Dark Orbit av Carolyn Ives Gilman

Man gillar det man förstår och man ogillar ofta det man inte förstår. Ett svepande påstående men också något jag tror förklarar varför en del människor ställer sig helt främmande till att läsa science fiction. Jag har läst Dark Orbit av Carolyn Ives Gilman en berättelse som innehåller många kvalitéer som utmärker science fiction. Boken blir därav en god utgångspunkt för att förklara vad jag ser som några av denna genres förtjänster.

En kontrafaktisk framtid

Det finns tre tydliga karaktärsdrag för Science fiction i Dark Orbit, en berättelse som börjar på planeten Capella Two och slutar på planeten Iris. Jag sträckläser första halvan av boken på en dag. Sen förändras berättelsen och jag läser något kapitel, några sidor om dagen. Det krävs stark koncentration för att hänga med i växlingarna mellan vad jag antar är något så när vetenskapligt anknutet spekulerande och fantastiska utsvävningar. Just detta spekulerande är det första karaktärsdraget för science fiction, en sorts kontrafaktiska resonemang om framtiden. Vad händer om nästa steg i den vetenskapliga utvecklingen av fenomen x ser ut så här, och samtidigt, vad betyder det för utvecklingen i samma samhälle. I anslutning till att det spekuleras i framtiden finns möjligheter att också gestalta etiska dilemman. I Dark Orbit är ett av dessa dilemman kulturers värde respektive utveckling som aktualiseras genom upptäckten av ett främmande liv på planeten Iris.

Nya perspektiv

Det som jag personligen kanske uppskattar allra mest är vad dessa spekulationer och kulturgestaltningar bidrar med tillsammans. Genom att främmandegöra nutiden och skicka mig som läsare framåt i tiden för att få se människan, vår organisering och våra förgivettaganden från ett annat perspektiv uppstår en möjlighet att lösgöra mig, om än så lite, från mina egna föreställningar om mig själv och min värld. Både Gilmans beskrivning av det främmande livet på planeten Iris, och hennes beskrivning av det mänskliga genom den främmande kulturens ögon är exempel på betraktelser och tankar jag aldrig tidigare tänkt eller mött. Följaktligen får jag en möjlighet att reflektera över mig själv och min omgivning med större frihet än vad jag tidigare haft.

Att hitta läsning

Detta är hur jag förstår Dark Orbit och några axplock av vad Science fiction kan vara, tillika några anledningar till att jag gillar boken och genren. Gillar är i sammanhanget ett svagt ord med tanke på att Dark Orbit är den bästa bok jag läst det här året! Jag hittade till den genom listorna av verk som var nominerade till både Nebula och Hugo Awards 2015, två framstående science fiction priser. Eftersom jag ändå läser så lite science fiction och har dålig koll på vad som är bra och dåliga författare eller hissade och dissade verk är dessa nomineringslistor och prislistor en tacksam genväg till böcker som några bedömt har kvalitéer. För den som är intresserad finns ett utdrag ur första kapitlet att läsa här.