Undervisning om bisatser inom sfi

Mina sfi-studenter har ibland problem att formulera sig korrekt runt bisatser. Jag har identifierat två olika utmaningar. Den första är att de ibland utelämnar bisatsinledare, allt annat i språkstrukturen är korrekt. Den andra är att de ibland använder fel bisatsinledare. Jag tolkar felanvändingen som ett tecken på lärande, studenten har identifierat det kommunikativa behovet av en bisatsinledare men kämpar med att välja rätt i sin kommunikation.

Utifrån detta har jag tagit fram ett upplägg som syftar till att träna studenternas språkkänsla när det gäller bisatser och framförallt bisatsinledare.

Upplägget har fyra utgångspunkter:

  • Att jag tycker mig identifierat att studenterna delvis behärskar bisatser eftersom de alltid placerar ”inte” korrekt i tal och skrift.
  • Att vi tillsammans ska ha ett fungerande metaspråk, eller skolspråk för att kunna tala om bisatser och hur de fungerar.
  • Att studenterna ska ha eget autentiskt material att arbete med.
  • Att vi utgår ifrån studenternas förkunskaper och bygger vidare på dessa med hjälp av stöttning.

Katarina Lycken Rüters bloggpost om grammatikundervisning i svenska 2 har varit den största inspirationskällan för det här upplägget.

Upplägget innehåller åtta moment:

  1. Teoretisk repetition av verbformerna med hjälp av några verb studenterna behärskar.
  2. Teoretisk repetition av finita verb
  3. Övning på att ta ut finita verb i skriven text.
  4. Problemlösning och övning på att identifiera språkliga fel i meningar.
  5. Teoretisk repetition av bisatsens kännetecken och funktion.
  6. Övning i att identifiera bistatser.
  7. Övning i att konstruera egna bistatser.
  8. Arbete med egen text i syfte att förtäta texten med hjälp av bisatskonstruktioner.

1. Teoretisk repetition av verbformer

Det här momentet behöver inte så mycket presentation tänker jag. Jag lät studenterna stå vid tavlan och skriva ut alla verbformer för några verb.

2. Teoretisk repetition av finita verb

Använde definitionen av finit verb från Sara Lövestams bok, Grejen med verb. Den finns på sidan 138.

Utifrån Lövensams bok uppstod några frågetecken. Vi talade först om vad ”betänklighet” och ”utbrista” betyder. Några frågetecken runt ”sats” uppkom – jag identifierade här den första behovet av att fundera över upplägget ett varv till.

Efter detta lät jag studenterna skriva egna exempelmeningar på tavlan med hjälp av verben de skrivit upp tidigare. Vi diskuterade sedan vad som är en finit och infinit verbform, studenterna kan detta utan problem. Dags att gå vidare till nästa moment.

3. Övning på att ta ut finita verb i skriven text

Uppgiften var – Stryk under alla finita verb i texten

Årets julklapp

Robotdammsugaren är årets julklapp 2015, enligt HUI Research. Branschorganisationen har gjort det till en tradition sedan 1988 då bakmaskinen korades.

Robotdammsugaren är årets julklapp 2015, enligt HUI Research. Branschorganisationen har gjort det till en tradition sedan 1988 då bakmaskinen korades.

HUI Research (tidigare Handelns utredningsinstitut) utgår från tre kriterier när årets julklapp ska utses. Den ska vara ny eller aktuell, säljas i stort antal exemplar och representera tiden vi lever i. Man talar inte om vilka konkurrenterna är.

Många hade trott att 2015 års julklapp skulle bli en gåva till bättre behövande. Hjälporganisationen Sverige för UNHCR lät opinionsföretaget TNS-Sifo genomföra en undersökning som visade att hela 42 procent ville att just en gåva till människor på flykt skulle bli årets julklapp.

Jag använder alltid texter som är aktuella i den här typen av småövningar, så nästa gång kommer jag använda mig av en annan text.

4. Problemlösning och övning på att identifiera språkliga fel i meningar.

Den här övningen var mitt första uppslag till det här upplägget som helt. När jag började fundera på att använda den här övningen ville jag försöka vara så säker som det bara gick på att övningen inte skulle vara för svår för studenterna – vilket skulle vara destruktivt för studenternas lärande av flera anledningar. Jag har därför försökt att befästa en del av den förkunskap som jag bedömde skulle hjälpa studenterna att lyckas i föregående övningar. I slutändan tog jag beslutet att lita på studenternas språkkänsla samt att lita på min uppfattning av studenternas språkkänsla. En förutsättning som vi hade med oss in i den här övningen var att vi tidigare arbetat med en liknande metod, dock inte i exakt samma skepnad. Jag bedömde därför att studenterna hade viss metodkunskap med sig.

Övningen var – Hitta felet i exemplen nedan. Om du kan, förklara varför det är fel.

Grupp 1: Exempel som alla innehåller samma typ av fel

  • Arvika är vår hembygd som vi vill inte förknippas med.
  • Det är viktigt att spola inte av hästarna efter träning.
  • Jag tappade lusten när det blev inte för mycket glosplugg och grammatik.

Grupp 2: Exempel som alla innehåller samma typ av fel

  • Jag undrar ni vet något om den här läxan.
  • De var så effektiva det ledde till färre arbeten.
  • Göteborgare är du väl besviken över att Hammarby vann allsvenskan?

Grupp 3: Exempel som alla innehåller samma typ av fel

  • Att bära jeans till kavaj.
  • När Gunnars pappa skulle avverka skog.
  • Bilvraket som står i deras rabatt.

Med viss lättnad, måste jag erkänna visade sig att övningen gick bra. Felet i grupp 1 var enkelt för studenterna att identifiera. Felet i grupp 2 var svårare, de kunde i vissa fall peka på platsen i meningen där de upplevde att det var fel, men inte sätta ord på vad som var fel. Felet i grupp 3 lyckades de inte alls med. Här behöver jag fundera på hur upplägget behöver kompletteras för att övningen ska bli möjlig att lösa för studenterna.

Och, något förvånande för mig, kom kommentarer om att övningen var väldigt bra!

5.Teoretisk repetition av bisatsens kännetecken och funktion.

Presenterar här enbart delar av presentationen för att kunna lyfta det som fungerade och inte fungerade.

Det finns tre olika sätt att prova om en sats är en bisats:

  1. Bisatser har bisatsinledare

Olika typer av bisatsinledare

Att-sats                                     Ingen kunde väl ana att ni skulle klara er så bra.
Indirekt frågebisats                   Kan någon berätta vem ni strök från listan.
Jag vill veta om ni tänker delta i tävlingen.
Relativsats                               Flicka som bor i våningen ovanpå heter Maria.
Dagen då vi skulle resa var ovanligt het.
Subjunktionsinledd bisats        Om ni slutar röka får ni bättre kondition.
Adverbinledd bisats                  När ni hälsar på får ni gå på Tivoli.
Frågeformad konditionalisbisats Kommer ni till Stockholm måste ni besöka Gamla stan.
Satsadverbialbisats                 Olle åkte till landet i fredags, sa han.
Relativsats i utbrytning            Det var på Ven som Sture bodde.

  1. BIFF-regeln: i Bisats kommer Inte Före det Finita verbet

Exempel: Berätta för mig om du inte kommer.
Ogrammatisk: Berätta för mig om du kommer inte.

  1. Bisatser är satsdelar i en överordnad sats eller fras.

Min tanke med att presentera olika bisatstyper under punkt 1 var att ju mer precist metaspråk vi kan arbeta med desto bättre. Det här tror jag just nu var ett felaktigt antagande ifrån min sida. Nästa gång kommer jag att pröva att lista ett antal vanliga bistasinledare och arbete vidare därifrån.

6. Övning i att identifiera bisatser.

Övningen var – stryk under alla bisatser

  • Svetten rann i floder, när solen stod som högst.
  • Fastän han använde skärmmössa, rände Akke näsan.
  • Om man svettas mycket, smakar kallt vatten härligt.
  • Stina grät hela natten, därför att hon ville ha en cykel.
  • Pelle undrade, när han skulle få resultatet.
  • Det regnade, så jag ville inte gå ut.
  • Jag frågade Kalle, om han inte ville komma hit.
  • Efter tre timmars arbete var det lunch och vi satte oss i lunchrummet.
  • Om jag inte får det sommarjobb i juli som jag blivit lovad, så far jag till min kompis i Umeå.
  • Jag fortsatte gatan framåt, för att leta efter den stulna cykeln.
  • I oktober var det lika varmt som i juli.

Övningen gick galant!

7. Övning i att konstruera egna bisatser.

Övningen var – Slå ihop meningarna vid varje punkt till en mening med hjälp av en bisats.

  • Vi har en bil. Bilen är mycket gammal.
  • I går pratade vi. Det var roligt.
  • Han talade med musikläraren. De talade om konserten igår.
  • Vi flyttade oss 100 meter bort. Solen sken där och alla andra låg där.
  • Vi kom gående i korridoren. Vi mötte rektorn. Rektorn såg inte oss.

Även den här övningen gick väldigt bra, studenterna lyckades fint med alla utom den sista i princip. Jag fick däremot syn på att didaktiskt tillkortakommande hos mig.

När studenterna stötte på problem hade jag svårt att stötte dem fram mot en lösning. Jag kunde helt enkelt bara ge dem en lösning. Detta har fått mig att fundera på om det går att formulera några ”bisats-frågor”? Förstår att detta kan te sig som en något abstrakt tanke, men det är det didaktiska uppslag jag har just nu att jobba vidare med.

8. Arbete med egen text i syfte att förtäta texten med hjälp av bisatskonstruktioner.

Studenterna hade tidigare skrivit en egen text, en recension. Nu plockade vi fram dessa och studenterna fick i uppgift att dels identifiera bisatser som de redan använt och även att skriva ihop två eller flera meningar i sina texter genom att använda bisatser.

Mitt tillkortakommande när det gäller förmåga att stötta blev även synligt här. Bortsett från detta så växte studenternas texter oerhört fint. Och finast av allt var kommentaren när det blivit klara med sina texter – var kan jag publicera den här texten nu?

Det jag funderar på nu är hur jag förbättrar det här upplägget ytterligare, samt framförallt hur framgångsrik stöttning ser ut för moment sju och åtta. Studenterna har behov av att semantiskt förstå skillnaden i betydelse mellan de olika bisatsinledarna. Kanske är det ett spår att jobba vidare på.