Introduktion till politisk etnografi

Jag har läst Introduktion till politisk etnografi, en antologi med Maria-Therese Gustafsson och Livia Johannesson som redaktörer. Jag tror att den här boken skulle kunna vara intressant som fortbildning för en samhällskunskapslärare av två skilda skäl.

Om man vill få nya infallsvinklar till elevernas gymnasiearbeten (inom samhällskunskap) kan boken gissningsvis ge några uppslag och inspiration. Jag tror även att den som är intresserad av att få en inblick i lite nyare statsvetenskapliga metoder och intresseområden kan uppskatta boken. Eftersom den inte är en forskningsöversikt som presenterar resultat så blir det lite av en omväg att gå om det sistnämnda är vad som intresserar. Däremot känner inte jag till mängder med bra forskningsöversikter inom statsvetenskap som publiceras på svenska, därmed kanske boken ändå kan vara ett förhållandevis lättläst alternativ. Om du bara vill få en kort översikt av bokens ämne följer här några korta nedslag från boken.

Politisk etnografi och ontologi   

Politisk etnografi är ett forskningsfält där forskaren använder sig av en interaktiv metod för att samla data. En etnografisk metod förutsätter en konstruktivistisk ontologisk utgångspunkt om jag förstår det rätt. En forskare som väljer att söka kunskap genom ett etnografiskt forskningsprojekt söker ett inifrånperspektiv och vill förstå hur människor själva tolkar sin sociala och politiska verklighet – till skillnad från en positivistisk utgångspunkt som istället försökt att neutralt observera objekt eller processer. Förutom inifrån perspektivet är forskaren inom politisk etnografi också intresserad av kontextuell förståelse.

Den ontologiska utgångspunkten för politisk etnografi får också följder för vilka teorier och metoder som blir relevanta för ett forskningsprojekt. Av forskningsfältets utgångspunkt följer även vilken typ av vetenskaplighet som studier gör anspråk på. Två klassiska tillika positivistiska perspektiv på kunskap faller bort, dels idéen att forskningsmaterialet ska vara insamlat och bearbetat utan inverkan från forskaren, dels den objektivitetssyftande separationen mellan forskare och de som ska studeras.

Politisk etnografi och kunskap

Med den etnografiska utgångspunkten söker forskaren djup kunskap om ett enskilt fall och utgår ifrån att det under ett forskningsprojekt pågår ett socialt samspel mellan forskare och de som ingår i studien, där båda parter har en påverkan på varandra. En forskare som intervjuar en person kommer med sina frågor och sin person att påverka den intervjuade, och även själv bli påverkad av den intervjuade. Objektivitet uppnås via opartiskhet, och emotionell distans till det eller de studerade.

En av de stora fördelarna med en politisk etnografisk studie som jag ser det borde vara möjligheten att studera informella maktrelationer inom offentligheten som finns/äger rum/utövas på olika arenor mellan individer, grupper och tankesystem.

Forskningsansatsens utmaningar enligt Gustafsson och Johannesson är som följer:

  • Att få tillgång till fältet
  • Forskarens relation till de människor som studeras (påverkan går åt båda håll)
  • Att skapa systematik i analysen
  • Koppling mellan teori och empiri

.
Ytterligare en utmaning omnämns i samband med ovanstående. Det finns begränsade möjlighet till generaliseringar till andra fall eller områden. Boken innehåller fem exempel på politisk etnografiska forskningsprojekt. Jag tänkte lyfta fram några detaljer från två av dessa.

Tornhill – Improvisation och reflexivitet i studiet av den globala ekonomin

Tornhill beskriver sitt forskningsprojekt som bestått av två delprojekt, ett i México och ett i Sydafrika. Tornhills ansats var att studera en global kampanj från Coca Cola som syftar till att stärka småföretagande för kvinnor. Kampanjen startade 2010 och ska fortgå till 2020. Kampanjen vänder sig till småskaliga entreprenörer som arbetar med distribution, försäljning, återvinning eller konsthantverk kopplat till Coca Colas produkter.

Delprojekten skiljde sig mycket åt i genomförandet vilket inte var tanken från början. Tornhill fick tillträde till fältet på olika sätt i de två respektive staterna och det gav konsekvenser för vilken relation hon utvecklade med de olika aktörerna i kampanjen som hon studerade. Detta två helt skilda utfall utifrån samma ansats visar att processen i sig att samla in ett empiriskt material kan visa sig utgöra ett empiriskt material.

Jag tyckte Tornhills forskning lät intressant när jag läste om den i boken, även om jag inte fick veta resultatet av själva forskningen. Det får man inte i någon av de fem kapitel om specifika forskningsprojekt som ingår i boken. Jag tycker också att kapitlet ger lite insikt i hur man kan tänka när man närmar sig och genomför en studie som använder sig av en interaktiv metod. Jag får intrycket att den här typen av projekt skulle gå att skala ner till ett gymnasiearbete om någon elev skulle vara intresserad av ett exempelvis göra ett kort studiebesök på en plats med anknytning till politik och makt och sedan skriva om det. Nästa kapitel jag tänkte nämnde är det kapitel som jag personligen tyckte var allra bäst skrivet. Det heter Livsberättelser: Att leva och förstå politik efter krig och är skrivet av Johanna Söderström.

Söderström – Livsberättelser: Att leva och förstå politik efter krig

Söderström har forskat på hur veteraner i Colombia förhåller sig till politik efter att de har lagt ner sina vapen. Söderström sökte ett inifrånperspektiv för att förstå hur före detta gerillamedlemmar förstår och porträtterar sin egen politiska mobilisering genom åren. Hon gjorde djupintervjuer som syftade till att fånga intervjupersonens hela liv. Sedan jämförde hon dessa berättelser mot den politiska tidslinjen för utvecklingen i Colombia.

Att etablera kontakt med målgruppen var en stor svårighet med studien. Både att identifiera tidigare stridande men även att värna deras anonymitet och säkerhet. Söderström använde sig av flera ingångar för att försöka få tillträde till fältet i syfte att få så många perspektiv som möjligt.

Materialet i studien hade två format. Söderström hade både transkriptioner från intervjuerna samt ritade livsdiagram som hon jämförde och använde i analysen. Även Söderströms forskning lät intressant när jag läste hennes kapitel även om jag då inte vet hur det gick i studien!