Internationella kunskapsmätningar i svensk skola

Jag har skrivit en kort text om internationella kunskapsmätningar i svensk skola där jag kort tar upp några fördelar och nackdelar med dessa mätningar. Texten är en del av en universitetsuppgift och texten som helhet är incheckad i urkund.

Den största fördelen med de internationella mätningarna, framförallt PISA, är att Sverige och aktörerna i det svenska skolsystemet fått information om en negativ trend när det gäller svenska elevers kunskapsutveckling (Karlsson & Oscarsson 2017:52). Denna slutsats är möjlig att dra då de internationella kunskapsundersökningarna erbjuder referenspunkter i förhållande till andra länder och det egna landets resultat över tid, något som nationella mätningar som exempelvis de nationella proven inte gör (Fredriksson 2017:39). Detta är på ett sätt paradoxalt då mätningarna kan ses som en del av den skolideologi och det system som är en av orsakerna till elevernas fallande kunskaper.

Det finns omfattande kritik mot de internationella utvärderingar och mätningar i skolan över huvud taget. Jag kommer att redogöra för tre starka argument som visar på problematiska aspekter med alla mätningar. Den första kritiken mot utvärderingarna är att de är för omfattande, relationen mellan undervisning och mätningar för eleverna är inte till elevernas fördel. Det finns över 30 utvärderingssystem inom grundskolan på olika nivåer. Utöver detta finns det också ett antal lokala utvärderingssystem (Hanberger 2017). Detta blir särskilt problematisk då forskning från exempelvis Hanberger (2017) visar att de internationella och nationella utvärderingssystemen, med undantag för PISA, i huvudsak innehåller samma typ av information. Rosvall (2017:125) menar att mät- och provtraditionen blir mer styrande än vad kursmålen föreskriver.

En annan kritik som ofta riktas mot nationella och internationella mätningar är frågan om hur man mäter kunskap och vilken kunskap som faktiskt går att mäta. Utfallet av olika typer av skolutvecklingsinsatsers effekter är svåra att mäta, tillika elevernas förhållningssätt till mjuka värden som demokrati, jämställdhet och kritiskt tänkande (Hanberger 2017). Fredriksson (2017) redogör för kritik som exemplifierar detta ytterligare. Det finns i en del av de mätningar som genomförs en diskrepans mellan läroplanernas innehåll och mätningarnas innehåll (Fredriksson 2017:36). Eleverna prövas alltså inte på innehållet i sin undervisning.

Sammantaget ger detta bilden av elever vars kunskaper är kontinuerligt och tätt mätta och utvärderade. Samtidigt som skolor och elever inte lyckas förbättra utfallet av sina prestationer enligt mätningarna har elevernas socioekonomiska bakgrund fått större betydelse för skolresultatet de senaste sjutton åren (Karlsson & Oskarsson 2017:54). Med andra ord mäter utvärderingarna i högre grad än tidigare elevernas bakgrund istället för skolprestationer. Detta i sig är kanske inte en kritik mot de internationella mätningarna utan en kritik mot de skolsystem som mätningarna ämnar undersöka. PISA har visat att länder med hög likvärdighet också presterar hög kunskap och tvärt om (Karlsson & Oskarsson 2017:30). Tack vare bland annat PISA har brister i likvärdighet i svensk skola kunnat påvisas. En försämrad likvärdighet som Kallstenius (2014), undervisningsråd på Skolverket, ser att skolvalsreformen med stor sannolikhet bidragit till. Med hjälp av de internationella mätningarna som Sverige är delaktig i finns en möjlighet att förstå något om hur svenskt skolsystem fungerar och en insikt i möjliga orsaker till utfallet i fråga om elevkunskaper.

Litteratur

Fredriksson, Ulf. 2017. Internationella kunskapsundersökningar. I Hult, A & Olofsson, A (red). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland. S. 28–41.

Hanberger, Anders. 2017. Mätning missar de mjuka målen. Pedagogiska magasinet. 2017-05-15. http://pedagogiskamagasinet.se/matningar-missar-de-mjuka-malen/ (Hämtad 2017-05-18)

Hult, A & Olofsson, A. 2017. Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland.

Kallstenius, Jenny. 2014. Ett likvärdigt skolsystem. UR Samtiden – Att utveckla skolan. http://urskola.se/Produkter/181367-UR-Samtiden-Att-utveckla-skolan-Ett-likvardigt-skolsystem (Hämtad 2017-05-23)

Karlsson, KG & Oskarsson, M. 2017. PISA ur ett forskarperspektiv. I Hult, A & Olofsson, A (red). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland. S. 45–60.

Rosvall, Per Åke. 2017. Elevers erfarenheter, inflytande och bedömning. I Hult, A & Olofsson, A (red). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland. S. 123–136.