Att ha ett arbete

Hur det är att arbeta och vad som är ett arbetsliv ser olika ut för olika människor och yrken. Under 2015 har jag hört många olika och annorlunda berättelser om vad och hur folk har det på arbetet. Jag vill spara de här berättelserna, eftersom jag tror liknande berättelser kommer höras mycket annorlunda om några år.

Det som varit mest uppseendeväckande att höra är berättelsen ifrån en bekant som har ett nio till fem kontorsjobb. På hens arbetsplats har man infört öppet landskap och ingen har längre ett eget skrivbord, tanken är att man sätter sig där det finns plats när man kommer på morgonen och kanske tillsammans med de som man arbetar med för stunden. Min bekante arbetar med ekonomi och hanterar bland annat en del papperspost och har därför massa pärmar som hen arbetar med dagligen. Chefen har bestämt att ingen får sitta på samma plats, två dagar i rad. Min bekante kuskar runt med sina pärmar, kontorsmaterial och telefon var dag. Chefen är nöjd men hens arbetssituation är för mig bara så absurd.

Den finaste berättelsen om arbetande kommer från landsbygden. En äldre bekant har lagt ned sin verksamhet och sitt företag. Hen har haft ett tidigare “problem barn” anställt som inte gått ut skolan. Nu när verksamheten inte finns kvar är den yngre utan arbete. För att öka chanserna har ynglingen satsat många tusenlappar på att ta körkort med extra stöd för sina läs och skrivsvårigheter. Chansen visade sig vara mer eller mindre en bluff och ynglingen stod där utan pengar och utan körkort. Nu har den äldre gett den yngre pengar för en andra chans att ta ett körkort. Ideologiskt går det att se på den här berättelsen ur flera perspektiv men det går också att bara se det fina i människor som hjälper varandra.

Den mörkaste berättelse om arbete kommer också den ifrån landsbygden och arbetarklassen. En annan bekant har en ganska ineffektiv anställd som gör ett arbete som hen själv skulle kunna utföra mycket bättre. Den anställda, som är i den senare delen av livet säger att arbetet är det ända som står mellan hen och graven. Utan arbetet finns det ingen mening att leva. Min bekante behåller den anställda.

Den mest inspirerande berättelsen om arbete kommer ifrån en bekant i IT-branschen. Hen har under hösten arbetat hemifrån med att driva ett globalt IT-projekt. Projektmedlemmarna har varit spridda över hela världen i skilda tidszoner. Detta har fungerat över förväntan, medlemmar har gått upp för dem, mitt i natten, för att vara med på möten och projektet lyckades. De projektmedlemmar som fanns i Sverige har setts några gånger för luncher och middagar på stan, på ett sätt som man kanske inte annars gör med kollegor.

Ett axplock av de som berört, ris och ros och lite framtidstro!