Att motivera litteraturval

Röd kärlek är en östtysk familjehistoria vars berättelse börjar någon gång innan andra världskriget. Det är en läsvärd bok. Jag är både glad och tacksam över att jag fick tips om den här boken och att jag hade kraft att ta mig igenom den. Ämnet som boken berör kan te sig aktuellt och relevant och därmed även göra boken intressant i undervisning.

Bokens innehåll berör andra världskriget och det finns berättelser från båda sidorna i kriget. Detta tänker jag kan vara ett känsligt ämne att beröra. Boken Kort kjol togs nyligen bort ifrån undervisning efter att föräldrar ansett att ämnet som den boken berör är för känsligt. Med dessa associationer i tankarna började jag leta efter resonemang och vägledning om hur böcker med känsligt innehåll kan hanteras i undervisning.

Hur ser diskussionen om känslig litteratur ut hos lärarförbuden?

En sökning på Kort kjol ger inget resultat hos Svensklärarföreningen, Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden eller i Lärarförbudets Lärarnas tidning. Sökningen är trubbig, ämnet kan ha tagits upp på annat sätt – om du läst något i frågan i dessa tidningar får du gärna tipsa om detta.

Vilken vägledning runt känslig litteratur ger läroplanen?

Vilka skrivningar och eventuell vägledning finns i skolans värdegrund? Där står bland annat följande:

Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande

Denna skrivning syftar på att ett historiskt perspektiv ska finnas med i undervisning. Om den skulle kunna användas som stöd för valet att använda Röd kärlek i undervisning uppfattar jag ytterst som en tolkningsfråga. Efter detta gick jag vidare för att se om det skulle kunna finnas argument ur ett vidare vetenskapligt perspektiv.

Hur ser den vidare vetenskapen ut runt läsning av känslig litteratur?

I Grundskoletidningen nummer fem från i år finns en intervju med Anders Öhman om varför läsning generellt är viktig. Ett citat från Öhman:

Det finns en rad olika anledningar. Dels gynnar det färdig heter som att koncentrera sig, att formulera sig muntligt och skriftligt och att lära sig se sammanhang, dels lever man sig in i andra människors sätt att tänka, vilket ökar den empatiska förmågan.

För några veckor sedan presenterade Anna Lova Olsson sin avhandling: Strävan mot Unselfing – En pedagogisk studie av bildningstanken hos Iris Murdoch I sin avhandling argumenterar hon för att läsupplevelse, laddat med känslor, öppnar vägen till en process mot att bli en mer moralisk människa. Vid en närmare titt på avhandlingen visar det sig att Olsson inte argumenterar för att alla former av skönlitteratur skulle ge en mer moralisk människa, således blir avhandlingen svår att använda som ett vetenskapligt argument för läsning av Röd kärlek.

Hos Skolverket finns en intervju med den fenomenale Magnus Persson med titeln – Vässa argumenten för litteraturläsning. Personligen har jag lite svårt att hitta starka argument i just den här texten. Persson har också skrivit Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. Jag har bara läst delar av denna – kanske finns resonemanget jag eftersöker i boken som helhet.

När jag började fundera på hur Röd Kärlek eventuellt skulle kunna tas i i undervisning och hur argumenten för det skulle kunna se ut tänkte jag att det var ett bra utgångsläge att undersöka för att hitta generella eller generaliserabara svar. Där jag står nu i mina tankar, inser jag att jag hade fel. Varje bok som används i undervisning måste ges plats utifrån sina egna argument.

Trigger Warnings – ett besläktat ämne

Under året har det också pågått en diskussion om Trigger Warnings i undervisning och framförallt runt litteratur. Diskussionen känns besläktad om än inte identisk med den om att välja bort litteratur med för känsligt innehåll.  Dick Harrison har skrivit en skarp essä om företeelsen. Framförallt sätter han företeelsen med trigger warnings respektive kränkthet i ett historiskt och samtida perspektiv. Harrisons text är intressant men ger inte direkt någon vägledning.

Om ont och gott i litteratur

En fin diskussion om ont och gott i fantasylitteratur finns i avsnitt 46 av Fantastisk podd. Återigen inga svar, men en fördjupning.

Slutsatser

Det går kanske inte att förutspå vilken litteratur som kommer att uppfattas som känslig och inte i undervisning. Den tid jag lagt ner på att söka diskussion och resonemang i frågan har inte gett så mycket svar. Kanske skulle jag önska att exempelvis lärarförbuden undersökte frågan lite närmare. Sammantaget är det min övertygelse att det är bättre att vara förberedd och agera proaktivt, med kunskap och vetenskap, än att hamna i en situation där man tvingas agera reaktivt.