Kaffenormen

Så jo, det är eftersträvansvärt att vara milt besatt slash beroende av kaffe. Och även jag gillar ju kaffe. Detta underfundiga ord ligger inom normen men är också så språkligt kreativt att jag bjuder det ett utrymme här:

kaffeOrdet bygger på ett annat vackert uttryck, procrastination.

 

Anspråksnivå

Anspråksnivå, anspråksnivå, repeterar detta begrepp ett par gånger för mig själv. Det fångar något viktigt som jag vill stanna upp vid. Begreppet återfinns i Mats Dalkwists bok Lärarens ledarskap. Dalkwist beskrivning av ordet är kortfattat, elevers tidigare erfarenheter av framgång respektive misslyckande är en faktor som påverkar självtilliten och avgör elevernas anspråksnivå.

  • Anspråksnivå är en skyddsmekanism som gör det möjligt för eleven att anpassa sig efter sina möjligheter och därigenom undvika upprepade misslyckanden och minskad självtillit.
  • Efter framgång höjs anspråksnivån och vice versa.
  • Rädslan för att misslyckas kan få en osäker elev att till en början sätta anspråksnivån så lågt som möjligt, därefter höja den i mindre steg och sedan sänka den radikalt efter ett misslyckande. Säkrare elever strävar oftare mot framsteg på högsta möjliga nivå. Dessa höjer anspråksnivån i större steg och sänker den i mindre steg efter ett misslyckande.

Blatte betyder kompis – diskursstudie om “invandrarkillen”

Rickard Jonsson har skrivit avhandlingen och boken, Blatte betyder kompis. Det är en diskursstudie i hur subjektspositionen “invandrarkille” skapas. I avhandlingen läggs stort fokus på projektet att skapa maskulinitet inom ramen för den heterosexuella normen, i skapandet av “invandrarkillen”.

Blatte betyder kompisJag tyckte att denna avhandling var intressant, dels för att den gav ett exempel på hur en studiemetod som utgår ifrån språk kan se ut. Den var också intressant eftersom den gav ett för mig nytt, vidare perspektiv på ett diskriminerande språks effekter och funktioner.

En av bokens fördelar är att den är väldigt lättläst, bussåkarlättläst, samtidigt som den kanske är lite svamlig. Alla bokens poänger hade gissningsvis kunnat uttryckas mycket mer kortfattat.

Jag tror att Jonssons bok kan ge värde till den som är intresserad av elevers identitet, normer, normkritik, genus, mobbning eller värdegrundsarbete  i skolan.

Om språk och Sveriges internationella relationer

Vill tipsa om en läsvärd bloggpost. Svenskundervisningen i utlandet handlar om hur svenskundervisning kan kopplas till det som kallas offentlig diplomati och hur Sverige sett på, och agerat runt detta över tid. Artikeln bygger upp ett intressant konstruktivistiskt perspektiv på Sveriges utrikespolitik via språk. Bakgrunden till bloggposten är det förslag som ligger om att svenskundervisning i utlandet ska tas bort.

Fredagsgodis från IR hyllan

Robert Kagan  - The return of history

Denna lilla pralin kan jag gott rekommendera för alla som är intresserade av internationella relationer. Den är tunn och lättläst. Framförallt är den relevant. Boken kom ut 2008 och förutspår bland annat händelserna i Ukraina på ett träffsäkert sätt. Kagan är verksam skribent för t.ex. Times och Washington post, och det märks. Boken har en del karaktärsdrag som liknar en undersökande artikel. Kagan har också arbetat med utrikespolitiska frågor i Obama administrationen.

Kagan gör att ambitiöst försök att förklara hur det kommer sig att kalla krigets slut inte har lett till en fredligare värld. Har gör en genomlysning av det utrikespolitiska läget, ur framförallt ett realistiskt perspektiv för flertalet av regionerna i världen. Exempel på kapitelrubriker är, “The rise of China” och “The rise of Russia”.

Bokens största förtjänst tycker jag är att den till viss del knyter samman händelseförloppen och det politiska läget i flertalet av världens regioner under någon form av helhet. Jag tycker det kan finnas en poäng att läsa boken om man tycker att det som sker i världen just nu ter sig märkligt och oförklarligt, eller om man vill fördjupa sig i det realistiska perspektivet på världspolitiken. Om man ifrågasätter eller är starkt kritisk till realismens antaganden kanske det finns annan litteratur som ger mer nöje att läsa.

Didaktiska lärdomar – att förstå miljöproblem i samhällskunskap

Här tänkte jag samla det jag lär mig om att undervisa om miljöutmaningar som samhällsproblem, vad som kan vara svårigheter och vad som kan vara lyckosamt. Jag vill också bjuda in andra som har erfarenhet eller tips att dela dessa! Bloggposten kommer att fyllas på över tid. 

Än så länge har jag prövat att förstå miljöutmaningar tillsammans med eleverna med hjälp av rational choice och världssystemteorin.

Förkunskaper och svårigheter

För att kunna komma riktigt långt i analysen av en del miljöutmaningar krävs förståelse av framförallt växthuseffekten, global uppvärmning samt kärnkraft ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

Ur ett samhällskunskapsperspektiv underlättar det om det finns kunskap om vatten som resurs och dess många funktioner.

Bra källa att väva in http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3345&grupp=19747

Teorier och svårigheter

Att skilja på teori och ideologi.

Rational choice och svårigheter

Nyttomaximering är ett centralt och svårt begrepp att förstå. Mina tankar här handlar om att förklara på flera olika sätt och att låta eleverna interagera med detta begrepp tillsammans. Skulle jag undervisa om detta igen skulle jag lägga mer tid på att låta eleverna bottna i sin förståelse av detta begrepp, och även fundera på hur jag som lärare i formativt syfte skulle kunna få syn på elevernas förståelse och hjälpa dem i sin fördjupning.

Världssystemteorin

Upplevde jag svårare  att undervisa om än rational choice och framförallt svårare att hitta sätt att låta eleverna öva på.

Framgångsfaktorer

En lektion i etnicitet och nationalitet

Etnicitet och nationalitet och två svåra begrepp som rör identitet, bland annat. Jag har jobbat med en lektion om dessa för Samhällskunskap 1B. Bifogar nedan underlaget i korthet, inklusive en övning.

Identitet 1 – etnicitet och nationalitet

Lektionen siktar på kursens centrala innehåll men även skolans värdegrund och tolerans. Jag hade 75 minuter och hade kunnat lägga mer tid, framförallt på den första förförståelse frågan om ‘vad som är en svensk’, eleverna hade mycket tankar här.

Stoffet till lektionen har jag fått ifrån @HallanderPeter, tack och nig för det :) Övningen är utvecklad utifrån uppslag i ‘Att utveckla elevers tänkande – en teoretisk praktika’.

Dela gärna erfarenheter eller förbättringsförslag om du prövar övningen själv.

Väljarlogik och skolans värdegrund

Vad är avgörande när en väljare fattar sitt röstbeslut? 

Jag har försökt sära på de aspekter som spelar in i, och som leder fram till att ett parti till slut får en röst av en väljare. Alla aspekter går in i varandra till viss del men jag tänker att partibeslutet i slutändan domineras av en av dessa aspekter framför de andra.

Fyra huvudaspekter tänker jag mig, identitet, intresse, strategi och grupptillhörighet.

Inom ramen för den första aspekten, identitet ryms självbild, vad vi identifierar oss med, vem vi vill vara samt vår relation till politik och till viss del politikens relation till oss. Den andra aspekten intresse rör sådant som vi av någon anledning har intresse av i politiken, höjd a-kassa, skattesänkningar, mer kollektivtrafik för att nämna några exempel. Den tredje aspekten som rör grupptillhörighet handlar om hur vi uppfattar att vår identitet och vår politiska uppfattning passar in i den eller de grupper som vi tillhör eller vill tillhöra, försöken till påverkan inom grupper har varit många innan valet. Den sista aspekten strategi, här lägger jag alla beslut som leder fram till att en väljare inte låter någon av de andra aspekterna styra valet utan där väljaren istället försöker läsa av de politiska spelet och utifrån det fatta sitt beslut. Skillnaden ifrån t.ex. intresse är att intresse rösten håller väljaren fast vid oavsett uppfattat politiskt läge innan valet. Samtliga dessa aspekter, blir till, är ett resultat av väljarens kunskaper och personliga erfarenheter.

Jag kan se att anledningarna till att en väljare fattar beslutet att rösta på något parti kommer av hur dessa aspekter och förutsättningar samverkar. Tanken med att separera aspekterna handlar om att också försöka fördjupa förståelsen om vad som ligger bakom Sverigedemokraternas många väljares beslut. Precis som nämnts i eftervalsdiskussionen så passar väljaren inte längre in på den stereotypa uppfattning som tidigare funnits om SD väljare. Jag tänker också att beroende på vilken aspekt som varit dominerande i fråga om en väljares val av SD då ligger skilda orsaker och således också skilda uppslag för förändring.

De väljare som utgått ifrån identitet och grupptillhörighet i sitt beslut är de som jag gissa delar en del av SDs värderingar. Inom de som jag valt att kalla strategiväljare gissar jag att de som bland annat röstat på SD på grund av en upplevelse av ett apolitiskt tillstånd i politiken eller upplevd maktkorruption. Djupt tragiskt att avsaknad av upplevd demokrati leder till ett val av ett odemokratiskt alternativ. Den sista aspekten, intresse är där jag gissar att SD haft sin största tillströmning av väljare. Människor som uppfattar att SD har presenterat en lösning som ligger i linje med deras egna intressen.

Om jag fortsätter att gissa skulle nästa gissning handla om att väljare som har dominans av intresse aspekten i sitt beslut är det mest lättrörliga. När jag läser vad de som röstat på SD säger om sina anledningar så ser jag bland annat denna:

förståelse

Det som är intressant här är att reflektera över vad dessa meningarna handlar om? De översta handlar om nationalekonomi och arbetsmarknad, och den undre handlar om parlamentarism. Bakom dem ryms missförstånd om hur tex nationalekonomi och arbetsmarknad samverkar. Ett vanligt missförstånd är att likställa privatekonomi med samhällsekonomi. Här börjar vi närma oss slutsatsen som jag vill komma fram till, förutom att det finns de som röstar på SD på grund av förkastliga värderingar så finns det också de som gör det i brist på kunskap, och specifikt samhällskunskap som rör nationalekonomi och arbetsmarknad.

Jag tror inte att alla alltid haft kunskap att förstå detta och att den kunskapen nu plötsligt försvunnit, eller dalat hos befolkningen av någon anledning. Men jag tror att det är ett av få tillfällen där argument presenteras som bygger på vad som ter sig som enkla lösningsförslag, men som i verkligheten inte berör problemen eller utmaningarna i dess kärna, så som SD gjort.

Så här har jag som blivande samhällskunskapslärare en tydlig agenda! Jag vill säga att kunskap behövs, och kanske är det till och med dags för det där samhällskunskapslyftet ute på skolorna.  Men jag ser också en poäng i att se att skolans värdegrundsarbete också grundar sig i kunskapsuppdraget och till och med så specifikt som nationalekonomi.

Förutom det, så tror jag inte att det är konstruktivt att ”klumpa ihop” alla SD väljare i en eller fler kategorierna, inte heller de jag diskuterat ovan. Det finns gissningsvis många skilda anledningar till att en så stor mängd människor valde att rösta på SD, låt oss också söka dem och hantera så många vi bara kan.

Här finns några andra infallsvinklar rörande väljarbeteenden http://www.valforskning.pol.gu.se/

“Vinnaren”

Hon tar två sockerbitar i kaffet idag, hon känner sig lite upprymd, som att inget är omöjligt. På radion pratar Jan Björklund om att det behövs en kraftig opposition och sen försöker han svara på reporterns frågor om de kan tänka sig samarbeta med Socialdemokraterna. ”Där fick dom, Stockholmarna” tänker hon och för kaffekoppen till munnen. Handen skakar till och lite kaffe skvimpar ut. På duken finns redan fler fläckar sedan tidigare. Katten Smila hoppar upp på bordet och tar sikte på fönsterbrädan. Kvinnan stäcker sig efter en av bullarna på fatet, bryter loss en bit och lägger framför katten i fönstret. ”Här ska du få, nu delar vi lite bulle och firar” säger hon till Smila som bara nosar på bullbiten. ”Nu kommer vi få det bättre serdu, dom har sagt att vi ska få det bättre, vi pensionärer, du och jag Smila.” Tänk va fint det ska bli här när vi äntligen får den där städhjälpen en gång i veckan som kommunen pratar om men som aldrig hinns med”.

Ett halvår senare vid samma köksbord…

Hur Sverigedemokraterna blev riksdagens tredje största parti, i tre grafer