Akademisk parlör med en nypa identitetskris

I veckan har vi fått göra en ovanligt didaktiskt uppgift som innefattat kamratbedömning. En av mina kurskamrater kommenterade min kommentar till hennes text. Hon sa att jag uttryckte mina tankar väldigt bra med hjälp av kurslitteraturen. Denna kommentar har fått mig att fundera, eftersom jag inte sagt något om vad jag varken tyckte eller tänkte om hennes text. Jag använde mig av kurslitteraturen på akademiskt vis.

2015-01-02 17.31.13Jag kan längta lite efter att få säga vad jag tycker och tänker, ibland känns det som att universitetet suddar ut lite av min förmåga att ta ställning. Tänk att få uttrycka sig kraftfullt och engagerat!

Tänk att få säga, ”fan va kasst!” Eller, ”Gud va genomtänkt”. ”Detta är helt fel”, hade också gett visst behag att uttala. ”Men vilket pladder” hade nog också kunnat vara välgörande att säga. Andra befriande ord hade varit, ”detta är hegemoniskt junk och det är kraftigt bruk av symboliskt våld att utsätta oss för denna läsning.”

Utifrån en liten parlör översätter jag mina åsikter till akademish:

  • Fan va kasst! = ”I introduktionen till…”
  • Gud va genomtänkt = ”I introduktionen till…”
  • Detta är helt fel = ”Positivisterna kritiserade…”
  • Men vilket pladder = ”Enligt ett annat paradigm…”
  • Detta är hegemoniskt junk och det är kraftigt bruk av symboliskt våld att utsätta oss för denna läsning = ” /… / ”

Ja, borde jag kanske finna glädje och identitet i de akademiska uttrycken. Jag kämpar lite med hur båda dessa delar ska få plats i mig, det akademiska återgivandet av andras ord och att finnas till själv med en egen åsikt. Har du en tanke att dela om ett konstruktivt förhållningssätt är det välkommet!

Framgång, meritokrati och nya tider

framgångDen här isbergsbilden tycker jag illustrerar framgång på ett bra sätt. Den beskriver också förutsättningarna för en del av mina funderingar kring lärande och motivation.

  • Hur lär man sig se hela ”isberget”?
  • Hur lär man sig förstå vad som ligger bakom andras framgångar?
  • Hur tar man till sig vad som krävs för egna framgångar?

Det är givetvis en förenkling att säga att framgång kommer av de egenskaper och handlingar som räknas upp på bilden. Illustrationen är också en rak plädering för meritokrati. Anders Sundell har skrivit en mycket läsvärd och tankeväckande text om meritokrati.

Framgång och meritokrati

Isberget som illustration av framgång är också aktuell med tanke på det fenomen som kallas ”duktig flicka” och ”duktig pojke”, två stycken stereotyper som är resultatet av meritokratins normer. Är det mitt framtida uppdrag som lärare att förmedla meritokratins normer? I Läroplanen står det i första stycken” Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Demokrati är ett vitt begrepp i min tolkning bygger det absolut på meritokrati. Så långt som jag kommer i tanken här ter det sig som att det på något sätt är mitt uppdrag att försöka förmedla bilden av vad som krävs för framgång. Hos dagens samhälle debatt skriver två skolforskare om värdet av disciplin.

Hur ska detta gå till? En bild av ett isberg lär knappast räcka för förståelse. Jag har några favorit berättelser som jag tycker är tydliga, Chris Brogans klipp om framgång. Dokumentären om Alexander Zetterman ger också en bild av vad som krävs för framgång.

Framgång och lärande

Det fantastiska med att illustrera i bild eller skriva ner sina tankar med ord är att det ofta ger vidare reflektioner. När jag ser på bilden av isberget inser jag direkt att illustrationen är nära besläktad med lärande. För framgång krävs lärande, lärande är en form av framgång. Kanske är inte bilden av isberget så bra ändå, välden låter sig inte illustreras så enkelt.

inte framgångKanske har jag fel men ibland tycker jag mig uppfatta en förändring i vår relation till meritokratin. Vi vill gärna att framgång och lärande bara ska ske på toppen av isberget. Allt ska vara bekvämt och belönande, ingen ska behöva slita.

Det jag är osäker på är om vår förändrade inställning till meritokratin faktiskt också samtidigt förändrar meritokratins villkor?

Stickspår

Sist jag var på bio gjorde SF reklam för en kampanj de har inför sommaren. SF har utlyst tre sommarjobbstjänster. Jobbet går ut på att recensera ett antal biofilmer i sociala medier. Just nu pågår uttagningen för dessa tre tjänster. De personer som skickat in recensioner för publicering på SF som får flest röster av allmänheten kommer att få tjänsterna. Meritokratiskt? Nej.

2014-10-13 07.32.48Vilket ord får man om man slår ihop meritokrati med identitet? Den som kommer på det nyordet har också satt namn på en nytt fenomen för samhällsorganisering tror jag. I detta nya behövs inga isberg, bara identitet.

Hur påverkar detta Läroplanen och utbildningsuppdraget som härmed också har ändrats? Vad är demokratins grunder och normer? Att vinna en popularitetstävling för att få ett jobb: är detta vad jag ska utbilda för och i så fall hur? Och vilka andra frågor borde jag ställa mig?

 

Kahoot, omvärldsbevakning och tårar

Genom mitt arbete med läxhjälp kommer jag in kontakt med både undervisning och läxor från ett utifrånperspektiv. Jag kan aldrig veta vad som varit läxornas syfte och jag kan heller aldrig veta hur instruktionerna sett ut ifrån lärarens sida. Det jag däremot får en uppfattning om är hur läxor uppfattas av eleverna och faktiskt även hur de känns.

En av eleverna jag hjälper berättade häromdagen om sin undervisning i samhällskunskap. En gång i veckan genomförs en Kahoot i klassen med frågor som berör nyheter ifrån veckan som gått. Eleven lyckas sällan särskilt bra på dessa och när jag frågade om anledningen till detta så vattnades det i ögonen hos eleven.

Utifrån vårt fortsatta samtal om detta kan jag tolka vad som var anledningen till dessa känslor men säker kan jag så klart inte vara.

Denna återkommande uppgift, en Kahoot med ett antal frågor om nyheter är uppenbarligen en läxa. Läxan handlar om att omvärldsbevaka, följa nyheterna under en vecka. Men eleven hade inte uppfattat någon vidare instruktion om eventuella nyhetskällor som var lämpliga eller eventuella frågeområden som var relevanta att följa, t.ex. konflikter, Sverige, världen eller ja något som skulle kunna ge vara underlag för utformandet av en strategi.

Jag frågade vidare om det var någon annan i klassen som lyckades bra på dessa Kahoots, som min elev uppfattade det var det ingen annan i klassen som konsekvent hade höga poäng utan det varierade hur klassens elever presterade.

Jag kan förstå att en samhällskunskapslärare vill försöka få elever att uppmärksamma vår värld, det jag funderar över är om denna läxa är bästa sättet att skapa nyfikenhet och intresse för detta. Som elev verkar detta upplevas aversivt. B.F Skinner är kanske inte den lär teoretiker som är mest i ropet men några saker om undervisning tycker jag att han verkligen hade rätt i. Skinner menade att låta eleven lösa inlärningsproblemet är att vägra lösa undervisningsproblemet. Att undervisa kan eller får inte handla om att sålla mellan de som kan på egen hand och de som inte kan på egen hand.

Frågan jag ställer mig i slutändan är, vilka kunskaper eller förmågor som eleverna fått med sig ifrån dessa Kahoot övningar när terminen är slut?

Om syftet med användningen av Kahoot i undervisning är att göra undervisningen lite ”roligare” så föreslår jag ett annat upplägg där det finns tydligare instruktioner och förutsättningar för att lyckas. En idé är att låta en elev per vecka göra en Kahoot för klassen som repeterar förra veckans undervisningsstoff.

Om syftet med användningen av Kahoot är att rikta uppmärksamheten hos eleverna mot vår omvärld har jag flera idéer på alternativa övningar där eleverna får stöd i att utveckla framgångsrika strategier. Den första idén är att du som lärare tar fram en lista på avsnitt ifrån radioprogram som du tycker passar för dina elever, t.ex. avsnitt från Vetenskapsradion, Klotet eller Medierna. Du har säkert idéer på fler radioprogram som passar just dina klasser. Låt sedan en elev per vecka välja ett avsnitt ur din lista och återge för klassen utifrån några frågor som du som lärare bestämt själv eller gemensamt med klassen.

nyheterEtt annat alternativ är att ge eleverna en avgränsad uppgift som berör omvärldsbevakning. Exempelvis: läs två artiklar om Syrien under veckan i två olika tidningar och var beredd att diskutera innehållet med en kamrat. Ett annat alternativ skulle kunna vara uppgiften att läsa en artikel på dn.se under veckan och var beredd att berätta om artikeln i helklass. Ja, detta går att variera på många sätt beroende på vad som är syfte, mål och vad som är genomförbart. Att uppgiften avgränsas gör den mer tilltalande att genomföra för eleven. Eleven vet hur uppgiften ska genomföras, och eleven vet när uppgiften är klar.

Skulle dessa övningar ge en annan effekt när det gäller vilka kunskaper eller förmågor som eleverna fått med sig när terminen är slut? Till att börja med så tänker jag att tydligare uppgifter ger ett lugn som är en bra förutsättning för lärande. Genom att behandla ett ämne per tillfälle ges möjlighet till en mer holistisk förståelse i ämnet till skillnad från den något atomistiska utformningen av utgångsövningen. Vid terminens slut tänker jag att eleven fått möjlighet att sätta sig in djupare i en fråga på egen hand och fått möjlighet att sätta egna ord på några andra händelser i världen. Detta sammantaget torde göra att eleven får en större behållning av kunskap över tid.

Drottningen

Jag har i uppgift att skriva skönlitterärt gärna inom en genre, och här följer ett av mina försök. Det har oerhörd förbättringspotential så om du har tips på hur jag kan sätta lite mer skräck i denna ‘blomsterskräckis’ är det välkommet!

Han såg de komma gåendes emot honom. Han kunde inte höra vad de talade om än. Det var länge sedan han såg henne men vem gick vid hennes sida, samme man som förut eller så var det en annan. De där människorna är svåra att skilja på.

När de kom fram till backen där han stod, stannade de en stund och begrundade hans gamla vänner. Han kunde hålla med om att de var vackra skapelser. De hade växt upp här tillsammans han och blåsipporna. Varje vår väckte de honom med sitt tjatter vid hans fötter.

Han såg mannen böja sig ner och plocka upp en sippa till henne. En del av Alis tog han, hon tog emot henne i sin mjuka hand. En susning hördes för de med öron, hennes långa ljusa hår rörde sig ödmjukt för vinden.

De slog sig ner bland de torra löven. Det knastrade till. Mannen såg sig omkring, som om han hört något annat.

Han tyckte om att se henne, hon kom så sällan. Han lät några knoppar brista i hennes ära, så skönt det kändes. Hon la sig på rygg och såg upp på honom. En koltrast kom och satte sig vid hennes fötter, den sjöng om förluster och svek, sipporna föll in i sången.

Mannen rörde vid hennes hår, förnimmelsen av klöver och blåklint gömde sig i lockarna. Han kände ett sting i handflatan, blod föll på den bruna bädden. Han plockade ut en tagg ur sin hand. Hon smekte hans hand och bjöd honom blåsvarta bär. Han åt som han var omätlig. Mannen lät sin hand följa hennes axel in över nyckelbenet, hennes hud var vacker som mandelblommor i skymning. Han kände en eld i sin hand och slet loss ett snår av nässlor från nya sår. Han blev törstig och hon bjöd honom vatten som glittrade i glaset likt liljekonvaljer i en glänta. Han hostade smärtsamt, tungan var torr.

Han såg ned på dem där de låg. Han visste att hon snart skulle gå. Mannen låg stilla på rygg. Hon föll in i sången som koltrasten börjat och denna musik kunde alla höra. Sipporna sänkte sina huvuden i respekt, hela skogen blev tyst. Han såg henne försvinna längs stigen de kommit. Hennes ihåliga rygg påminde honom om släktskapet de bar.

Mannen slet i luften med armar och ben, men ingen av hans lemmar lydde. Han spottade och hostade men mullen och maskarna trängde bara djupare ner. Himlen blinkade eller var det han. Hans sista andetag togs för flera ögonblick sedan och livet försvann. Vad har jag gjort för fel, tänkte mannen, jag har ju inte gjort någonting.

Skräckförfattare, språkkonst och rhizomatiskt lärande

Neil Gaiman skrev följande på Twitter i mitten på mars och jag smälte som snön i vårsolen.

2015-03-18 07.39.18 - Kopia

Nu när jag tittar närmare på tweeten och vill göra ett försöka att förstå vad Gaiman menade inser jag hur mycket kunskap som ryms i dessa lite dryga 130 tecken. ‘The ides of March’, visar sig vara en tidpunkt i den romerska kalendern, som pekar på en tidsrymd i mitten på månaden. Denna tidpunkt är idag mest känd som den tidpunkt då Julius Ceasar blev mördad, vilket sista meningen är en hänvisning till.  ‘Beware the ides of March’ är i sin helhet ett citat ifrån Shakespeares drama Julius Ceasar. Det är en av Brutus repliker.

Gaiman utfärdar ytterligare två varningar, en för idéer på marsch och en för Draculas brudar, allt som allt rimliga varningar. Om dessa meningar enbart hörs fint tillsammans eller om det finns en möjlig tolkning utifrån helheten lämnar jag osagt.

Poesi från skolan – Utvecklingssamtal av Daniel Blixt

Daniel Blixt skriver poesi med utgångspunkt i skolans värld. Dikterna är både navelskådande mot skolan som institution samtidigt som de blickar ut mot omvärlden. Att dikterna tar sin utgångspunkt i skolans värld var bakgrunden till min nyfikenhet på denna lyriksamling.

2015-03-23 15.38.19Jag kan inte säga det är en favorit. För mig personligen lyckas dikterna inte främmandegöra verkligheten som dikterna berör tillräckligt mycket. Inte heller det politiska anslaget tilltalar mig. Till Blixt försvar vill jag ändå säga att mitt ogillande säger mig att det finns något i dessa dikter för mig, något som utmanar.

Blixt i undervisning

Jag tror att detta lyrikverk rymmer flera dikter som kan ge igenkänning för elever, och lärare. Det skrivs inte så mycket poesi för eller av barn som publiceras så i brist på annat tror jag detta kan vara texter som knyter an till skolupplevelsen för några.

Jag kommer behålla detta lyrikverk i åtanke för urval av dikter att studera tillsammans med elever. Det är i sig angenämt eftersom formen och utseende på boken är mycket fint!

Verket har blivit ganska rikligt recenserat, vilket gläder mig! Jag uppskattade Viktor Malms recension. En recension som ställer verket i mer tilldragande sken finns hos GP. Och kanske finns den mest rättvisa recensionen hos Aftonbladet. Recensenterna ska inte få stå oemotsagda, här finns en intervju med Blixt själv.

Om jag själv fick ställa en fråga till Blixt skulle det vara av en enkel sort: hur kommer det sig att ingen av dikterna fått namn?

Tema ‘media och våld’ i samhällskunskap

Sonnevi och Atwoods har båda skrivit dikter om hur konflikter skildras i media. Likheterna mellan dessa två dikter gav mig uppslag till ett lektionsupplägg som berör temat ‘media och våld’ i samhällskunskap. Nedan följer mina idéer. Har du kommentarer, eller tillägg till temat är allt varmt välkommet!

Beskriv din bild av krig – Hur ser krig ut?
Diskutera din bild av krig med en klasskamrat

Välj en av dikterna och svara på frågorna.
Göran Sonnevi – Om kriget i Vietnam
Margaret Atwood – Krigsfoto/War photo (Dörren 2014)

  • Vilka personer finns i dikten?
  • Vilka platser finns i dikten?
  • Hur skildras media i dikten?
  • Hur skildras våld i dikten?
  • Vad tror/tycker du är diktens budskap?

Bilder av krig i tidningar
Välj en konflikt – svara sedan på frågorna för att reda ut hur bilden av denna konflikt ser ut i tidningar:

  • Vad är konfliktens geografiska position i relation till Sverige?
  • Vilka personer är med på bilden?
  • Vilken typ av plats är bilden tagen på?
  • Har bilden några våldsinslag?
  • Vilka maktförhållanden synliggörs av bilden?
  • Vilken part i konflikten tycker du gynnas av bilden?
  • Vilka förklaringar kan du tänka dig till att det är denna part som gynnas?

Konflikter i media och folkrätt
Lyssna på radioinslaget om krigsjournalistik http://t.sr.se/1I1y03J

  • Vilka argument om krigsjournalistik förs fram i radioklippet?
  • Vad behandlar texten i tidningen runt konflikten du valt?
  • Stämmer medieforskarens argument på din konflikt?

Goya och Krigets fasor

Diskutera med en klasskamrat:

  • Hur såg din bild av krig ut?
  • Hur ser medias bild av kring ut?
  • Hur ser krig ut ”på riktigt”?
  • Vilka argument finns för att skildra våld i media?
  • Vilka argument finns för att inte skildra våld i media?

Avslutande diskussionsfråga: Vad kan skillnaderna mellan vår egen bild av konflikter, mediernas bild och ”verkligheten” få för betydelse?

Övrigt material som skulle kunna vara användbart

En forskningssammanställning om barn, unga och medierat våld finns att beställa här: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/barn-unga-och-medierat-vald Publikationen är liten, lättfattlig samtidigt som den innehåller visa slutsatser. I slutet finns också en lista på referenslitteratur för den som vill leta sig vidare.

Datorspel och de verkliga krigen
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/5814?programid=50 (De första 9 minuterna)

Under min lärarutbildning i makt och media fick jag ta del av Susan Sontags bok Regarding the pain of others, här finns bokens inledning: http://www.newyorker.com/magazine/2002/12/09/looking-at-war. Hela boken finns här: https://www.adlibris.com/se/bok/regarding-the-pain-of-others-9780312422196 Jag tänker att Sontags bok kan fungera som fördjupningsmaterial för lärare, inte som elevmaterial.

Madame Bovary av Gustave Flaubert

1856 publicerades Madame Bovary för första gången, skriven av Gustave Flaubert. Berättelsen handlar om paret Bovary. Charles Bovary växer upp i en arbetarfamilj. Hans mamma har ambitioner å hans vägnar och ser till att han utbildar sig till läkare. Genom sin praktik som läkare kommer Charles i kontakt med en godsherres dotter, Emma. Charles som vid mötestillfället har sorg efter sin första frus bortgång gifter sig med Emma så fort hans sorgeperiod är förbi. Emma inleder två efter varandra följande otrohetsaffärer där den senare kräver utlägg som är större än det som möjliggörs med familjen Bovarys ekonomi. Emma löser detta genom att låna, till slut har skulderna växt till en ohanterlig nivå och utmätning krävs på familjen Bovarys tillgångar och egendom.

Charles och Emmas äktenskap skildras sedan framförallt ur Emmas perspektiv. Emma lever ett hemmafruliv och fyller sin vardag med drömmar, kultur och konsumtion. Romanens förveckling tar sin utgångspunkt i Emmas, som hon upplever monotona vardag.

Analys och tolkning

Om du är en sådan som läser den här bloggen så tänker jag att du själv redan läst eller på eget självständigt vis kan finna infallsvinklar för analys och tolkning av en roman. Lite för egen del tänkte jag ändå utan inbördes ordning nämna de teman som jag finner tillämpbara på Madame Bovary:

  • Madam BovaryIdé och ideologi
  • mänskligt porträtt
  • konsumtion
  • könsroller
  • populärkultur blir ‘finkultur’
  • äktenskapet
  • kulturens roll i våra liv
  • lycka

Kontexter som jag finner tillämpbara på Madame Bovary:

  • Religion
  • Feminism
  • Liberalism

Madame Bovary i undervisning

Min läsning av Madame Bovary sammanfaller med Åsa Edenfeldts publicering av sin text om gemensam lärarledd läsning. Edenfeldt har undervisat i skönlitteratur på temat skönlitteratur och samhälle, och Flauberts roman skulle kunna passa in i ett sådant tema. Den senaste utgåvan av romanen är översatt av Anders Bodegård och omfattar 518 sidor. Jag upplever att detta sidantal blir ett frågetecken inför ‘undervisningsbarheten’ när det gäller Madame Bovary. Kanske finns det möjligheter i att läsa ett antal utdrag ur en roman men frågan är vad en sådan övning kan ge?

Fördjupning

En av fördelarna med läsning av konventionell litteratur är att böckerna har många läsare.  Sveriges radio hade för inte så länge sedan en bokcirkel i tre delar om Madame Bovary. Att ta del av någon annans läsning ger ett vidare bidrag till de egna ögonen på texten.

Madame Bovary har filmatiserats flera gånger, senast förra året (2014). Jag har hittat en enastående trailer men än så länge ingen visning av filmen.

Själv gillar jag den här intelligenta recensionen av boken, spelar Colbie Caillat för Emma och hoppas att hon gör några andra val nästa gång.

Ämnesmötet

Mänskliga rättigheter och versmått talade vi om

Helvetsgapet.
Geografen något om tidigare studier i jordmånens livscykel.
Troligen minns jag det fel.
Att minnas är ett missvisande ord,
vi kan inte minnas det vi inte förstod.
Att minnas är mera en produkt av fantasi.
Köttet ställde frågor utan svar.
Novellen är en falsk engelsk vän.
Det är faktiskt en roman.
Shakespeare sa något om svartsjuka.

Jag funderade på orsaker till krig.

Verkligt bra didaktiska frågor

Jag har en mental ask där jag lägger de verkligt bra didaktiska frågorna som jag mött. Än så länge har jag tre stycken i min ask. Kanske är det ett litet nummer. Kanske är det normalt. Delar dem här och hoppas få tillfälle att fylla på:

  1. Hur vet du att jorden är rund?
  2. Varför finns det dialekter?
  3. Hur kommer det sig att du är lik dina (biologiska) föräldrar?