Ett vidgat perspektiv på läxhjälp med alternativa förslag – gästinlägg av Kristofer Eriksson

Vad säger läxhjälp om skolan

Jag tänker mig att läxhjälp finns för att samhället i någon mening är missnöjd med skolan. Själva existensen av läxhjälp är en konsekvens av att skolan inte fungerar som tänkt. Med en perfekt skola varken vill eller behöver någon läxhjälp. Frågan är om vi kan nå en sådan skola, men i vilket fall ser jag läxhjälpen som ett resultat av något större. Att förbjuda läxhjälp eller dylikt är lite som att förbjuda att någon blir deprimerad. Båda två är orsaker av andra problem, att komma till rätta med problemen så kommer man till rätta med symptomen. Att förbjuda symptomen hjälper ingen. Med andra ord är det självklart att läxhjälp inte skall förbjudas, men subventioneras?

Med detta klart ser vi att läxhjälp finns, människor behöver helt enkelt stöd i sin vardag för att klara av sina problem. Ett symptom av dessa problem som skolan skapar är just läxhjälp. Frågan är då om läxhjälp skall vara statligt subventionerat via RUT-avdraget. Problem som man kan se med detta är t.ex.

  • Endast de som redan har mycket pengar har ändå råd att få läxhjälp
  • Borde inte dessa pengar istället läggas på att alla får läxhjälp eller att skolan i sig blir bättre?

Vad är läxhjälp

Båda dessa punkter har en poäng, låt mig nyansera dessa och också poängtera att alla vet inte vad läxhjälp betyder. Man sitter inte och gör läxor åt eller med barnen, eller ja det händer ju. Men främst hjälper man barnen i själva ämnet oberoende om de har läxa eller ej. Det är ungefär som en extralektion, extra utbildning.

Vi kan också välja att se fördelarna med läxhjälpsavdraget.Familjer spenderar pengar på utbildning istället för materiella ting. Man investerar och hjälper sina barn i vardagen. Det är ju jättebra och med subventionering så kan fler få tillgång till detta än innan, även om inte alla kan få tillgång till det så kan nu fler får tillgång till mer utbildning. Det är ju inte dåligt i alla fall.

Kan inte pengarna från subventioneringen av läxhjälp via RUT läggas på annat? Alla får läxhjälp? Så vitt jag vet kostar det ungefär 50 miljoner kronor om året i RUT med läxhjälp. Det bör ju räcka till ungefär 50 lärartjänster inräknat alla avgifter. Relevanta frågor vi då kan ställa oss är:

  • Hur mycket kostar det att ge alla läxhjälp?
  • Hur mycket kan lärartätheten öka i skolan om pengarna från läxhjälps-RUT går till detta?

Hur mycket skulle det kostar det att ge läxhjälp till alla?

Enligt wikipedia går det cirka 900 000 elever i grundskolan och 200 000 elever i gymnasieskolan. 1.1 miljoner elever. Låt oss anta följande: Om varje elev skall ha läxhjälp 2h i veckan, man går 40 veckor om året i skolan och varje arbetad timme kostar 300kr (rätt billigt) så kan vi utföra beräkningar.

1.1*40*2*300 = årskostnaden i MKR för att alla skall ha läxhjälp = 26400

Helt enkelt 26 400 miljoner kronor, eller annorlunda uttryckt 26,4 miljarder kronor per år. Detta kan jämföras med läxhjälps-RUT på 50 miljoner per år.

Är det bättre att använda pengarna till fler lärare?

Enligt skolverket är elevtätheten per lärare ungefär samma på gymnasium som på grundskola, 12 elever per lärare. Antalet lärare är då 1 200 000/12 = 100 000. Om RUTavdrag läggs på fler lärare har vi då 100 050 lärare. Den nya elevtätheten per lärare är därmed 1 200 000/100 050 = 11.994. Helt enkelt en minskning av elevtäthet per lärare med 0.006 eller 0.5 promille om vi räknar i andelar. Intressanta frågor som är värda att fundera på.

  • Är det så dumt att man lägger 50 miljoner om året på utbildning?
  • Har vi råd att lösa de bakomliggande problemen med att läxhjälp finns?
  • Om inte vi kan lösa de direkt, hur kan vi ta oss närmare en lösning på ett bra sätt?
  • Innebär en lösning att RUT för läxhjälp förbjuds?

Det här inlägget är skrivet av Kristofer Eriksson – Matematiklärarstudent ifrån Göteborg. Rubrikerna är mina egna tillägg.