Efterlysning: En språkpolicy för lärarutbildningen

Det här inlägget handlar om att jag som lärarstudent ibland bedriver mina studier till 77% på engelska och vilka potentiella konsekvenser detta skulle kunna ha.

Antalet undervisningstimmar inom lärarutbildningen har de senaste fyrtio åren sjunkit från 24 timmar i veckan till 9 timmar i veckan. Ser jag till min egen utbildning skulle jag gissa att jag har ännu mindre, gissningsvis ungefär 6 timmar undervisningstid i veckan. Detta innebär att en lärarstudent till stor del undervisas utav texter idag.

Räknar man utifrån heltidsstudier innebär detta att ungefär 77 % av studierna idag utförs genom litteraturläsning.

Kurslitteraturen är på svenska och engelska, hur fördelningen ser ut varierar mellan kurserna. Ibland är alla litteratur på engelska, ibland ser fördelningen annorlunda ut. I de fall där all litteratur är på engelska innebär det att en lärarstudent genomför 77% av sina studier på ett främmande språk. I de fall där tex hälften av litteraturen är på engelska är ungefär 38% av studierna på ett främmande språk.

Det finns några aspekter av detta, en lärarutbildning som till stor del genomförs på engelska, som jag anser värda en diskussion.

Hur påverkas studenters inlärning av studier på engelska

Det första är lärarstudentens egen inlärning, så här skriver Göteborgs Universitet ”djupinlärning … försvåras när man studerar på ett annat språk än modersmålet.” Det är alltså lite svårare för mig som lärarstudent att utveckla de kunskaper som efter examen ska göra mig till en så bra lärare som jag någonsin kan bli, när jag till stor del studerar på engelska.

Hur påverkas det framtida svenska lärarspråket av studier på engelska

Den andra aspekten handlar om mina möjligheter att utveckla ett passande språk för min framtida undervisning, på svenska. ”Folk tänker faktiskt olika när de talar olika språk”, enligt Språk tidningen. Detta får mig att undra hur min förståelse av statsvetenskap på engelska, påverkar min förståelse och förmåga att senare undervisa i samhällskunskap på svenska. Hur ser den begreppsliga förståelsen ut vid en översättning mellan språken?

Efterlysning: En språkpolicy för lärarutbildningen

Språket är undervisningens första och största verktyg. Många gånger handlar ny kunskap om att tillförskansa sig ett nytt språk, eller att utöka sitt språk med nya ord och begrepp. För att utveckla mina kunskaper behöver den del av universitetsundervisningen som sker på svenska vara så stringent som möjligt i relation till den engelska litteraturen. En del kurser skulle utifrån utmaningen med innehåll på två språk vinna på en tydligare målbild av svenska begrepp som kursen syftar till att utveckla hos studenten.

Min idé om en gloslista handlar inte om puckade eller lata universitetsstudenter. Jag vill för ett ögonblick skifta fokus från de flerfaldigt utnämnt kassa studenterna till universitetsstudiernas förutsättningar. Göteborgs universitets skriver om tanken att utveckla en språkpolicy för universitetet, vilket låter mycket intressant!