Jeanette Winterson om skrivande

winterson

Jeanette Winterson var med i Babel häromdagen och talade om sin nya roman Tidsklyftan. Hon sa också några ord om skrivande som jag tyckte var starka och fick en lust att spara till sen.

“Jag skriver inte bara med huvudet utan med hela kroppen. Jag sitter inte och skriver… Jag går fram och tillbaka i arbetsrummet, jag pratar högt, jag står och skriver. Det känns som en brottningsmatch med orden. Som när Jakob brottas med ängeln i Bibeln. Man släpper inte taget förrän man vet att man hittat något som är sant och bra.”

Att snyta ur sig en bra text – ett exempel på en skrivprocess

Eftersom ganska många verkar tro att en bra text skriver sig själv i ett svep, vill jag dela hur det brukar gå till när jag skriver de uppsatser eller PM som våra sju och en halv poängkurser på universitet brukar avslutas med, när vi har hemtentor. Den process jag beskriver nedan gäller ibland. Ibland har jag lite större problem med mina skrivuppgifter och då blir processen lite annorlunda. Ibland är jag inte så engagerad och motiverad och då blir processen betydligt kortare och mindre nitisk.

Steg ett – skapar ett arbetsdokument

Steg ett i processen är att öppna upp Word och skriva in de frågor som jag ska svara på i dokumentet samt att göra sidbrytningar mellan dem. I den process som jag har i åtanke för den här beskrivningen fanns ett behov av sex olika rubriker. Jag skriver in rubrikerna och fyller sedan på med några spontana tankar under några av rubrikerna.

Steg två – börjar läsa och skriva

Sedan börjar jag jobba med innehållet under en av rubrikerna – vilket innebär att jag åker till biblioteket och lånar ett par böcker. Åker hem, läser och gör anteckningar till böckerna. Sedan skriver jag en någorlunda sammanhängande text under den första rubriken.

När jag gjort det kollar jag igenom mina anteckningar för att se att jag fått med allt som jag bedömer som viktigt. Jag kollar även igenom mina anteckningar ifrån kursen för att se att jag fått med ett relevant innehåll i relation till kursen. När jag är nöjd med innehållet i texten börjar jag titta på strukturen på det jag skrivit. Vilket innehåll passar att börja stycket med. Vilket innehåll passar att avsluta stycket med. Hur ser jag till att det finns en röd tråd under rubriken. Vilka meningar kan jag skriva om så att det tar mindre plats och blir mer kärnfulla. Vilka meningar kan jag skriva om så att texten inte får en repetitiv struktur, t.ex. att alla meningar börjar med ”Han…”.

Steg tre – skriver och redigerar

Sedan gör jag samma sak med alla de övriga fem rubrikerna: läser – antecknar – skriver – kollar anteckningar.  Under arbetets gång kan man säga att jag också pendlar mellan delen och helheten. När jag jobbat med innehållet under rubrik två, går jag tillbaka och läser innehållet under rubrik ett. När jag återkommer till de jag redan har skrivit, ändrar jag formuleringar som jag inte tycker låter bra. Om jag inte hittar en formulering jag blir nöjd med gulmarkerar jag hela meningen, meningarna. För mig betyder det att jag behöver jobba mer med meningen vid ett senare tillfälle. Ibland skriver jag alternativa formuleringar och låter dessa stå tills jag kommer tillbaka nästa gång.

Steg fyra – högläsning och samtal

Den här pendeln mellan delarna fortgår hela tiden, när jag kommer tillbaka till det jag redan har skrivit läser jag ofta högt för att känna hur texten flyter. Parallellt med att detta sker brukar vi vara några stycken som chattar om vår skrivuppgift. Vi frågar varandra om tolkningen av uppgiften och pratar om innehållet. Vi vågar ytterst sällan visa varandra vad vi skrivit då de flesta av oss är livrädda för att bli anklagade för fusk.

Steg fem – problemlösning

Om jag har något skrivproblem som jag har svårt att lösa, exempelvis hur stor del av texten jag ska ägna åt olika typer av innehåll brukar jag ibland förklara mitt skrivproblem för någon i familjen eller någon jag känner som inte är bekant med uppgiften. När jag gör det brukar jag oftast komma närmare en lösning, eller känna mig mer säker på att den lösning jag funderat på är rätt.

Steg sex – mera läsning

När jag har en text som jag tycker är okej, under en rubrik, eller som helhet, brukar jag komplettera med mer läsning. Om man exempelvis tänker sig att innehållet under en rubrik är byggt som en trefot, innehållet kommer ifrån tre olika centrala och relevanta källor eller perspektiv, bygger jag här ut detta till en ’fyrfot’ eller’ femfot’.  Genom att läsa ytterligare en källa kan jag få uppslag som gör att jag vill redigera texten så att den bygger på mer innehåll. Det vanligaste är att jag hittar ett ord, en formulering eller en slutsats som jag tycker är lite mer träffsäker än det jag redan har skrivit, och kompletterar texten med detta. När texten väl fått sin grundstruktur är det alltså ganska mycket arbete för till synes små förändringar av texten.

Steg sju – ännu mera högläsning och finlir

När texten närmar sig en nivå som jag börjar känna mig nöjd med kommer finliret in. Jag brukar kolla upp ord och böjningar som jag är osäker på i SAOL och dubbelkolla en del skrivregler kring bland annat skiljetecken och referenser i boken Svenska skrivregler. När texten är nästan klar, läser jag den högt igen för att höra hur den låter och gör några små redigeringar. Det absolut bästa är om jag sen har tid att lämna texten över en natt och seden göra samma sak igen – läsa hela texten högt igen och göra de sista justeringarna.

Ett exempel

Bakom stycket nedan på 775 tecken, 112 ord, ligger uppskattningsvis läsning av 100 sidor i ett litteraturvetenskapligt uppslagsverk, tre seminarier som specifikt behandlat antiken respektive delar av renässansen, och indirekt en hel 7,5 poängs kurs på universitet, läsning av Fedra, och implicit även Medea som är ett antikt drama. Uppskattningsvis ett arbete på mellan 15-20 timmar, där skrivandet är en väldigt liten del.

Renässansen, pånyttfödelsen var en omvälvande tidsepok i världen och Europa. Kopernikus med flera hade upptäckt att jorden var rund och Machiavelli hade skrivit om maktens egoistiska karaktär. Separationen från kyrkans världsbild till en mer sekulariserad uppfattning ledde till att människan upptäcker sig själv som individ och världen runt omkring. Antikens retorik blir ett stilideal som får inflytande över exempelvis dramats form och innehåll, vilket syns tydligt i Racines drama Fedra. Det sker också stora samhälleliga omdaningar när feodalsamhället ersätts av en ny samhällsordning som utgår ifrån monarki, adel, köpmän, jordägare och industri. Trots ett nytt välstånd till följd av innovation, handel och kolonisering finns en oro och en pessimism i samhället.

exempeltextSlutsatsen

Det jag vill säga är att det för mig ligger mycket jobb bakom en text. Att en del texter jag skriver bedöms som bra, har inget att göra med att jag har någon talang för att skriva eller att det är lätt för mig. Bra texter består mestadels av massa läsning, samtal med familj och vänner, skrivande, redigerande och kanske mest av allt envishet. Min gissning är också att det är ytterst få personer som kan sätta sig vid tangentbordet och skriva en bra text i ett svep – vilket också är det jag vill säga genom att använda mig själv som exempel.

 

Kort diktanalys av blommorna sover i fönstret

Jag har lovat mina sfi-studenter en diktanalys av Gunnar Ekelöfs dikt, blommorna sover i fönstret. Delar den här med er alla, om det skulle vara så att någon har nytta av ett kort diktanalysexempel.

ros redigeradDet som främmandegörs i Ekelöfs dikt är vardag och verklighet – alla döda ting lever. Hur är det då med de levande? Dikten har inget skeende men pekar på en väntan, på någon som inte kommer och på hemligheter som inte sägs. Därav ger dikten intryck av en sorg och ett vemod.

Om man ser till uttrycksformen, diktens återkommande personifiering av ting, så ger den istället ett fantasifullt intryck. Alla målande bilder som skapas i dikten visar på en lekfullhet med text och språk som kan associeras med ungdom och barns nyfikenhet och utforskande. Det går att tolka dikten som nedstämd, men jag tycker också att den talar emot sig själv. Språket är fullt av liv – rent av livsglädje.

Ny SVT serie att använda i undervisning – #hashtag

SVT har gjort en serie i 8 delar med avsnitt på 10 minuter om Instagramupploppet i Göteborg 2012. Serien är bitvis jobbig att titta på – vilket troligtvis är en av poängerna med serien. Just nu finns två avsnitt ute och det kommer nya avsnitt varje tisdag. Avsnitten kommer att finnas tillgängliga vårterminen 2016 ut. Spontant känns serien som ett bra underlag för klassrummet. Däremot är jag lite osäker på i vilket ämne den passar och hur man eventuellt skulle arbeta med serien.

#hashtag

Inom samhällskunskapsundervisning skulle den kunna passa in i ett tema som berör media. Jag  tycker att det är viktigt att avsnitten inte bara används för att få fram elevers tyckande, utan att de också används som en ingång till kunskap. Jag ser tre infallsvinklar att lyfta utifrån serien, den första är rättsfrågan. Vem borde dömas? Vad borde straffet vara? Hur blev det faktiska rättsliga utfallet? Vilken effekt får det? Den andra är källkritik och medialisering. Det tredje är innehållet i lagstiftningen som rör det offentliga rummet. Där skulle jag använda mig av No Hate materialet. http://nohate.se/pedagoger/

Sammantaget utgör #hashtag och No Hate poddarna 2 timmar material, ska eleverna också ges tid att bearbeta och fördjupa sig i de faktiska samhällsfrågorna som knyter an till detta så blir det några lektioner. Hur stoffet står sig i relation till stoffträngsel i ämnes- och kursplaner låter jag vara osagt.

Har du tankar och idéer om undervisning i ämnet, lägg en kommentar på Twitter!

Om det var krig i Sverige – i litteraturen

Två böcker som tematiskt ligger nära varandra är Midvintermörker av Lars Wilderäng och Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg. Temat är en krigssituation i Sverige.

När jag läser böcker inom den här genren, dystopisk kontrafaktiskt samtidsroman eller är det kanske spekulativa säkerhetspolitiska thrillers känner jag mig ibland som en hycklare. Jag läser om fiktiva konflikter när det finns så många verkliga konflikter och mänskligt lidande att ta in.

Att det är just fiktiva konflikter som böckerna handlar om, en fantiserad bild av en konflikt ger perspektiv. Den bild som tecknas av mänskligt liv i en konflikt utifrån kriget i Ukraina, krigstribunalen i Haag eller konflikten i Syrien är monstruös och ofattbar i jämförelse med den litterära bilden. Den tanken gör det också enklare att hitta tillbaka till litteraturen som fiktion och vad den kan betyda.

Att ta del av bilden av ett Sverige i krig kan fungera pedagogiskt, hjälpa mig som läsare att föreställa mig hur det är för människor som tvingas leva i konflikter – ett tankeexperiment som kanske är allra tydligast utskrivet i Jane Tellers, Om det var krig i Norden, men även i både Midvintermörker och Skyddsrummet Luxgatan.

Vi läser, ser på tv-serier och film om våra största rädslor, kanske för att bekräfta att fler delar våra rädslor. Utifrån det perspektivet blir litteratur som slår an på samtida oro närmast kommersiell. Något alla publicerad litteratur blir, men jag tänker att det finns grader av kommersialism.

Ett Sverige i krig i litteratur kan också läsas politiskt. Det kontrafaktiska som grepp används för att synliggöra vad som potentiellt sätt kan hända om… eller ifall… Både Midvintermörker och Skyddsrummet Luxgatan kan därför läsas som inlägg i försvarsdebatten.

Jag inledde med att mena att Midvintermörker och Skyddsrummet Luxgatan tematiskt ligger nära varandra – därefter upphör likheterna. Midvintermörker är berättad utifrån en säkerhetspolitisk verklighet med en försvarspolitisk sakkunnighet, två aspekter som helt saknas i Skyddsrummet Luxgatan. Och även något som gör dem till två helt olika typer av litteratur. Virdborgs bok lämnar många luckor för läsaren att själv fylla i, vilket på ett sätt gör att många kan skrämmas. Alla kan fylla i luckorna med sina egna monster. Det gör den samtidigt mycket enklare skriven och delvis mindre intressant som något annat än en penny dreadful runt brasan. Den är nästan så enkel att jag undrar över om Virdborg verkligen tar mig som läsare på allvar. Wilderängs bok är skrämmande samtidigt som den innehåller tillräckligt mycket förankring i verkligheten för att ställa läsaren inför helt andra frågor.

Vilken bok man eventuellt ska plocka upp beror givetvis på vilken typ av läsupplevelse man är ute efter. Som läsare föredrar jag själv Wilderängs genomtänkta, genomarbetade och genompolitiska fiktion.

Kamratskap i litteraturen: Hallahem – sveket vid sjön

Precis som den första boken Hallahem – staden under berget är del två Hallahem – sveket vid sjön en välskriven och mycket spännande ungdomsfantasy. Hur gör egentligen läsare som behöver en kudde framför sig och texten, precis som film och TV ibland kan ge behov av?

Litteraturens radarpar, BFFs och vänskaper

Hallahem sveket vid sjönI Hallahem Sveket vid sjön finns ett radarpar bland huvudkaraktärerna, Torun och Auda. Helt i linje med dagens sociala relationer och många olika vänskapsband finns även en stark trio och den större gruppen, som i bland varierar beroende på vad som sker i berättelsen. Den här flexibla och omväxlande bilden av vänskap och relationer uppfattar jag som tidsenlig och modern, samtidigt som dynamiken och möjligheterna som skapas utifrån ett radarpar också finns kvar.

En av litteraturens mest kända radarpar är Sherlock Holmes och Doktor Watson. Genom att fundera över effekten av Sherlock och  Watsons partnerskap för vardera karaktär och för berättelsen kan det bli lättare att få syn på andra radarpar i litteraturen.

Watson är den sympatiska, sociala och opretentiösa karaktären, i jämförelse med Sherlock med sitt stora ego, sociala oförmåga och rationella intellekt. Watson hjälper Sherlock att framstå mera mänsklig och gör det även möjligt för Sherlocks tankar att komma fram tydligare i berättelsen när de båda samtalar.

Kamratskap i litteraturen är ofta en fin påminnelse om de vänskaper som jag som läsare har utanför litteraturens värld. Den asymmetri och samtidiga balans som kamratskap bygger på i litteraturen kan också vara ett sätt att få upp ögonen för att ingen människa är perfekt men samtidigt blir fulländad i samspel med andra.

Jag diskuterade när första boken i Susanne Trydal och Daniel Åhlins serie kom, den politiska barnboken. Att skriva om svåra moraliska och politiska ämnen kan var ett sätt att vinna recensenternas lovord. Vid första anblick kan nog en del enbart se spännande fantasyböcker för ungdomar i Trydal och Åhlins serie. Det är synd tycker jag. Båda Hallahem böckerna är litterära, komplexa, och så intelligent implicit politiska att jag är rädd att det går en del recensenter och läsare förbli.

Min uppmaning från läsningen av den fösta delen i serien kvarstår. Känner du dig sugen på lite fantasy med nordiska inslag, plocka upp Hallahemböckerna oavsett vad det råkar stå för siffror i ditt födelseattest – de är mycket läsvärda.

En illustrerad Werther

Utan att vara medveten om det råkade jag få tag på en illustrerad version av Den unge Werthers lidande, en utgåva i serien illustrerad världslitteratur.

WertherOm du ska läsa boken kan jag varmt rekommendera den här utgåvan, som jag tyckte förgyllde läsandet. Jag gjorde en snabb sökning för att se vilka omnämnanden boken eventuellt har i utbildningssammanhang och upptäckte ett upplägg från Åsa Edenfeldt. Edenfeldt beskriver ett undervisningsmoment om akademiskt skrivande där boken ingår. Om du vill fördjupa dig ytterligare har Edenfeldt skrivit flera blogginlägg som beskriver arbetet som leder upp till skrivövningen.

Bilden till vänster kommer från ett av bokens uppslag.

Romernas villkor i Sverige under 1900-talet -undervisningsmaterial

På skolforum i våras fick jag ett material från kommissionen mot antiziganism. Materialet består av en skolbok och en lärarhandledning.

Efter att ha skummat lärarhandledningen tycker jag att några övningar ser ut att vara okej och några skulle jag kanske inte använda. Skolbokens kapitelindelningar gillar jag desto mer. Rubrikerna är som följer: inreseförbud, steriliseringspolitiken, bostad, utbildning och romers kamp för de mänskliga rättigheterna. Denna uppdelning gör det möjligt att plocka ut avsnitt och använda som delar i andra teman. Avsnittet om utbildning skulle kanske kunna bidra till att fördjupa bilden av villkoren för minoritetsspråken i Sverige. Avsnittet om steriliseringspolitiken skulle kanske kunna bidra till att fördjupa undervisning som berör etnicitet, identitet och nationalism.

Det finns mer material kring angränsande teman. Sveriges Radio har gjort en skör dokumentär med namnet Förädlade svenskar – rashygien och sterilisering. Hos OBS i P1 finns en essä om gränser, Monstret vid gränsen.

Cederlund och samerna – en nordisk fantasy

Att hitta en fantasybok som berör samer, en av de svenska minoriteterna, kändes som en jackpot i dubbel bemärkelse. Mina tankar gick direkt till undervisning och läsning när jag upptäckte Middagsmörker av Charlotte Cederlund. DN Kultur skriver, “Skicklig och originell nordisk ungdomsfantasy av en debutant som lyckas sy ihop samisk mytologi, klassiskt vuxenblivande och storsvenskt förtryck till ett mäktigt spel mellan gott och ont.” Lotta Olsson, DN 21/2 2016. Vem blir inte nyfiken.

2016-03-07 19.46.10För mig som läsare är det två saker som händer parallellt när jag läser Middagsmörker. Dels uppskattar jag den mycket spännande berättelsen och de för mig nya fantastiska inslagen som träder fram med hjälp av den samiska kontexten. Samtidigt reagerar jag på att de samiska karaktärerna blir stereotypiskt framställda utifrån de handlingar de utför, de roller de spelar i handlingen och den information som förmedlas om dessa karaktärer. Cederlund har uppenbarligen haft ett gott syfte när hon valt att ta in samiska inslag i sin berättelse. Det jag funderar över är vilken effekten blir för bilden av de samiska när berättelsen spelas ut.

En god bok behöver inte vara god, och den här läsningen är givetvis ingen anledning till att avfärda boken eller ens tycka att den är dålig. Däremot tycker jag att boken kan fungera som ett utmärkt underlag för att reflektera över stereotyper, skönlitteraturens roll som medskapare av stereotyper och vilka skilda åsikter man kan ha om detta.

Utifrån denna utgångspunkt har jag funderat över en uppgift som skulle kunna låta läsare bilda sig en egen uppfattning om huruvida boken och berättelsen får en stereotypiserande effekt eller inte. Min tanke är att detta är en uppgift som kommer ganska sent i hela läsprocessen.

Frågor att besvara efter läsning:

  1. Beskriv bokens karaktärer – vilka egenskaper tycker du att de har. Ge gärna exempel på saker karaktärerna gör i berättelsen som du tycker förtydligar detta.
    • Ráijá
    • Válde
    • Olivia
    • Áili
    • Egel
    • Ivvár
    • Artur
  2. Vem eller vilka uppfattar du har de olika rollerna som hjälte, hjälpare, givare, skurk och antihjälte?
  3. Vilka karaktärer uppfattar du som svenska respektive samiska?
  4. Vilka egenskaper tycker du blir knutna till de samiska karaktärerna respektive de som du uppfattar som svenska?
  5. Tycker du att rollfördelningen påverkar bilden av det samiska och det svenska – hur i så fall?
  6. Tycker du att det spelar någon roll hur svenskar respektive samer framställs i boken. Varför? Varför inte?
  7. Vilka eventuella fördelar tror du att det kan ge för samer att de förekommer i en ungdomsbok?
  8. Vilka eventuella nackdelar tror du att det kan ge för samer att de förkommer i en ungdomsbok?
  9. I boken finns en del episoder där samer blir utsatta för rasism – något som också förekommer i verkligheten. Vad vet du om hur rasism uppstår?

Givetvis tycker jag att det är närmast ett krav att en eventuell läsning av den här boken i en undervisningssituation kompletteras med moment som handlar om hur samernas vardag ser ut idag. Det finns också mer aspekter att lyfta utifrån berättelsen så som Sveriges koloniala arv, religionens roll i historien, minoriteters villkor i allmänhet, och de politiska villkoren för samer idag. Här finns ett material om minoritetsspråken i Sverige.

Vill du diskutera boken – hojta till på Twitter!

Gissa dramat!

ShakespeareFör 10 poäng:

Snubbe kommer hem efter att ha varit borta och pluggat. Hans pappa har dött och hans farbror har gift sig med hans mamma drottningen.

För 8 poäng:

Väl hemma passar snubben på att uppvakta en brud. Hans döda pappa visar sig också för honom och berättar att han blivit mörad av farbrodern.

För 6 poäng:

Snubben vill ha hämnd. Bruden tar tyvärr självmord när snubben spelar lite svår och inte verkar vilja ha henne.

För 4 poäng:

Snubben låtsas vara lite galen och råkar mörda en oskyldig. Farbrodern försöker bli av med snubben eftersom han misstänker att snubben är honom på spåren.

För 2 poäng:

Sonen till den oskyldigt mördade vill ha hämnd på snubben, så de bestämmer sig för att fäktas.

För skämskudde:

Alla dör. Förutom en av snubbens polare.