Resonemang om rättvisa i samhällskunskap

Pedagog Stockholm har lagt upp filmer från en av sina utvecklingsdagar. Bland annat finns en film om resonemang om rättvisa i samhällskunskap. Jag sammanfattar filmen och delar mina tolkningar nedan.

I samhällskunskap kommer elever in med tre olika perspektiv på rättvisa:

Rättvisa som ett universellt värde.

Rättvisa som ett personligt värde, exempelvis:

  • Det är rättvist att andra betalar skatt så jag kan få bidrag. (Min tolkning av Tväråna).
  • Det är orättvist att jag behöver betala så mycket skatt.(Min tolkning av Tväråna).

Rättvisa som ett essentiellt omtvistat värde, exempelvis:

  • Likhetsrättvisa: Att alla får en lika stor tårtbit är rättvist.
  • Behovsrättvisa: Att den som är hungrigast får den största tårtbiten är rättvist.
  • Meriträttvisa: Att den som gjort tårtan får den störta biten är rättvist.

Hur når vi resonerande om rättvisa som ett essentiellt omtvistat värde?

Det finns ett perspektiv på texter som menar att texter tillhör olika genrer; basgenrer eller en specificering av någon av dessa, eller en blandning av flera olika genrer. Ta en stund att titta på bilden nedan. Det är en av det för klassrummet mest konstruktiva kunskapssmulorna jag mött under min tid på universitetet. genrer

När jag lyssnar till Tväråna tolkar jag det som att resonemang om rättvisa som ett essentiellt omtvistat värde återfinns under genren, förklaringar och vidare villkorsförklaringar. Jag uppfattar det också som att det som för eleverna inte fungerar lika väl är undervisning som på något vis efterfrågar en faktoriell eller konsekvensförklaring runt rättvisebegreppet.

Tväråna ger ett antal råd kring saker som fungerat mindre bra och saker som fungerat bra att göra i undervisning för att komma fram till ett resonemang om rättvisa som ett essentiellt omtvistat värde.

  • Låt inte de politiska ideologierna fungera som grund för olika syn på begreppet.
  • Utgå ifrån ett ämnesspråk som innefattar begrepp som: princip, grundantagande, orsaksanalys, och kritisk analys.
  • Ge eleverna ett genuint problem som kräver en kritisk granskning.
    • Exempelvis – etiskt riktigt agerande i en mobbningssituation.
  • Ge eleverna beröm för att de uttrycker åsikter, alltså inte baserat på typen av åsikt.
  • Fråga inte – vad tycker ni är mest rätt?
  • Försök inte få eleverna att sätta sig in i andras tankar för att hitta fram till begreppet.

Här finns en bild från filmen där Tväråna visualiserar hur perspektiven på rättvisa och olika typer av samhällsvetenskapliga resonemang om rättvisa förhåller sig till varandra.

rättvisa

Lärarens (och mina) ämneskunskaper

Lärarens ämneskunskaper och egna förståelse av rättvisebegreppet nämns också kunna bidra till framgångsrik undervisning. Jag prövar därför att föra ett resonemang om luftföroreningarna i Kina utifrån idén om rättvisa som ett essentiellt omtvistat värde. Utifrån meriträttvisa torde den som skapat förutsättningar för mest ren luft få njuta av denna och den som då å andra sidan skapat smutsig luft torde vara lämnad åt att andas tungt. Möjligen kan man ta resonemanget ett varv till och fundera över vilka handlingsalternativ som Kina i realiteten har här, alltså problematisera meritsidan av begreppet. Förenklat utifrån tårtexemplet, om tårtbaket inte sker på lika villkor – hur ska vi då avgöra vem som gjort sig förtjänt av den största biten tårta?

Utifrån behovsrättvisa så borde man kunna tänka att alla borde ges möjlighet att andas hälsosam luft – vilket då ger att det är rättvist att alla världens länder bidrar till att luften blir ren i Kina? Detta kändes inte alls som det blev rätt, får nog kolla upp detta!

Sista då, likhetsrättvisa, alla har rätt till samma jämnbra eller jämndåliga luft? Eller kanske – alla stater har autonomi och med andra ord lika stor möjlighet som andra stater att hantera sin luft? Fast den känns inte som den håller, stater har på inget sätt lika förutsättningar. Nu har jag officiellt kört helt i diket vad gäller rättvisa som ett essentiellt omtvistat begrepp. Ger mig själv Fx och hemläxa!