Cederlund och samerna – en nordisk fantasy

Att hitta en fantasybok som berör samer, en av de svenska minoriteterna, kändes som en jackpot i dubbel bemärkelse. Mina tankar gick direkt till undervisning och läsning när jag upptäckte Middagsmörker av Charlotte Cederlund. DN Kultur skriver, “Skicklig och originell nordisk ungdomsfantasy av en debutant som lyckas sy ihop samisk mytologi, klassiskt vuxenblivande och storsvenskt förtryck till ett mäktigt spel mellan gott och ont.” Lotta Olsson, DN 21/2 2016. Vem blir inte nyfiken.

2016-03-07 19.46.10För mig som läsare är det två saker som händer parallellt när jag läser Middagsmörker. Dels uppskattar jag den mycket spännande berättelsen och de för mig nya fantastiska inslagen som träder fram med hjälp av den samiska kontexten. Samtidigt reagerar jag på att de samiska karaktärerna blir stereotypiskt framställda utifrån de handlingar de utför, de roller de spelar i handlingen och den information som förmedlas om dessa karaktärer. Cederlund har uppenbarligen haft ett gott syfte när hon valt att ta in samiska inslag i sin berättelse. Det jag funderar över är vilken effekten blir för bilden av de samiska när berättelsen spelas ut.

En god bok behöver inte vara god, och den här läsningen är givetvis ingen anledning till att avfärda boken eller ens tycka att den är dålig. Däremot tycker jag att boken kan fungera som ett utmärkt underlag för att reflektera över stereotyper, skönlitteraturens roll som medskapare av stereotyper och vilka skilda åsikter man kan ha om detta.

Utifrån denna utgångspunkt har jag funderat över en uppgift som skulle kunna låta läsare bilda sig en egen uppfattning om huruvida boken och berättelsen får en stereotypiserande effekt eller inte. Min tanke är att detta är en uppgift som kommer ganska sent i hela läsprocessen.

Frågor att besvara efter läsning:

  1. Beskriv bokens karaktärer – vilka egenskaper tycker du att de har. Ge gärna exempel på saker karaktärerna gör i berättelsen som du tycker förtydligar detta.
    • Ráijá
    • Válde
    • Olivia
    • Áili
    • Egel
    • Ivvár
    • Artur
  2. Vem eller vilka uppfattar du har de olika rollerna som hjälte, hjälpare, givare, skurk och antihjälte?
  3. Vilka karaktärer uppfattar du som svenska respektive samiska?
  4. Vilka egenskaper tycker du blir knutna till de samiska karaktärerna respektive de som du uppfattar som svenska?
  5. Tycker du att rollfördelningen påverkar bilden av det samiska och det svenska – hur i så fall?
  6. Tycker du att det spelar någon roll hur svenskar respektive samer framställs i boken. Varför? Varför inte?
  7. Vilka eventuella fördelar tror du att det kan ge för samer att de förekommer i en ungdomsbok?
  8. Vilka eventuella nackdelar tror du att det kan ge för samer att de förkommer i en ungdomsbok?
  9. I boken finns en del episoder där samer blir utsatta för rasism – något som också förekommer i verkligheten. Vad vet du om hur rasism uppstår?

Givetvis tycker jag att det är närmast ett krav att en eventuell läsning av den här boken i en undervisningssituation kompletteras med moment som handlar om hur samernas vardag ser ut idag. Det finns också mer aspekter att lyfta utifrån berättelsen så som Sveriges koloniala arv, religionens roll i historien, minoriteters villkor i allmänhet, och de politiska villkoren för samer idag. Här finns ett material om minoritetsspråken i Sverige.

Vill du diskutera boken – hojta till på Twitter!