En undersökning av syntaxens betydelse i uppgiftsformuleringar

Syntax och validitet är kanske inte de vanligaste orden att kombinera i en mening. Men tänk om den kombinationen är både relevant och viktig. Tänk om validitet i prov för elever som läser svenska som andraspråk 1 påverkas av placeringen av satsadverbial i en uppgiftsformulering. Ungefär så började mina funderingar inför mitt examensarbete. Detta ledde till att jag studerade uppgiftsformuleringar i läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska som andraspråk 1 från 2015.

Frågan jag ställde lyder som följer:

Hur förhåller sig återkommande syntaktiska mönster i uppgiftstexter till förmågan att lösa uppgifter korrekt hos andraspråkselever som gör läsförståelseprov?

För att kunna svara på frågan använde jag en signifikansanalys som urvalsmetod i valet av uppgifter att analysera. Med en signifikansanalys som urvalsmetod vid val av material undersökte jag om det föreligger en signifikant avvikelse i svarsförmåga för elever som läser svenska som andraspråk 1 jämfört med elever som läser svenska 1 i läsförståelsedelens uppgifter. Om det föreligger stor statistisk signifikans i en uppgift är det en indikation på en avvikelse i svarsförmåga som med låg sannolikhet kan förklaras av slump. Avvikelse i en uppgift visar att något påverkat svarsförmågan hos elever som läser svenska som andraspråk 1 mer än elever som läser svenska 1. Mindre signifikans betyder att förhållandet mellan svarsförmågan hos elever som läser svenska 1 och elever som läser svenska som andraspråk 1 ligger närmare det förväntade, givet båda elevgruppernas prestationer på provdelen i sin helhet. Studien bygger på antagandet att syntaktiska aspekter av uppgifterna skulle kunna vara en variabel som påverkar svarsförmågan hos elever som läser svenska som andraspråk 1.

Utifrån signifikansanalysens resultat valde jag sedan de fem uppgifter med störst respektive lägst signifikans att analysera med hjälp av satsanalys. Innan jag presenterar sammanfattningen av studiens resultat tänkte jag först bjuda på en kort repetition av några grammatiska begrepp som rör språkhandlingar och satser.  Huvudsatser kategoriseras typiskt utifrån sin betydelse, som är knuten till språkhandlingen de förmedlar (SAG 4:680–683). Jag presenterar här ett urval av huvudsatstyper, som är av relevans för studien. Deklarativa huvudsatser uttrycker påståenden. Det som särskiljer påståendet från andra språkhandlingar är att påståendet typiskt antas vara sant (SAG 4:687–88). Interrogativa huvudsatser uttrycker frågor. Interrogativa huvudsatser delas vidare in i ytterligare underkategorier, rogativa och kvesitiva huvudsatser. Den rogativa huvudsatsen uttrycker en fråga, utan att använda ett frågeord som varför, hur eller vem och inleds därför med det finita verbet (SAG 4:731). Kvesitiva huvudsatser uttrycker en fråga som inleds av ett interrogativt led, ett frågeord i form av ett pronomen eller adverb (SAG 4:734). Den direktiva huvudsatsen uttrycker uppmaningar. En språkahandling som innebär ett försök av den som talar eller skriver att framkalla det förhållningssätt som satsen beskriver (SAG 4:705–707).

Sammanfattning av resultatet
Satsanalysen av de tio uppgifter som analyserades efter urvalet med hjälp av signifikansanalysen gav några intressanta resultat. En kort sammanfattning av dessa följer. Uppgifterna med störst signifikans är mindre i omfattning både vad avser antal huvudsatser och bisatser. De saknar också en deklarativ huvudsats. På vardagsspråk kan man säga att svenska som andraspråkselever verkar ha haft relativt svårt att lösa uppgifter med korta instruktioner. Ett annat resultat av analysen riktar fokus på förekomsten av satsadverbial i uppgifterna.  Min analys visar att en prepositionsfras som inleds med enligt placerad i huvudsatsens slutfält återfinns i fyra av de fem uppgifterna som uppvisade störst signifikans. I uppgift 20 finns prepositionsfrasen enligt texten. Den fungerar som ett modalt satsadverbial med hänvisande funktion. Se exempel på konstruktion i uppgift 20 nedan:

Uppgift 20. Varför kan vissa studerande räknas med i statistiken över arbetslösa, enligt texten?

En tredje observation i uppgifterna med störst signifikans handlar om kongruens mellan språkhandling och satstyp. Min analys av uppgifterna visar att ett inbäddat presupponerade påstående i en kvesitiv huvudsats finns i tre av fem uppgifter med stor signifikans. Med andra ord kan man säga att uppgiften påstår och frågar något samtidigt. Se uppgift 20 igen som exempel.

Min tolkning av studiens resultat som rör uppgiftstexter är att det finns ett kausalt samband mellan samtliga observationer i uppgifterna med störst signifikans. Eftersom uppgifterna saknar en deklarativ huvudsats tas prepositionsfrasen som inleds med enligt i bruk för att åstadkomma inbäddningen av det presupponerade sakförhållandet i den kvesitiva huvudsatsen. De kortare uppgiftstexterna och de observationer som finns i dessa kan framförallt förstås som en helhet. Tillsammans pekar dessa språkelement på perspektiv och relationen mellan läsare, uppgiftstext och text. Det presupponerade sakförhållande pekar på att uppgiftstexten antas vara sann, samtidigt som det hänvisande modala satsadverbialet förstärker betydelsen i påståendet genom att hänvisa till att antagandet gäller eller är sant ur textens perspektiv.

Normativa slutsatser
Det finns många aspekter utöver syntaxen som skulle kunnat påverka elevernas förmåga att lösa uppgifterna korrekt. Om jag antar att det ändå finns viss relevans i de tentativa slutsatser som studien gav, går dessa att omsätta till några normativa slutsatser. Var inte rädd för att formulera uppgifter som är lite längre. Om du vill att eleverna ska förhålla sig till olika källor och påståenden i en uppgift, skriv ut dessa påståenden i egna meningar.  Fundera över användningen av enligt, och fundera över placeringen av enligt i meningen. Ännu bättre, träna på läsning av meningar med enligt. Ordet förekommer i flera olika vardags- och skolsammanhang.

Om det är något som examensarbetet gett mig så är det respekt för hur svårt det är att konstruera likvärdiga och rimliga uppgifter och prov. Jag tänkte ändå erbjuda två exempel på hur en omskrivning av uppgift 20 hade kunnat se ut utan de språkelement som verkar påverkat elevernas svarsförmåga negativt. Med brasklappen att jag inte vet om detta hade lett till andra bekymmer med uppgiftskonstruktionen.

I texten står det att vissa studerande kan räknas med i statistiken över arbetslösa. Vilka anledningar till detta finns i texten?

I texten står det att vissa studerande kan räknas med i statistiken över arbetslösa. Vilka är anledningarna till detta?

Med detta vill jag också öppna upp för vidare diskussion. Vad vet vi mer om likvärdig uppgiftskonstruktion? Finns det kunskap som säger att uppgifter inte bör konstrueras som jag gör i omskrivningarna?

Personlig reflektion
En anledning till att jag ville skriva mitt examensarbete om uppgifter är att de är så centrala för läkarpraktiken. Den bedömning och betygsättning som lärare gör bygger i många fall på uppgifter som lärare själva konstruerat. Med tanke på hur centralt uppgiftskonstruktion är för läkarpraktiken kan jag önska att det givits lite större vikt och utrymme under lärarutbildningen. I arbetet med min uppsats tillika examensarbete har jag läst en del om uppgifter, prov och bedömning. Några artiklar tycker jag borde vara obligatorisk kurslitteratur för alla lärarstudenter. Jag har samlat de fem som jag uppfattar som allra mest relevanta nedan för den som vill fördjupa sig. De står i prioritetsordning inte bokstavsordning.

Tengberg, Michael. 2016. Rätt mätt? Kapet, Vol. 12, nr 1. Karlstad: Karlstads universitet. S. 21–37.

Tengberg, M. & Skar, G. B. 2016. Samstämmighet i lärares bedömning av nationella prov i läsförståelse. Nordic Journal of Literacy Research, 2, S. 1–18.

Erickson, Gudrun. 2015. Kunskapsbedömningars grund och syften. I Skar, Gustaf & Tenberg, Michael (red) Bedömning i svenskämnet: Årskurs 7–9. Svensklärararföreningen 2015. Natur och kultur. S. 24–43.

Kane, Michael. T. 2015. Validitet. I Skar, Gustaf & Tenberg, Michael (red) Bedömning i svenskämnet: Årskurs 7-9. Svensklärararföreningen 2015. Natur och kultur. S. 24–43.

Tengberg, Michael. 2014. Konstruktion och bedömning av förmågan att läsa (och förstå) skönlitterär text. Två nedslag i det nationella provets läsförståelsedel, åk 9. Educare 2014:1. Malmö högskola.