Texten jag skulle vilja skriva om validitet till min uppsats

Validitet, jag tycker inledningsvis att det är ett väldigt vackert ord! Troligen finns det en fonetiskt förankrad förklaring till den här känslan, tillgänglig för de mera bevandrade i fonetik. Jag tänker framförallt att ordet är vackert utifrån vad det betyder, att ett argument har stark hållbarhet. Eller, jag tror att jag också läser in betydelsen hos ordet likvärdighet och att det också bidrar till validitetens skönhet.

Validitet är lite som likvärdighetens lillasyster, men samtidigt storasyster. Förvirrande initialt men låt mig förklara. Likvärdighetsbegreppet används på en högre abstraktionsnivå. Eventuellt är inte abstraktionsnivå rätt. Likvärdighetsbegreppet appliceras på vidare sakförhållanden i världen än validitetsbegreppet. Vi säger att utbildning ska vara likvärdig, men vi säger kanske inte att utbildning ska vara valid. Sett från det perspektivet är likvärdighetsbegreppet överordnat validitetsbegreppet.

Validitetsbegreppet, som det finns över 150 just nu cirkulerande definitioner av inom vetenskapen är däremot ändå mer precist än likvärdighetsbegreppet. Validitetsbegreppet används på snävare sakförhållanden i världen än likvärdighetsbegreppet. Vi säger att ett prov eller en uppgift är valitt, och vi kan nog säga att ett prov och en uppgift också ska vara likvärdig, hence funktionen hos det överordnade begreppet likvärdighet. Det överordnade begreppet kan användas på lägre nivåer, men att göra tvärtom fungerar inte lika oavkortat.

All relevant läs- och skrivforskning som berör de nationella proven i svenska hänvisar till Messick (1989) och Kane (2006 & 2015). Att säga ’all’ är verkligen att ta ut svängarna, men eftersom det här verkar vara ett kåseri får det stå. Kan lägga till: som berör LGR11, som en brasklapp. ’All’ i det här fallet betyder typ Borgström (2014) Tengberg (2016) Skar (2013) Erickson (2015) och (Skar & Tengberg 2014). Uttalandet är mera rimligt för läsforskningen än skrivforskningen, eftersom jag faktiskt inte läst in mig på skrivforskningen så mycket. Både Messick och Kanes artiklar finns i två separata utgåvor av portalverket Educational Measurement som ges ut av American Council on Education. Den fjärde utgåvan är en tjock svart bok som får mig att vilja abdikera från alla åtaganden och bara läsa boken från pärm till pärm utan avbrott. Gissningsvis skulle det ta mig runt två år. Det verkar finnas ett ex av det här verket i Sverige, på ett bibliotek i Göteborg. Jag hade boken några veckor i oktober men sen ställde någon annan sig på kö och jag tyckte inte att det var försvarbart att jag skulle fortsätta hålla fast i den då. Jag hann läsa Camillis text om likvärdighet som finns i den fjärde utgåvan. Messicks text finns i den tredje ifrån 1989.

Efter att ha läst uttolkningarna av Messicks text som finns i de referenserna jag nämnde ovan kan jag konstatera att validitet är intellektuellt prövande för mig. Jag skulle utan tvekan behöva lite scaffoldning för att kunna ta till mig innebörden av texterna ordentligt. Drömmen hade ju varit att tex få prata lite med personen som lånade boken efter mig, vem är du? Messick formulerar och definierar innebörden av ett sammansatt validitetsbegrepp. Det centrala i detta verkar vara att validitet inte ska ses dikotomis, alltså som att något är valitt eller inte, utan istället som att något kan vara mer eller mindre valitt. Messicks validitetsbegrepp är hegemoniskt vill jag skriva, men hm. Messicks validitetsbegrepp är det just nu mest vedertagna inom testteori och kunskapsmätning och kunskapsmätningsuppföljning. Messicks begrepp är däremot inte så tillämpbart vid validering. Det är här Kane kommer in. Kane har tagit fram en valideringsmodell, som i sin tur bygger på en argumentationsanalysmodell av Toulmins. Jag har försökt fatta den här modellen, men jag vet inte. Jag famlar. I boken Bedömning i svenskämnet ifrån 2014 finns en text av Kane översatt till svenska. Så avslutningsvis, slut på procrasineringen och dags att återigen göra ett försök med Kane.

Referenserna är inte korrade men det är sånt som ingår i kåserier.

Borgström, Eric. 2014. Skrivbedömning. Uppgifter, texter och bedömningsanvisningar I svenskämnets nationella prov. Örebro Universitet.

Erickson, Gurun. 2015. Kunskapsbedömningars grund och syften i bedömning i svenskämnet. (red) Tenberg, Michael. Svensklärararföreningen 2015. Natur och kultur.

Kane, Michael. T. 2006. Validation. Brennan (red.), Educational measurement (4 rd ed., ss. 17– 64). New York: American Council on Education.

Kane, Michael. T. 2015. Validitet i bedömning i svenskämnet. (red) Tengberg, Michael. Svensklärararföreningen 2015. Natur och kultur.

Messick, S. 1989. Validity. I R. L. Linn (red.), Educational measurement (3rd ed., ss. 13– 103). New York: American Council on Education.

Skar, Gustav. 2013 Skrivbedömning och validitet, Fallstudier av skrivbedömning i svenskundervisning på gymnasiet. Stockholms universitet: Institutionen för språkdidaktik.

Tengberg, Michael. 2015. Att pröva elevers läsförmåga i årskurs nio. Utbildning och demokrati. Vol 24, nr 2, 103-132.

Tengberg, Michael. 2016. Rätt mätt? Kapet, Vol. 12, nr 1, 21-37 s. Karlstad: Karlstads universitet.

Tengberg, M. & Skar, G. B. (2016). Samstämmighet i lärares bedömning av nationella prov i läsförståelse. Nordic Journal of Literacy Research, 2, 1–18.