Poesi från skolan – Utvecklingssamtal av Daniel Blixt

Daniel Blixt skriver poesi med utgångspunkt i skolans värld. Dikterna är både navelskådande mot skolan som institution samtidigt som de blickar ut mot omvärlden. Att dikterna tar sin utgångspunkt i skolans värld var bakgrunden till min nyfikenhet på denna lyriksamling.

2015-03-23 15.38.19Jag kan inte säga det är en favorit. För mig personligen lyckas dikterna inte främmandegöra verkligheten som dikterna berör tillräckligt mycket. Inte heller det politiska anslaget tilltalar mig. Till Blixt försvar vill jag ändå säga att mitt ogillande säger mig att det finns något i dessa dikter för mig, något som utmanar.

Blixt i undervisning

Jag tror att detta lyrikverk rymmer flera dikter som kan ge igenkänning för elever, och lärare. Det skrivs inte så mycket poesi för eller av barn som publiceras så i brist på annat tror jag detta kan vara texter som knyter an till skolupplevelsen för några.

Jag kommer behålla detta lyrikverk i åtanke för urval av dikter att studera tillsammans med elever. Det är i sig angenämt eftersom formen och utseende på boken är mycket fint!

Verket har blivit ganska rikligt recenserat, vilket gläder mig! Jag uppskattade Viktor Malms recension. En recension som ställer verket i mer tilldragande sken finns hos GP. Och kanske finns den mest rättvisa recensionen hos Aftonbladet. Recensenterna ska inte få stå oemotsagda, här finns en intervju med Blixt själv.

Om jag själv fick ställa en fråga till Blixt skulle det vara av en enkel sort: hur kommer det sig att ingen av dikterna fått namn?

Tema ‘media och våld’ i samhällskunskap

Sonnevi och Atwoods har båda skrivit dikter om hur konflikter skildras i media. Likheterna mellan dessa två dikter gav mig uppslag till ett lektionsupplägg som berör temat ‘media och våld’ i samhällskunskap. Nedan följer mina idéer. Har du kommentarer, eller tillägg till temat är allt varmt välkommet!

Beskriv din bild av krig – Hur ser krig ut?
Diskutera din bild av krig med en klasskamrat

Välj en av dikterna och svara på frågorna.
Göran Sonnevi – Om kriget i Vietnam
Margaret Atwood – Krigsfoto/War photo (Dörren 2014)

  • Vilka personer finns i dikten?
  • Vilka platser finns i dikten?
  • Hur skildras media i dikten?
  • Hur skildras våld i dikten?
  • Vad tror/tycker du är diktens budskap?

Bilder av krig i tidningar
Välj en konflikt – svara sedan på frågorna för att reda ut hur bilden av denna konflikt ser ut i tidningar:

  • Vad är konfliktens geografiska position i relation till Sverige?
  • Vilka personer är med på bilden?
  • Vilken typ av plats är bilden tagen på?
  • Har bilden några våldsinslag?
  • Vilka maktförhållanden synliggörs av bilden?
  • Vilken part i konflikten tycker du gynnas av bilden?
  • Vilka förklaringar kan du tänka dig till att det är denna part som gynnas?

Konflikter i media och folkrätt
Lyssna på radioinslaget om krigsjournalistik http://t.sr.se/1I1y03J

  • Vilka argument om krigsjournalistik förs fram i radioklippet?
  • Vad behandlar texten i tidningen runt konflikten du valt?
  • Stämmer medieforskarens argument på din konflikt?

Goya och Krigets fasor

Diskutera med en klasskamrat:

  • Hur såg din bild av krig ut?
  • Hur ser medias bild av kring ut?
  • Hur ser krig ut ”på riktigt”?
  • Vilka argument finns för att skildra våld i media?
  • Vilka argument finns för att inte skildra våld i media?

Avslutande diskussionsfråga: Vad kan skillnaderna mellan vår egen bild av konflikter, mediernas bild och ”verkligheten” få för betydelse?

Övrigt material som skulle kunna vara användbart

En forskningssammanställning om barn, unga och medierat våld finns att beställa här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/barn-unga-och-medierat-vald Publikationen är liten, lättfattlig samtidigt som den innehåller visa slutsatser. I slutet finns också en lista på referenslitteratur för den som vill leta sig vidare.

Datorspel och de verkliga krigen
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/5814?programid=50 (De första 9 minuterna)

Under min lärarutbildning i makt och media fick jag ta del av Susan Sontags bok Regarding the pain of others, här finns bokens inledning: http://www.newyorker.com/magazine/2002/12/09/looking-at-war. Hela boken finns här: https://www.adlibris.com/se/bok/regarding-the-pain-of-others-9780312422196 Jag tänker att Sontags bok kan fungera som fördjupningsmaterial för lärare, inte som elevmaterial.

Madame Bovary av Gustave Flaubert

1856 publicerades Madame Bovary för första gången, skriven av Gustave Flaubert. Berättelsen handlar om paret Bovary. Charles Bovary växer upp i en arbetarfamilj. Hans mamma har ambitioner å hans vägnar och ser till att han utbildar sig till läkare. Genom sin praktik som läkare kommer Charles i kontakt med en godsherres dotter, Emma. Charles som vid mötestillfället har sorg efter sin första frus bortgång gifter sig med Emma så fort hans sorgeperiod är förbi. Emma inleder två efter varandra följande otrohetsaffärer där den senare kräver utlägg som är större än det som möjliggörs med familjen Bovarys ekonomi. Emma löser detta genom att låna, till slut har skulderna växt till en ohanterlig nivå och utmätning krävs på familjen Bovarys tillgångar och egendom.

Charles och Emmas äktenskap skildras sedan framförallt ur Emmas perspektiv. Emma lever ett hemmafruliv och fyller sin vardag med drömmar, kultur och konsumtion. Romanens förveckling tar sin utgångspunkt i Emmas, som hon upplever monotona vardag.

Analys och tolkning

Om du är en sådan som läser den här bloggen så tänker jag att du själv redan läst eller på eget självständigt vis kan finna infallsvinklar för analys och tolkning av en roman. Lite för egen del tänkte jag ändå utan inbördes ordning nämna de teman som jag finner tillämpbara på Madame Bovary:

  • Madam BovaryIdé och ideologi
  • mänskligt porträtt
  • konsumtion
  • könsroller
  • populärkultur blir ‘finkultur’
  • äktenskapet
  • kulturens roll i våra liv
  • lycka

Kontexter som jag finner tillämpbara på Madame Bovary:

  • Religion
  • Feminism
  • Liberalism

Madame Bovary i undervisning

Min läsning av Madame Bovary sammanfaller med Åsa Edenfeldts publicering av sin text om gemensam lärarledd läsning. Edenfeldt har undervisat i skönlitteratur på temat skönlitteratur och samhälle, och Flauberts roman skulle kunna passa in i ett sådant tema. Den senaste utgåvan av romanen är översatt av Anders Bodegård och omfattar 518 sidor. Jag upplever att detta sidantal blir ett frågetecken inför ‘undervisningsbarheten’ när det gäller Madame Bovary. Kanske finns det möjligheter i att läsa ett antal utdrag ur en roman men frågan är vad en sådan övning kan ge?

Fördjupning

En av fördelarna med läsning av konventionell litteratur är att böckerna har många läsare.  Sveriges radio hade för inte så länge sedan en bokcirkel i tre delar om Madame Bovary. Att ta del av någon annans läsning ger ett vidare bidrag till de egna ögonen på texten.

Madame Bovary har filmatiserats flera gånger, senast förra året (2014). Jag har hittat en enastående trailer men än så länge ingen visning av filmen.

Själv gillar jag den här intelligenta recensionen av boken, spelar Colbie Caillat för Emma och hoppas att hon gör några andra val nästa gång.

Ämnesmötet

Mänskliga rättigheter och versmått talade vi om

Helvetsgapet.
Geografen något om tidigare studier i jordmånens livscykel.
Troligen minns jag det fel.
Att minnas är ett missvisande ord,
vi kan inte minnas det vi inte förstod.
Att minnas är mera en produkt av fantasi.
Köttet ställde frågor utan svar.
Novellen är en falsk engelsk vän.
Det är faktiskt en roman.
Shakespeare sa något om svartsjuka.

Jag funderade på orsaker till krig.

Verkligt bra didaktiska frågor

Jag har en mental ask där jag lägger de verkligt bra didaktiska frågorna som jag mött. Än så länge har jag tre stycken i min ask. Kanske är det ett litet nummer. Kanske är det normalt. Delar dem här och hoppas få tillfälle att fylla på:

  1. Hur vet du att jorden är rund?
  2. Varför finns det dialekter?
  3. Hur kommer det sig att du är lik dina (biologiska) föräldrar?

En berättelse som inte kan höras

En dövhistorisk seriebok av Viktor Jäderlund har jag läst och tittat igenom. När SvD för några veckor sedan gick ut och lät läsarna vara delaktiga i beslutet om vilka böcker de skulle recensera var denna bok med. Jag är glad över tipset om utgivningen av den här boken som jag fick i och med SvDs nya tilltag rörande recensioner.

Boken är snabbläst, uppskattar lästiden till någonstans mellan 30 och 45 minuter. Historien är berättad på lätt svenska. Bokens stora förtjänst som också var en av orsakerna bakom mitt intresse är illustrationerna, några av dem är helt magnifika!

En av mina favoriter:

2015-02-27 07.45.48

Det föll sig så att SvD kommer att recensera den här boken, hoppas kunna återkomma till den då.

Borde du läsa den? Är du intresserad eller engagerad i teckenspråk, döva, eller dövkultur så har du troligtvis redan börjat leta efter den. Den största behållningen för mig förutom illustrationerna var att få ta del av vad som varit stort och viktigt i teckenspråkets och dövas historia, som det här

Ett bohuslänskt mord i isländsk sägen – en gåta med Selma som huvudperson

1586 mördades en präst på Solberga prästgård i Bohuslän, detta sägs vara berättelsen som ligger till grund för Selma Lagerlöfs roman “Herr Arnes penningar”. Förarbetet till denna roman anses finnas i novellen “Hämnd får man alltid” som Lagerlöf skrivit några år tidigare.

2015-02-26 15.47.24I höstas hade jag nöjet att besöka Island och fick då med mig en tunn text hem med titeln “Sagor och sägner från Island”. I den finns många fina, mystiska, och övernaturliga berättelser med varierande andemening. En av de korta berättelserna heter “Spöket och pengaskrinet”, på originalspråk heter den “Draugurinn og peningakisilinn”.

Ja, denna spökhistoria är densamma som den Lagerlöf berättar i “Hämnd får man alltid”. Vilken copycat hon är tänkte jag först. Efter att ha sansat mig lite så inser jag att den mycket mer intressanta frågan är, hur hamnade ett bohuslänskt mord i de isländska sagorna?

Blir förstås fasligt nyfiken och har med efterforskningsförmågorna jag  besitter prövat att söka efter artiklar som skulle kunna belysa historien bakom detta. Tyvärr hittar jag inget. Har du tips på hur jag skulle kunna komma närmare ett svar är det välkommet!

Bortfallna sidor ur Doktor Glas

Sida 15b

19 juni

Jag besökte Doktor Glas idag. Det har tagit mig många dagar att samla mod och kraft för detta möte. Kanske var det gårdagens gudomliga solnedgång i långsam rosa som gav förändringen. Jag har varit rädd att doktorn när jag presenterade mitt ärende skulle avkräva mig noggranna detaljer om min situation. Att jag skulle bli tvungen att berätta om hur jag vaknar i gryningen väckt av Gregorius. Om hur han lägger sin gamla sträva hand över min nacke och pressar mig mot dunet. Det gör min andning svår, som att livet är mera utsläckt än levande. Det gör mig inget. När det händer vill jag bara dö. Ofta kommer jag tillbaka av Gregorios röst, han talar om

***

Doktor Glas tittade på mig medan jag talade. Han var tyst och hans ögon vittnade om förståelse och medkännande. Det kändes bra att anförtro mig åt en sådan man som i motsats till så många andra män jag mött, behandlade mig med vördnad. När jag äntligen hade talat färdigt trodde jag för ett ögonblick att Doktor Glas hade för avsikt att ringa Gregorios och överlämna mig till ett outhärdligt öde, men han nickade. Jag förstod att jag gjort rätt i att lita på min familjs uppfattning om Doktor Glas.

Sida 34b

2 juli

Mitt liv är outhärdligt, hur ska denna leda komma till ända. Nu har det hänt igen. Det ligger mig inte för att tala om dessa händelser med Gregorius själv, vad är en kvinnas röst värd jämte mannens rationella stämma. Min tilltro ligger i att Doktor Glas kan föra ett samtal med min man. Mitt hopp står till att dessa två kan mötas som fågelsång möter soluppgång, i samförstånd.

Sida 153b

Stockholm 21, september

Bästa Herr Markel!

Hoppas jag finner dig väl. Vill tacka å det ödmjukaste för rådet ditt att låta Klas Recke sköta en del av mina investeringar. Det har haft mycket god effekt på mina finansers utveckling.

När jag satt här vid mitt skrivbord mindes jag även att jag fortfarande har boken du så vänligt lånat mig. Gillian Flynns bok, har givit mig stor nytta och lika delar nöje att läsa, dock fann jag titeln någon märklig.

Om jag får be om uppskov gällande din förfrågan så vore det fint.

Din vän,

Helga

Sida 155b

22 september

Tänk vad några ord som blir meningar, som blir handlingar kan göra. Helt säker kan jag aldrig vara att det var käre doktor Glas som räddade mig från mitt tragiska öde, men jag vill inte heller veta. Någonstans mår jag lite bättre om jag inte är helt säker på att jag var delaktig i mordet på min man. För trots allt, är jag bara den oskyldiga, självmordsbenägna, fagra frun som behövde räddas från sin sexuellt frustrerade man.

Epilog – Gregorius

Varje natt det första året av vårt giftermål försökte Helga förföra mig. Hon försökte tala sensuellt med mig, hon försökte ödmjukt röra sig närmare mitt skrev men varje försök ledde till att jag lämnade sängen, satte mig på vid krucifixet som hängde ovanför eldstaden och talade till den allsmäktige Gud. Jag försökte tala om för Honom att utöver hennes anskrämliga begär så var hon oftast en väluppfostrad och medgörlig person. Hennes lust ökade för varje natt och desto oftare hon försökte förleda mig, blev mina böner mer intensiva. Ibland håller hon fast mig, pressar mig mot dunet. Det förbryllar mig att detta är Guds vilja.

Ibland låtsades jag sova när jag hörde hennes tunga flåsande som indikerade att hennes begär väckts. Det var som att månen om natten tog fram monstret inom henne, vissa nätter gjorde hon mig så illa att ögonen fylldes av vätska. Om dagarna visade hon upp ett varmt leende och ett vänligt humör men så fort solen hade gått ner föredrog jag att stänga in mig på kontoret, låsa in mig och hoppas på att hon somnat innan jag kommit ut. Jag hade sällan den turen eftersom hon oftast satt i sängen redo för att ohämmat smutskasta min kropp och varje gång bad jag om förlåtelse. Hon har talat om att lämna mig

6 alternativ för svensklärare

Hur konstrueras svensklärare i utbildnings- och kursplaner? Den frågan har en forskare ställt sig och Skolverket har sammanfattat resultatet. Det finns sex olika lärarkonstruktioner presenterade i forskningen:

2015-02-24 15.21.59

Den akademiska – fokus på kritiskt och självständigt tänkande, med liten skillnad från kursplanerna i nordiska språk eller litteraturvetenskap.

Den professionella – fokus på kunskap för lärargärningen.

Den demokratiska där just ämnets demokratiska aspekter och uppgifter lyfts fram i förväntade läranderesultat.

Den valbara och väljande lärarkonstruktionen där studentens möjligheter att själv utforma sin utbildning står i centrum.

Den multikulturella – tyngdpunkt på det heterogena klassrummet och interkulturalitet.

Den funktionella lärarkonstruktionen, som kan sägas vara en hybrid av övriga.

Jag väljer det här alternativet!