Digitalisera nationella prov nu!

Alla prov borde vara lärande prov

Det finns en hel del kritik mot det summativa i de nationella proven, det finns kritik mot prov som fenomen och det finns kritik mot betyg över huvud taget. Att göra en summativ bedömning av en elevs kunskap och förmåga i form av Nationella prov eller betyg innebär att vi som samhälle har valt att bedöma våra barn, våra medborgare utifrån deras individuella prestationsförmåga. Vi har dessutom som mål att göra detta så likvärdigt som möjligt, vi vill att alla elever, medborgare ska få så lika möjligheter som möjlig att visa sin kunskap oavsett om man är t.ex. kille eller tjej, lantis eller stadsbo, född i överklassen eller underklassen.

De nationella proven är utformade i enlighet med det som kallas för provteori, utformningen vilar alltså på vetenskaplig grund.

Utifrån känd provteori försöker man utforma prov som ska minska risken att förfördela eller diskriminera vissa elevgrupper, t.ex. pojkar, flickor, landsbygd- eller tätorts elever.

  • Hur många lärare som bedömer elever både formativt och summativt har fått utbildning i att utforma sitt bedömningsunderlag likvärdigt?

Frågornas utformning i sig utgår också ifrån känd provteori. Målet här är att frågorna inte ska hindra en elev från att visa upp sin kunskap. Målet med frågornas utformning är att alla elever ska förstå frågorna så att det får en möjlighet att visa upp sin kunskap och förmåga.

  • Hur många lärare som tar fram frågor till egna prov utgår  ifrån känd forskning för att utforma sina frågor så rättvisande mot elevernas kunskap som möjligt?

Provens omfattning inom ett ämne, alltså antal delprov inom ett ämne är utformade så att det ska finnas tillräckligt omfattande underlag för att i enlighet med känd provteori faktisk kunna säga något om en elevs kunskap och förmåga inom ett visst ämne. Ett mindre prov hade alltså blivit mer orättvist prövande av en elevs kunskap eftersom de då fungerar mer som ett stickprov där elever kan ha tur eller otur.

  • Hur många lärare som tar fram bedömningsunderlag fick under sin lärarutbildning utbildning i provkonstruktion för att kunna utforma formativa och summativa bedömningsunderlag som prövar en elevs hela kunskap och förmåga inom ett visst ämne?

Det nationella proven fyller ingen funktion

Den röda tråden i detta är att proven totalt sett är utformade för att ge möjlighet till en så likvärdig summativ (undantaget grundskolan som har formativa inslag)  bedömning som möjligt av elevers kunskap och förmåga i hela landet. Lärare argumenterar ofta att de ”känner sina elever bäst” och kanske inte behöver nationella prov för att kunna bedöma sina elever. Självklart finns det stor sanning i detta, men att som lärare förhålla sig distanserat till den egna eventuella påverkan man har i sin bedömning utifrån t.ex. genus är utmanande. Att som lärare kunna förhålla sig distanserat till sin egen undervisning i relation till bedömning av en elevs kunskapsförmåga inom ett ämne är också utmanande. De nationella proven erbjuder en möjlighet för lärare att ”få syn på” sin egen bedömning i relation till känd forskningsteori genom bedömningsunderlagen som kommer med proven. Framförallt erbjuder de nationella proven en möjlighet för elever att visa sin kunskap och förmåga inom sitt ämne så likvärdigt som idag är möjligt utifrån känd forskning.

Elever måste kunna Googla

För att ett prov ska vara likvärdigt enligt rådande kunskapssyn krävs det att det är summativt. Varför? Om vi skulle genomföra nationella prov och tillåta t.ex. internetaccess under proven, alltså ett ”samarbetsprov”  skulle vi istället bedöma andra saker än de vi idag definierat som kunskapsmål. Om en elev som har många följare på twitter får massa hjälp under ett prov medan en klasskompis till densamme som inte har twitter inte får någon hjälp alls, vad är det då vi bedömer? Vi skulle bedöma vem, och kanske hur många den eleven känner? Hur social eleven är och vilka relationer eleven skapat.

Digitalisera nu!

Jag tycker absolut att de nationella proven och dess genomförande ska diskuteras, men man måste också inse att proven är en del av vår syn på kunskap, elev och samhälle. Kanske ska vi bedöma våra barn efter samarbetsförmåga? Kanske är relationsförmåga de vi ska utforma utbildning och bedömning utifrån.

Det är jättelätt att argumentera för att de nationella proven borde digitaliseras, det tycker jag med. Men, det är viktigt att skilja på teknik  och värderingar. Om vi samtidigt med digitaliseringen ska förändra hur vi ser på våra elevers kunskap så tycker jag också att vi ska fundera på vad en förändrad syn på elever och kunskap leder till för samhälle?