KAOS: Ett grekiskt krigslexikon – i samhällskunskapsundervisning

Det är inte ett år sedan jag upptäckte Alexandra Pascalidous skrivande, genom ett möte med hennes text om ensamhet i Metro som berörde. Förra året släppte hon också boken KAOS: Ett grekiskt krigslexikon. Det sammanföll med mina nationalekonomiska studier av bland annat Greklands ekonomiska läge. Mitt intresse för en mera sammanhängande berättelse om samtida Grekland ledde till att jag lade boken på minnet. Och nu har jag äntligen läst den!

Precis som i den första kolumnen jag läste av Pascalidou blir jag först väldigt glad över hennes något säregna språk. Efter att ha läst hela boken undrar jag lite över i vilken synonymordbok Pascalidou hittar alla sina allitterationer, det känns lite som språkets motsvarighet till McDonalds efter ett tag, otroligt lättillgängligt och kommersiellt.

Jag förlåter Alexandra alla allitterationer och uppskattar istället boken och berättelserna. Med en smart berättarteknik får jag som läsare följa med på en resa genom Grekland, i vår samtid. Även om det alltid är Pascalidous perspektiv, får jag se många sidor av Grekland genom hennes ögon. Hon möter bland många, högt uppsatta politiker, överklass, kvinnor män, barn, immigranter, och fattigdom är den röda tråden.

Samhällskunskapsundervisning

Eftersom boken är uppdelad i ett antal korta kapitel, som i sin utformning liknar fristående kolumner ser jag en möjlighet att använda delar av bokens innehåll inom samhällskunskap för årskurs 7-9. Anledningen till att jag tycker att boken skulle kunna tillföra undervisning värde handlar om relevansen i ämnet. Pascalidou ger själ och liv till många frågor som ibland är svåra att fånga och skildra förbi fakta och statistik, och som inte alltid når rapportering i svensk media.

Utifrån kursplanens centrala innehåll har jag följande uppslag:

Samhällsresurser och fördelning

Kapitlet ”Drama”, som handlar om en grupp romer och deras situation i Grekland, skulle kunna användas till att ge perspektiv på bland annat hur länders ekonomier hänger samman och skillnader mellan människors ekonomiska resurser.

Förutom detta finns två kapitel som kan bidra till olika perspektiv inom samma områden, och samtidigt ge ett starkt bidrag till att belysa förändringar i samhällsekonomi och vilka effekter det kan få för individer och grupper. Kapitlet ”Skola” handlar om barns villkor och kapitlet ”Misogyni” handlar om kvinnors villor.

Information och kommunikation

Kapitlet ”Polyfoni” som handlar om media, public service och makt skulle ge ett mycket bra perspektiv på medias funktion i Grekland som med fördel skulle kunna konstateras mot media i Sverige.

Källkritik och problematiserande

När boken kom mötes den av en del fina recensioner. Det fanns också de som såg vissa problem med bilden av Grekland som Pascalidou ger.

Kritiken har jag till viss del hanterat på det sättet att jag inte valt kapitel med innehåll som berör det som hon fått kritik för, bland annat hennes brist på historiskt kontext innan 1975, samt hennes begränsade urval när det gäller skildringar av politiska partier. Vidare tänker jag inte att någon av kapitlen står som ensamt material inom ett området utan används tillsammans med annat material ifrån andra källor.

UR.se har två bra serier om källkritik och media, en med gymnasiet som tänkt målgrupp och en som riktar sig mot årskurs 7-9.  Dessa bjuder sammantaget ett antal uppslag för att ta sig an kapitlen i boken med ett källkritiskt förhållningssätt.

Projekt rädda jorden – ett flaskpostäventyr och en recension

”Välkomna klass 3, mitt namn är Futurum, magister Futurum om det är någon som undrar. Mannen eller vad det var, som stod framme vid tavlan när barnen kom för att hitta sina platser, såg mycket annorlunda ut fast ändå normal… Hoppas att sommarlovet har varit bra, vad har ni hittat på för något, små knattar? – Knattar?”

Några av det inledande raderna ifrån Projekt rädda jorden – ett flaskpostäventyr av Maria Edgren. Med en inbjudande berättarstil tar Edgren med hjälp av magister Futurum med klass 3 och mig som läsare på en otrolig resa in i en möjlig framtid.

2014-03-23 16.36.22

Boken är indelad i sju kapitel och berör ett antal samtida ämnen, så som skolgång, världens hav och vatten, natur och återvinning, fattigdom, klass och jämlikhet. Allt berättat med mycket mer spänning än vad denna text speglar!

Möjligheter i skola och undervisning

Projekt rädda jorden – ett flaskpostäventyr knyter an till ett antal punkter inom Samhällskunskapens centrala innehåll för årskurs 1-3, särskilt starkt till miljöfrågor, tidslinjer och tidsbegrepp. Bokens eventuella relevans för skolan känns självklar.

Varje kapitel tar ungefär 7 minuter att läsa högt. Kanske skulle boken som helhet passa för ett hållbarhetstema utsträckt över runt två veckors tid. Boken innehåller bedårande och fantasifulla illustrationer, kanske skulle dessa kunna vara en av många uppslag och underlag för reflektioner för eleverna.

Tror bokens innehåll med fördel kombineras med en närmare titt på ett eller flera fall som rör bokens frågor i nutid. Tre uppslag på möjliga infallsvinklar:

Bangladesh och fartygen

http://martinschibbye.se/BGD_article_001.pdf

Påskön och träden

http://www.popularhistoria.se/artiklar/manniskan-och-miljons-forandring/

Att vara barn i Sierra Leone

http://www.ur.se/Produkter/178317-Barnen-i-Sierra-Leone-Alfred-den-smarta-pojken

Rädda världen i klassrummet?

Det jag själv känt under studier av hållbarhetsfrågor är att det är lätt att drabbas av en tung domedagskänsla. En känsla som flera av mina medstudenter uttryckt att de delar. För att det här området ska fungera konstruktivt i klassrummet tror jag att det är av vikt att avgränsa, till att reflektera runt enskilda frågor. Att ta sig an alla världsproblem på en gång blir lätt aningens tungt.

Utbildad till vad?

Jag är rätt stressad. Det ligger ju lite i tiden att vara stressad elev eller stressad student. Känslan växer ju längre in i min utbildning jag kommer. Snart har jag bara en termin statsvetenskap kvar att läsa, efter det anses jag behörig att undervisa samhällskunskapsämnet, om jag klarar resterande ämne och del av min ämneslärarutbildning.

I dagarna blir jag precis klar med en valbar kurs i Internationella Relationer. En kurs som jag läst för att ämnet intresserar mig, och för att gymnasieskolans kursutbud inom samhällskunskapen innefattar en kurs i internationella relationer. I dagarna börjar också nästa kurs inom min utbildning som kommer att handla om makt och media, ytterligare en kurs som jag ser fram emot! Kurserna överlappar varandra med en dag den här gången, det finns inte en minut mellan dom.

Det som stressar mig, är att jag inte mappat innehållet i min universitetskurs till ämnesplanen i Internationella relationer. Jag har inte heller prövat mig fram i att utforma ett undervisningsupplägg för samma kurs, eller tagit fram några specifika övningar. Gör det då, blir ju det lätta svaret.

Problemet är att det inte är så himla lätt. Universitetsstudierna är heltidsstudier och ju längre in i programmet jag kommer desto mer sant blir det att jag behöver lägga dessa 40 timmar i veckan på att tillägna mig kursinnehållet i tillräcklig omfattning för att kunna få ett godkänt betyg. Min personliga uppfattning är att det ibland dessutom är skillnad på att tillägna mig kursinnehållet för ett bra betyg, och att förstå kursinnehållet. För att kunna göra undervisningsupplägg behöver jag förstå kursinnehållet.

Jag är fast i ett hamsterhjul där den självklara lösningen är att ta av min nuvarande fritid för att kunna lägga tid på att fördjupa min förståelse av det jag läser, för att vidare kunna skissa på, och koppla innehållet till det kurser jag om ett par år ska kunna undervisa i. Alternativet är så klart att vänta med att skissa på och koppla innehållet i det kurser som jag läser till min framtida undervisning tills dessa att jag står där i klassrummet. Problemet är ju att då kommer jag stå där, i klassrummet.

Mitt val är alltså att ta av min fritid nu, eller att ta av min fritid sen. Ärligt talat har jag ingen lust till någondera. Kanske finns det andra lärarstudenter som lyckas med båda, kanske är jag inte särskilt representativ, vad vet jag egentligen.

Eller, skulle det kunna vara så, att det finns förbättringspotential i lärarutbildningens utformning, som skulle kunna leda till att nyexaminerade lärare som kom ut till skolor hade fått en mer relevant förberedelse för uppdraget?

En recension och en konversation om boken ”Uttagningen” av Maths Claesson

Det där boktipset du gav mig i höstas Linda, att läsa “Uttagningen” av Maths Claesson hjälpte mig att få upp ögonen för en bok som jag aldrig skulle hittat annars, tack!

Boken förförde mig med sina målande beskrivningar av ett Stockholm i framtiden, med nya förutsättningar till följd av miljöförändringar. Idag när jag går runt i Stockholm så kan jag inte låta bli att “se” byggnader och kvarter framför mig så som de beskrivs i boken, lite svindlande.

Vad var det som gjorde att du ville tipsa om boken Linda?

Orsaken till att jag valde att tipsa om Uttagningen av Maths Claesson är flera. Den främsta orsaken är att jag tycker att den tar upp miljöfrågan och hållbar utveckling på ett sätt som gör att flera ingångar och frågor lyfts. Som till exempel hur skulle Stockholm se ut om havsnivån höjdes och temperaturen desamma. Hur skulle Stockholm, öarnas stad, se ut? Vad skulle finnas kvar och vad skulle försvinna?

Vidare så tyckte att jag det var huvudpersonen Linux var väldigt spännande att följa. Han gillar inte skolan men gillar rymden och är väldigt duktig på det. Men misslyckas ändå i skolan. Samt hans känslor kommer fram som väldigt viktiga i boken, genusperspektivet blir viktigt med.
Finns fler saker som gör att jag gillade boken och tycker att den passar bra att läsa både på en geografi/SO-lektion men även på en svenska lektion.

Vad var det som fick dig att lägga boken på minnet Josefin?

Åh, vad härligt att få ta del av dina tankar om boken, så mycket mer precisa och rättvisande än mina. Det som fick mig att lägga boken på minnet var att den berörde mig på ett oväntat sätt. Jag har haft boken i tankarna till och från i ett par månader och det var inte förens nyligen som jag kom på varför. I boken går huvudpersonen Linux igenom en tuff tid i sitt liv. Han har en ett mål och en dröm som han vill nå, och samtidigt är hans väg snårig och kantad av motgångar. Precis som mitt liv var under perioden som jag läste boken. Det överraskade mig att jag skulle uppleva den typen av igenkänning och utbyte i och av en ungdomsbok. Insikten fick mig att öppna upp mig inför en mängd nya erfarenheter, som jag är väldigt glad för!

Som ett inlägg i samhällsdebatten gillar jag också särskilt hur berättelsen porträtterar en ungdom som är beredd att arbeta hårt för att komma framåt, det känns som en välbehövlig bild och kanske till och med en möjlig förebild för andra unga?

Du hade också idéer om att använda boken i undervisning Linda, berätta vad du tänkte?

Om jag skulle använda boken i min undervisning skulle jag använda boken i tre steg:

  1. Gemensam läsning/högläsning/egen läsning som mynnar ut i en diskussion kring frågor som uppstår.
  2. Låta eleverna i ett projekt fundera på hur deras stad hade förändrats om världen hade förändrats så som i Uttagningen. Hade jag bott i Stockholm hade jag försökt göra en fältstudie och besöka några av platserna som nämns i boken. Funderar även på om man inte hade kunnat använda sig av Google Earth och markerat ut hur stadskärnan hade ändrat sig.
  3. Avrunda projekt genom elevernas presenterar sina resultat och få igång en diskussion kring hållbar utveckling.

Tycker att boken öppnar upp för så många givande diskussioner och något som jag hoppas kunna lyfta i min framtida undervisning, hur tänker du kring det Josefin?

Att det skulle kunna vara en bok för undervisning är ytterligare en anledning till att jag fastnade för boken. Nu har jag kollat igenom kursplanen för samhällskunskap på grundskolan, framförallt högstadiet och har svårt att själv se hur man skulle motivera boken utifrån det centrala innehållet. Däremot är det mera uttalat i kursplanen för geografi tycker jag mig kunna se. Min gissning är att boken skulle kunna fungera mellan årskurs 5 och 8.

Hur ser du på kopplingen till kursplanerna Linda, har du hittat argument?

Jag tycker att boken kan passa bra under individer och gemenskaper (7-9) i samhällskunskapens kursplan. Finns många saker i boken som jag tycker faller här under som tex väldfärdsdiskussion/ekonomiskt ansvar, arbetslöshet och ungdomars identitet. Hur olika grupper framställs i media/litteratur skulle också kunna vara en ingång.

Har du fler idéer eller uppslag till undervisning runt den här boken, dela gärna med dig i en kommentar nedan!

God läsning!

Linda & Josefin

SFI undervisning med hjälp av Volvo reklamen

Den här övningen gav stort engagemang och fin återkoppling i min SFI undervisning. Övningen upplevdes tankeväckande och intressant, vilket också är anledningen till att jag ville dela idén till min lektion här.

Målet med övningen är att öva på skillnaderna mellan tycka, tänka och tro, samt att få möjlighet att dela sina egna erfarenheter av svensk kultur.

Material 

http://www.thelocal.se/blogs/theswedishteacher/2010/03/03/tycker-or-tror/   

Övning

Titta på Volvo reklamen med Zlatan.
Ge studenterna följande frågeställningar att besvara:
  
  • Vilka teman förekommer i reklamen?
  • Vad tycker du om reklamen?
  • Var tror du den här reklamen visats?

    • Vad är reklamens sammanhang?
  • Vem tror du är målgruppen för reklamen?
  • Tror du att den fungerar på målgruppen?
  • Var tror du att reklamen eventuellt inte skulle fungera?
  • Vilken bild ger reklamen av Volvo?
  • Vilken bild ger reklamen av Sverige?

    • Hur väl stämmer den bilden tycker du?
    • Vad stämmer eventuellt inte?
  • Vad tror du en svensk som ser den här reklamen tänker?
  • Diskutera hur andra i gruppen tänkt om reklamen?

    • Vad har ni uppfattat lika?
    • Vad har ni uppfattat olika?

Kontidionalis tillägg:

  • Vad skulle du ha använt för tema om du fått göra den här reklamen?
  • Vem skulle du eventuellt valt som stjärna istället?
  • Vad skulle du eventuellt förändrat i bilden av Sverige?

Alla övningar som tillskriver folkgrupper egenskaper, känslor eller andra former av generaliseringar kan vara känsliga, samtidigt som det är ett bra tillfälle att just problematisera generaliseringar. Ett bra sätt att nyansera diskussionen är att också bidra med referat från svenskmedia om den här reklamen, vilka olika åsikter har förts fram? Vad har Volvo själva sagt, Zlatan osv.

Idéer på vidareutveckling eller uppföljning, lägg en kommentar!

Var är alla SO-lärare?

Vilka lärare det är som delar sina tankar i det utökade kollegiet via sociala medier? Min känsla är att jag tagit del av fler didaktiska diskussioner inom svenska och svenska som andraspråk, än samhällskunskap. Inför en tentamen i ämnesdidaktik inom samhällskunskap stod jag nyligen ovanligt handfallen. Eftersom jag försöker utveckla min didaktiska förmåga utanför universitetets ramar genom sociala medier blev jag fundersam över orsaken till detta och undersökte frågan lite närmare.

Facebook

Gruppen för SO/SH lärare har på Facebook 247 medlemmar, motsvarande grupp för svenska som andraspråk har 1367 och svensklärargruppen har 1594 medlemmar.

Twitter

På Twitter är det svårare att kolla vilken typ av lärare som är aktiva, här kan jag bara utifrån min personliga uppfattning säga att jag ser många fler språkligt relaterade diskussioner. Samhällskunskapsrelaterade diskussioner ser jag aldrig förutom diskussionen om demokratiuppdraget, mellan alla typer av lärare.

Detta lämnar mig med slutsatsen att jag i sociala medier möter och tränar min didaktiska förmåga gällande språkundervisning mycket mer än samhällskunskap. Jag funderar över hur det kommer sig att olika typer av lärare verkar vara olika aktiva i det utvidgade kollegiet? Och vart är alla samhällskunskapslärare?

(Siffrorna är ifrån den 31 oktober)

De digitala eleverna

De finns många, men jag ska nämna några, fullständigt briljanta elever som alla charmat mig på olika sätt. Och framförallt, har de via digitala medier stärkt sin roll i utbildningssystemet och påverkat. Dagens elever påverkar ämnen, upplägg, skolupplevelsen, allt som de tycker skulle kunna vara bättre.

Flera elever visar genom sin digitala närvaro att elever inte längre är passiva mottagare av utbildning. Elever och studenter håller på att bli en av flera jämlika parter i utbildningssystemet, när de inte får den respekt de förtjänar så kräver de densamma genom att engagera sig och använda digitala medier.

Några elever som jag tycker du ska ta dig tid att träffa:

Femåriga “Cassy”, framtida utvecklare och grundaren bakom Ponycorns – spelutveckling

Martha Payne, började fotografera sina skolluncher med sin mobil och lägga upp bilderna på bloggen http://neverseconds.blogspot.se/ Hon tyckte skolmaten hade förbättringspotential, uppmärksamheten som hon fick ledde till att skolan bad henne ta ner sin blogg. Detta var bara början på en intressant och spännande resa om yttrandefrihet, demokrati och mat.

Det finns också elever som visar på, hur undervisningen skulle kunna vara,

I Sverige finns Elias Giertz och säkert flera som visar på att elever har mycket att bidra till utvecklingen och förbättringen av vårt utbildningssystem.

Jag tanker ofta på de här eleverna, på hur kunniga de är, hur viktiga de är, och hur de inspirerar på så många sätt.

Tre snabba om musikens påverkan på lärande

BBC Future skriver om hur ljud och lukt påverkar elevers lärande

http://www.bbc.com/future/story/20131022-hacking-senses-to-boost-learning/1

Föreläsning om musikens påverkan på språk och läsinlärning

http://www.soc.northwestern.edu/brainvolts/videos/music_reading.html

Artikel på svenska om musikens påverkan på språk och lärande, med några undervisningsexempel

http://svenskaspraket.si.se/for-larare/pedagogiska-tips/sang-och-musik-i-svenskundervisningen/