Den postmoderna perspektivet på valresultatet

Det finns några skarpa valresultatsanalyser som beskriver hur mönstret för hur väljarna bytt parti varit över tid. Samtidigt söks förklaringar till den här rörligheten i det olika partiernas respektive misslyckanden att utveckla sin politik eller ha åsikter i det rätta frågorna. Jag upplever att det saknas ett led i förklaringarna, det postmoderna ledet.

Vi byter partner oftare och skiljer oss i större utsträckning än någonsin tidigare, till förmån för vårt eget självförverkligande? För att vi inte är nöjda med det stabila. Vi zappar vidare till nästa partner.

Vi börjar utbildningar och jobb och hoppar av densamma i större utsträckning än någonsin tidigare, för att de inte passar oss, för att arbetsgivaren inte låter oss utveckla vår fulla potential. Vi zappar vidare till nästa kurs eller till nästa jobb.

Vi har bytt boken mot tidningen, som vi bytt mot bloggen som vi bytt mot twitter som vi bytt mot en bild, för att allt ska gå snabbt. För att vi inte har tid. För vi måste. Zappa vidare.

Den postmoderna människan har bara en person i sin verklighet. Sig själv. Alla andra är statister som är delaktiga i vår underhållning och vad som sker i den tar vi ställning till, för att finna oss själva, fördjupa vår identitet. Inte för att det är politik, politik är bara identitet och när den ena identiteten är uttömd zappar vi vidare till nästa.

Var det lite naivt av dagens politiker och de runtomkring att tro att folket skulle bete sig annorlunda ifråga om politik. Att andra villkor gäller för politiken. Att vi skulle vilja se samma människor som vi sett i åtta år, prata om samma saker som de redan pratar om, i fyra år till. Jag vill skriva facepalm. Hur ofta sker utröstningar i Paradise Hotel? Självklart gäller samma villkor. Vi vill se nästa säsong, zappa vidare till något annat. Inte för att det nuvarande är dåligt utanför att det var bekant och stabilt. Uttömt på identitetsutvecklande möjligheter.

En statsvetenskaplig analys…

I morgon är jag ombedd att framföra en statsvetenskaplig analys av valresultatet på min kurs. Flera personer, bland annat @barrling och @HernikOscarsson har delat skarpa analyser. Jag har dock en infallsvinkel som jag inte sett passera i rapporteringen. 

Den vanligaste statsvetenskapliga analysen av SDs framgång handlar om den apolitiska politiken, som leder till att väljare uppfattar makten korrumperad och oförmögen att vara relevant. Detta är en av flera slutsatser om SDs framgång att ta på allvar.

SD är också ett sort ‘mansprojekt’, sett ur ett identitetsperspektiv, som också avspeglar sig i deras väljarkår. Med en traditionell mansroll på dekis är/kan det vara svårt att hitta rätt i samhället, att hitta rätt framför spegeln. Det SD står för innebär i mycket en återgång till det tidigare kända, till det traditionella. Detta ger också en enkel fortsatt förklaring till Fi:s framgång. Det pågår en stor förhandling och omvandling av könsrollerna. När SD strävar bakåt, blir Fi:s framtång en motreaktion, ett sätt att slåss för vunna vinster och fortsatt förändring. Vart identitetspolitiken tar vägen och hur samhället kan möta detta konstruktivt har jag inte aning om.

Tänkte först att svenskar idag behövde skyddas från oss själva, från att vi med vår demokratiska rättighet skulle föra fram ett odemokratisk element. Men jag tror jag hade fel, tror vi behöver utveckla demokratin till ett verkligt folkstyre 2014, mer demokrati i demokratin.

Om tiggeri

One day a man was walking along the beach when he noticed a boy picking something up and gently throwing it into the ocean.

Approaching the boy, he asked, “What are you doing?”

The youth replied, “Throwing starfish back into the ocean. The surf is up and the tide is going out.  If I don’t throw them back, they’ll die.”

“Son,” the man said, “don’t you realize there are miles and miles of beach and hundreds of starfish? You can’t make a difference!” After listening politely, the boy bent down, picked up another starfish, and threw it back into the surf.  Then, smiling at the man, he said, “I bet I made a difference for that one.

http://gapingvoid.com/2011/05/16/find-your-starfish/

Island och Internationella relationer

Efter några dagar på Island har tankarna om landets situation när det gäller internationella relationer inte lämnat mig ifred. Jag var inte där för att studera internationella relationer men vartefter jag fick bekanta mig med landet, så blev fler och fler tecken svåra att undgå.

Det första intrycket för mig var arkitekturen i Reykjavik. Den liknar inget annat jag sett, vilket i sig var intagande. Jag tyckte ändå kunna mig urskilja tre olika stilar som mötes, den första vår ’vanliga’ nordiska stil på hus Harpa och offentliga ytor. Den andra var influenser från den amerikanska stadsbilden, breda gator och samma typ av affär och butiksområden som finns där. Den tredje delen som för mig tillsammans med de två andra influenserna bildade helhet var det som jag uppfattade som det isländska, påkostat, futuristiskt och eget.

Mat och kulturliv visade också på var Island har sina politiska band. Det fanns en hel del danskinfluerade restauranger samt pölsemän. Någon brittisk pub skymtade också förbi, och framförallt massor av restauranger med amerikansk prägel.

Reykjavík prideDet var kanske ändå när jag bläddrade i en lokaltidning om Reykjaviks Pridefestival som de internationella relationerna uppenbarade sig allra tydligast. En helsidasannons ifrån amerikanska ambassaden mitt i tidningen om karneval och barhak.

Islands största inkomstkälla är fiske vilket således också gör fisk till politik. När jag i början på augusti läste den här initierade artikeln på Islandsbloggen om Islands situation när det gäller importförbud av fisk till Ryssland blev Islands geografiska och politiska läge igen synligt. Island omfattas inte av förbudet och spekulationerna om varför handlar bland annat om att Island helt enkelt blev ”glömt” när Ryssland listat sina länder med förbud.

På det hela taget märktes verkligen Islands placering om inte mitt emellan världsdelarna så mellan världsdelarna. Det var väldigt tydligt att USA arbetar både hårt och mjukt, konstruktivistiskt och realistiskt för att hålla islänningarna nära sig och samtidigt säkra landet från eventuella hot mot USA.  Läser i en rapport ifrån north atlantic ridgetotalförsvarets forskningsinstitut ”… strategiska bombflyg som Ryssland återupptog nästan omedelbart efter det amerikanska tillbakadragandet 2006…”, USAs tillbakadragande syftar till att man då lämnade flygbasen man byggt på Island i anknytning till andra världskriget. Vidare står det också i rapporten att om relationerna mellan USA och Ryssland skulle försämras skulle det direkt synas på Island. Funderar över annonsen i Pridetidningen, är den ett sådant tecken?

Väldigt intressant att notera ur rapporten från totalförsvarets forskningsinstitut är beskrivningen av Islands väg ur finanskrisen 2008. Till att börja med agerade Storbritannien som hade relationer till Island via bankväsendet rent av isländsk kronaaggressivt och Island hade svårt att hitta hjälp hos någon stat för att ta sig ur sin situation. Detta ledde till att man sökte ’nya vänner’ och istället för t.ex. EU och IMF vände sig till Ryssland för lån. Efter detta mjuknade Storbritannien och Nederländerna som då gick in och erbjöd Island lån, och som en följd kunde också de nordiska länderna gå in och erbjuda lån. Men Ryssland lånade i slutändan ut en halv miljard till Island även dom. Vilket får mig att fundera på om inte ”det glömda” Island ifråga om importförbudet av fisk egentligen handlar om att Ryssland vill ha tillbaka sina pengar?

Framgångsrik studieteknik enligt Marton

Precis läst ett kapitel om studieteknik i en väldigt intressant bok, inlärning och omvärldsuppfattning. I den delas studerande in i två huvudtyper, holister och atomister där holisterna är de framgångsrika. Nedan följer en kortfattad beskrivning av hur respektive grupp går tillväga. 

Djupinlärning med en holistisk minnesbehållning

Marton

  • Fokuserar på helheten
  • Funderar på vad författaren vill säga
  • Frågar sig vad som är syftet med texten
  • Letar efter de stora dragen
  • Följer resonemangen och fokuserar på slutledningen
  • Förståelsen av helheten underlättar behållningen av ett stoffs delar.

Holisternas studiemönster

  • Bygger helhetstrukturer
  • Matchar bok mot/med undervisning
  • Samordnar anteckningar
  • Sammanfattar

Ytinlärning med en atomistisk minnesbehållning

  • Lär in delar efter varandra (tänk legoklossar)
  • Läser samma text flera gånger
  • Fokuserar på detaljer

Atomisternas studiemönster

  • Läser flera gånger
  • Noterar namn, siffror
  • Svårt att plocka ut det viktiga, inte fått någon djupare analys än av vad som leder till att detta är svårt för atomisterna.

Hoppas detta gav lite snabb inspiration! Än så länge ligger denna bok på en total andraplats av alla pedagogiskt inriktade böcker jag läst under utbildningen.

Norge, indragna medborgarskap & mänskliga rättigheter

Norge har tillsatt en utredning om det bör bli möjligt att dra in medborgarskap för den som kraftigt skadar statens intressen eller frivilligt tjänstgör i en främmande militärtjänst, heter det i uttalandet.

Detta öppnar upp för en form av villkorade medborgarskap baserat på i det här fallet, terroristklassade handlingar. Frågan är vad som är nästa steg efter detta? Ett villkor öppnar upp för möjligheten att lägga till fler.

Om jag var norsk politiker

Om jag prövar att sätta mig in i frågan utifrån olika perspektiv, till exempel norsk politiker med ansvar för landets och medborgarnas säkerhet, då är förslaget förståeligt och rimligt. Om jag istället utgår ifrån mig själv som människa, så är förslaget samtidigt omänskligt och en form av våldsupptrappning mellan stat och medborgare.

Det norska dilemmat – mänskliga rättigheter

Norge hamnar i en prekär situation med tanke på de mänskliga rättigheterna. Medborgarskap är en mänsklig rättighet, och att beröva medborgare detta utan att de har ett nytt skulle inte vara förenligt med dessa. En möjlighet är att Norge erkänner t.ex. IS som stat, och då menar att de människor man berövar medborgarskap erhållit ett nytt. Detta dilemma är bara ett av flera och lösningen som Norge är ute efter syftar säkert till att fungera över tid och inte bara för en specifik konflikt.

Den här typen utav förslag öppnar upp för än mer skiktningar i världen, med större och större skillnader mellan grupper av människor.  Världen blir mindre och mindre men murarna blir ständigt högre. I förlängningen riskerar en del människor att hamna i medborgerligt limbo, hänvisade och låsta till vissa platser.

Indragna medborgarskap och tystnaden

Min uppfattning är att det händer mycket i världen nu, att världen är svår att förstå, komplex till en grad att få eller ingen har en möjlighet att hänga med och ta in vad som sker. Under andra omständigheter borde den här utredningen i Norge slagit ned som en bomb i svensk och europeisk press. Nu gör det inte det.

Kanske vaknar vi upp om några år och undrar, vad var det som hände, och när hände allt detta? När upptäcker vi hur långt vi tillsammans färdats från medmänskligheten.

Att planka – en nästan scifi novell

I högra ögonvrån blinkar en röd logga till, det är en notifiering om att hon passerar gränsen in till Stockholm commute. Hon ser sig om i fordonet efter en plats och väljer en lite längre bak. Clare är på väg hem och är lite trött efter ett långt besök hos moster där hon suttit barnvakt en stund åt sina söta små kusiner. Hon ser sig förstrött om i fordonet, det är inte så många andra passagerare som är ute och reser.

Clare låter blicken vandra, närmast henne sitter en äldre herre, en försäkringsrådgivare som talar många språk ser hon. Lite längre fram sitter två personer i Clares egen ålder. Sarah och June heter de och bor i Långbro. De har väskor fulla med grönsaker, går säkert ärenden åt sina föräldrar tänker Clare. Efter ett tag har Clare kollat igenom alla fordonets passagerare utan att hitta någon som fångat hennes intresse. Hon går varvet runt igen, kanske missade hon något. Vid andra varvet slut är Clare uttråkad och funderar över vad hon kan hitta på istället innan det är dags för henne att kliva av. Hon flyttar runt i sätet för att hitta en bekvämare position. Killen bredvid henne på andra sidan gången, vem var han nu igen. Märkligt, Clare tittar på honom men får inte upp någon information. Hon väntar något ögonblick men inget händer. Det kommer fortfarande inte upp varken namn eller sysselsättning.

Clare har aldrig varit med om något liknade tidigare, att en person inte är registrerad, att en person inte kommer upp på hennes bioskärm. Clares tankar avbryts av att killen reser sig upp för att gå av. Impulsivt reser sig Clare också och kliver av bussen hon med.

Hey, ropar hon efter killen. Han vänder sig om och ler, hej, hej, säger han. Clare heter jag, säger Clare samtidigt som hon bugar lätt. Alex, svara killen, samtidigt som han drar av sig anoraken han haft på sig. Du kom inte upp på min bioskärm fortsätter Clare, det har aldrig hänt förut. Alex tittar ner i marken, sen säger han, det är aldrig någon som brukar märka. Clare lägger märke till anoraken han står med i handen, också ett odd plagg. Alex verkar ändå lugn och ger Clare ett leende. Han byter ämne, anoraken har jag hittat hemma på vinden, den var min farfars. Clares hjärna spinner, men bioskärmen då, varför kom du inte upp? Hon sväljer sin nyfikenhet för stunden och svarar, jaha, ja, den ser ovanlig ut. Den är gjord av ett material som gör min kroppsvärme osynlig för kamerorna säger Alex, det är därför jag inte kom upp på din bioskärm.

Clare blir tyst. Alex lägger ner anoraken i sin ryggsäck och börjar sedan gå längs trottoaren. Clare följer efter, men varför har du den på dig, frågar hon. Alex verkar inte ta illa vid sig och svarar, mina commuter points räcker bara till resor på vardagarna. När jag använder anoraken dras inga points för mig eftersom jag inte registreras någonstans. Men varför räcker inte dina points? Nu är det Alex tur att bli tyst. Clare som fortfarande är nyfiken, noterar hur Alex lugg skymmer hans ögon när han tittar ner. Hon tror att hon sett att de har en brun nyans. Damn, nej eller alltså. Clares bioskärm visar nu information om Alex, han har dykt upp. Vill du gå och fika, säger hon istället, vi kan gå till BB vid Vanadisplan?

Del 2

BB är en av Clares många favoritbyggnader i Stockholm, den lyckas med något så ovanligt som att se inbjudande ut både från utsidan och insidan. Detta leder ibland till viss beslutsångest hos Clare. Hon tycker om att sitta på uteserveringen som finns på innergården med hela den vackra glasbyggnaden runt om sig. Sol, moln och himlens färger reflekteras i glaset i oändliga formationer och Clare har lätt att fastna i antingen fantasier eller försök att lösa läxproblem. Ibland är det bättre att sitta inne, så att tankarna avgränsas av något, som ett glastak.

Så fort de kommer in genom entrén kommer ett meddelande upp på Clares bioskärm, ”Welcome to Buzz Building. Would you like to see the menu? Alex och hon ställer sig lite vid sidan om ingången tillsammans med några andra gäster som redan står där. De bläddrar igenom menyn från restaurangen på sina bioskärmar. Vill du sitta ute eller inne, frågar Clare. Alex ser sig om, sen säger han, på andra våningen vid bina brukar det vara nice, ska vi kolla där? Absolut, svara Clare och de går för att hitta en plats.

När det satt sig ner fokuserar Clare återigen på menyn, vill hon ha en myrburgare eller lite hopper-snacks? Hon bestämmer sig för hopper-snacksen, och går vidare till dryckesvalen. Kaffe, te och fruktdrycker passerar, Clare ser att det lyser gult när bioskärmen visar hur mycket environment points hon behöver för vissa av alternativen, hon har inte så många kvar den här månaden. Hon väljer ett svalt kinesiskt te till slut, det kräver minst poäng. Clare och Alex har båda fått iväg sina beställningar och det dröjer inte länge förrän de kommer flygandes. Alex har valt samma te som henne men inga snacks. Clare ställer snacksen mitt på bordet och bjuder Alex att dela dem med henne.

Båda smakar sitt te under tystnad. De är upptagna med att göra den vanliga jämförelsen på sina bioskärmar. Clare ser att Alex läser en mindre avancerad mattekurs än henne och han läser någon biofilosofikurs som hon inte tar. Däremot läser det båda micro-engineering på samma nivå, Alex har lite bättre betyg än Clare i detta ser hon och avslutar sin jämförelse. Vad bra det går för dig i micro-engineering, säger Clare, Alex byter fokusen och tittar på Clare igen. Ja, jag tycker det är ganska lätt, säger han. Clare himlar med ögonen, vilket får Alex att skratta.

Hopper-snacksen är bra här, det smakar sött och samtidigt lite syrligt, Clare tror att det är någon blandning av citron och kardemumma som är kryddan.  Skratten fortsätter att avlösa varandra i samma takt som snacksen försvinner från tallriken. Clare får efter en stund ett samtal ifrån sin pappa Silas, det är söndag, det betyder middag med mammas arbetskamrater, vilket Clare helt glömt bort. Jag måst gå, säger hon till Alex,och fortsätter, vi är några stycken som ska plugga till kurstentan i micro-engineering hos mig på onsdag kväll, du kan väl komma förbi?

 

 

Tre snabba tips till nya lärarstudenter

“Hjälp vad gör jag nu?”. Ja, den frågan får jag ibland av uppjagade studenter som mött en uppgift det känner sig osäkra på hur det ska ta sig an. Jag har sällan alla svar eftersom jag också bara är student men jag ger så mycket tips jag kan.

Med det som bakgrund har jag skrivit ner några tips till färska lärarstudenter som följer nedan, det är, vad jag önskat att jag kunde sagt till alla, inklusive mig själv redan under första terminen.

Docent Eddy Nehls har också gjort samma sak, läs hans tips, bli varm av kunskapssynen och ta för all del till dig av hans råd, det är mycket goda. Eddys råd finns här.

1)      Ta digitala anteckningar eller digitalisera dina handskrivna anteckningar.

Från och med kurs två kommer du försöka och vilja komma ihåg vad det nu var Marx hade för huvudteser, eller vilka demokratimodeller som Held diskuterade. Ja eller något annat som känns mer bekant för ditt studieområde. Om du digitaliserar dina anteckningar kommer du att kunna söka bland dom, det kommer vara guld värt för dig ett par terminer in i utbildningen. Evernote och Onenote är två vanliga som är väldigt bra.

2)      ”Gör ett undervisningsupplägg för…”

Den uppmaningen kommer du stå inför inom kort, många är vi som känt oss helt vilse inför den här uppmaningen eller frågeställningen. Vill du hjälpa dig själv, börja redan nu, dag ett att följa lärare i alla tänkbara sociala medier som delar sina tankar och idéer om undervisningsupplägg. Vill du ha tips på bloggar, Facebook grupper eller användare på Twitter som är aktiva inom ditt ämne, var frågvis. Jag hjälper gärna till om jag kan, finns på Twitter som @gravardotter. Att hitta lärare som för en diskussion om undervisningsupplägg är inget som kommer ingå som en uppgift i några av dina kurser, så detta är alltså något som hamnar utanför din vanliga skola, gör det ändå!

3)      Lär dig det du läser.

Det här tipset är lite svårpaketerat och jag är lite osäker på hur jag ska få fram det. Men lär dig det du läser. Det här tipset hänger också ihop med punkt nummer två, och punkt ett för den delen. Under dina kurser, på din praktik och när du börjar ditt första jobb i yrket som lärare kommer du vara så glad över, och så hjälpt av att du känner dig bekväm i dina egna ämneskunskaper.  Att försöka fokusera på att göra den pedagogiska och didaktiska utformningen av ditt ämne så att det passar dina elever är en nog så tuff uppgift, att då samtidigt försöka läsa in, läsa om, lära sig allt stoff är en onödigt tuff uppgift. Var snäll med dig själv helt enkelt!