Reflektioner ifrån andra året på lärarutbildningen

Under förra hösten läste jag framförallt nationalekonomi.  Vid kursens start fick jag veta att, klarade vi inte kursens samtliga tre deltentamen vid första försöket så var vi tvungna att sluta, alternativt pausa våra studier på ämneslärarprogrammet tills samtliga delmoment var avklarade. Hela utbildningen är numera uppdelad i före och efter nationalekonomin för mig och mina klasskamrater. Vad vi läste mer under förra hösten är för mig något dunkelt, överskuggat av nationalekonomin.

påsklilja i snöNationalekonomi som ämne är mycket intressant. Jag hade till och med kunnat tänka mig att studera ämnet vidare om tillfälle gavs. Med tumskruvar hårt mot tinningen, hot och risk för programavslut överhängande under hela kursens gång blev däremot inte studierna särskilt njutbara. Blommor omkom hemma och dammråttorna byggde en mindre armé, min familj kom med mat och om nätterna var jag jagad av matematikmaran. I slutändan gick det bra för mig, några klasskompisar fick dock avbryta efter att ha misslyckats. Från att ha varit runt 34 i klassen när vi började för två år sedan är vi nu ungefär 15 kvar.

En strålande doktorand

Två saker bidrog mycket till att lysa upp ekonomimörkret. Det första var vår seminarieledare under den här kursen, en doktorand. Han var en av de bästa lärarna jag hittills mött under min tid på Stockholms universitet. Hans bästa egenskap, till skillnad från allt för många andra, han hatade inte studenter. Han var inte den bästa didaktikern, men han var intresserad av att vi lärde oss och gjorde sitt bästa för att detta skulle ske.

Tack internet, tack Khan

Den andra lyktan i mörkret var Khan Academy. Parallellt med läsningen och memoreringen så började jag träna upp mina matematikkunskaper på Khan Academy. Jag satt runt en halvtimme varje dag i några veckor. Jag kan inte säga vad detta i slutändan gjorde för skillnad på mitt resultat. Det höjde absolut mitt självförtroende när det gäller uträkningarna vi behövde göra. Förutom grundläggande matematikkunskaper så finns det även på Khan Academy en videokurs i makroekonomi som i hög grad överensstämmer med kursen vi läste. Gyllene, så gyllene!

Under dessa 15hp nationalekonomi började jag lyssna på annan musik och mitt klottrande som jag alltid gör under föreläsningar ändrade helt utseende. I vanliga fall återfinns snirkliga runda former i marginalerna på mina böcker, under nationalekonomin äntrade raka rektanglar anteckningsblocken, i stringenta mösterformationer. Först omedvetet. Efterhand mera medvetet.

Detta med nationalekonomin och tankarna, det kändes väldigt tydligt att jag studerade en disciplin som inte riktigt är helt besläktad med det andra statsvetenskapsstudierna. Det kändes som att börja på noll, utan förkunskaper. Uppförsbacken de första veckorna, hade 90 graders vinkel och det märkes snabbt stor skillnad på kunskapsnivå bland mina klasskamrater på de som börjat kämpa direkt och de som fastnat i, ” jag fattar inte.”

Vid vårterminens början var jag åter i statsvetenskaperna och det kändes väldigt mycket som att sätta på sig en gammal favorittröja igen. Synapserna pratade med varandras och associationerna flödade, det reversibla tänkandet fungerade och ämnenas många nyanser engagerar och fångar mig igen.

Ämnesmässig fortbildning och livslångt lärande

Under mitt första år upplevde jag Twitter som mitt bästa läromedel, under det här andra året har det förändrats. Jag kände mig bekant med diskussionerna som förs på Twitter och sökte en annan, ny kunskap. Under våren har jag därför spenderat mycket mindre tid på Twitter och mycket mer tid med Sveriges Radio, UR och böcker. Det överraskar mig alltid hur till synes små förändringar ger så stora effekter. Jag har lagt ungefär en timme varje dag under våren på ämnesrelaterad omvärldsbevakning och ämnesfördjupning, som inte varit kursrelaterad. Det låter som jag börjat läsa tidningen inser jag, det har jag gjort hela tiden.

Under terminens andra hälft började det bli synligt för mig själv hur mycket av kursernas innehåll som jag kunde relatera till samtida händelser och hur mycket av kursernas innehåll jag kunde bygga vidare på med infallsvinklar och kunskap ifrån andra källor. Detta har känts heeeelt fantastiskt! Som att vingarna börjat växa, äntligen!

This entry was posted in Lärarstudent, Samhällskunskap and tagged , . Bookmark the permalink.