Att vara i skrivande

Den här veckan har jag fått pröva på att ge gensvar och diskutera skrivande med några medstudenter på Universitetet. Det blev tydligt att min relation till det akademiska skrivandet, som vi sysslar med minst fyra gånger per termin, skiljer sig mycket från andra studenter. Jag tänker att fler berättelser om hur ett skrivande kan se ut kan hjälpa fler till att skilja på en text som produkt och vägen dit.

Hur min skrivprocess för akademiska texter ser ut, skiljer sig från text till text. När jag skriver är det tre saker som påverkar hur processen kommer att se ut: tiden, ämnet, frågan i kombination med läraren.

Ibland när allt sammanfaller till det bättre så hamnar jag i ett tillstånd som närmast kan liknas vid att vara i skrivande. Tillståndet kan vara i en veckan eller ännu längre och varierar i intensitet. Skrivandet handlar för mig om att lösa tre frågor parallellt med varandra.

Mottagaren

Jag funderar, tillsammans med mina kursera över vad vi tror att läraren vill ha. Till det här momentet hör frågor som, är tentan anonym eller inte, vem kommer att vara examinator, vilka ledtrådar har vi fått under kursen om lärarens ämnesmässiga ‘darlings’. Den här frågan, vad vill examinatorn ha, finns med i tankarna under hela skrivprocessen.

Texttypen

Varje tenta som vi skriver är till viss del sin egen genre, vilket betyder att jag behöver försöka lista ut hur texten ska vara strukturerad. Ibland får vi ledtrådar om förväntningar på texten, ibland är det bara till att gissa. Under hela skrivprocessens gång funderar jag över hur jag ska strukturera texten. Här finns frågor som, ska begreppen vara definierade eller inte, ska texten innehålla exempel och i så fall i vilken omfattning, hur ser tentafrågan ut, hur ser betygskriterierna ut. Om jag har problem med själva texttypen eller svårt att få fram ämnesinnehållet i texten brukar jag berätta om problemen för någon som vill lyssna. Att jag får formulera mig kring vilka skrivrelaterade problem jag har brukar kunna göra att jag känner mig mer bekväm med en lösning.

Ämnesinnehållet

Givetvis funderar jag även på själva ämnesinnehållet. Ofta läser jag om större eller mindre delar av kurslitteraturen och tar nya anteckningar utifrån vad jag behöver för material för att kunna svara på tentafrågan. Om det är saker som jag inte förstår så försöker jag närma mig en bättre förståelse. Ibland formulerar jag frågor till riktiga personer som jag tror skulle kunna svar på frågan, i text. Nästan alltid när jag gör det, inser jag var i litteraturen jag kommer hitta ett svar eller vad som är ett möjligt svar. Att skriva ner frågan är vad som hjälper mig vidare. Ibland när någon del i en text inte “känns bra” så pratar jag med kursare och ber att få hjälp. Jag kan be om hjälp genom att be någon, “säga något kritiskt om det här”, eller mer allmänt komma med återkoppling. Andra frågar även mig om liknande hjälp. Generellt är vi väldigt ängsliga över att göra detta eftersom vi inte vill riskera att bli anklagade för fusk.

Om vi fått gott om tid, kan alla dessa tre parallella frågeområden, mestadels de två sistnämnda mer eller mindre konstant under säg en veckas tid följa mig. Jag gör givetvis andra saker, är i skolan, jobbar, lagar middag och allt sånt vardagligt, men texten som jag jobbar med är alltid medvetet eller omedvetet närvarande. Ibland, eller ganska ofta, kommer jag på lösningar på problem när jag promenerar eller tränar. När jag läser om kurslitteraturen är det också vanligt att det dyker upp svar på frågor som jag funderar på, som inte har att göra med det jag läser just då. Det händer också då och då att jag framförallt vaknar på morgonen mitt i en tankebana om något som jag funderar på i relation till min text. Att få sova mellan arbetet med texten har stor effekt, efter en natts sömn ser jag på texten med nya ögon och kan mer konstruktivt jobba vidare med den.

Att det här sker, att jag är i skrivande, och har texten implicit eller explicit vid min sida dag och natt sker bara när jag själv vill. Ibland snyter jag ur mig en text på några timmar och det är det. Hur det kommer sig är svaret på en annan fråga. Jag måste vilja gå in i texten på det här sättet för att texten ska blir till samtal, läsande och tänkande.

This entry was posted in skrivutveckling, Studieteknik, Svenska and tagged , . Bookmark the permalink.