Förarlösa fordon och frågeställningar

Birgit Hütten skriver i en artikelserie hos Netopia om effekten och betydelsen av användning av robotar i vårt samhälle.  Särskilt fångades jag av en del i hennes artikel som berör arbetsmarknad och transport.  Ansträngningarna att utveckla förarlösa fordon, självstyrande bilar har pågått ett tag nu, Volvo och Google är t.ex. två aktörer som satsar på detta. Rolls Royce har presenterat en prototyp för drönar-skepp, förarlösa skepp för vattentransporter.

Att resa in och ut i Stockholm i Midsommartider har fått mig att fundera över dessa förarlösa fordon och dess potentiella effekter. Att åka mot Stockholm en söndag leder alltid till att man hamnar i köer, hur omfattande beror på vid vilken tid man åker. Personligen drar jag mitt strå till stacken för att lastbalansera trafiken på vägarna och planerar min resa så att jag inte ska hamna i de värsta köerna mellan fyra och sex på eftermiddagen. Detta är bara ett av många exempel på hur trafikförhållanden påverkar människors liv och även påverkar beslut man tar som individ.

Uppkopplade förarlösa fordon

Förarlösa fordon behöver i sig inte innebära någon skillnad eller potentiell förändring för trafiksituationen i större städer. Uppkopplade förarlösa fordon har däremot potential att påverka trafiksituationen och resevillkor för individen. Tänk dig ett fordon som har tillgång till historiskt data om trafikbelastning på olika trafiksträckningar vid olika tidpunkter. Denna information skulle kunna göra det möjligt för dig som resenär att när du planerar din resa till en viss destination, också tar hänsyn till uppskattad restid. Om det skulle vara så att du som resenär också delat informationen om din planerade resa en vecka, en dag eller några timmar innan din avfärd, skulle detta potentiellt sätt ge än mer förutsättningar. Denna information skulle göra det möjligt att planera din resa till en viss destination med hänsyn till uppskattad och verklig trafikbelastning.

Att köpa en snabbare resa

Båda förutsättningarna, tillgång till historisk data och tillgång till verklig data gör det också möjligt för dig att utifrån den här informationen förändra din resplan utifrån rådande förutsättningar. En annan intressant möjlighet som öppnar sig, är möjligheten att köpa sig en resa i högre hastighet. Tänk dig nu istället att du fått information om hur lång tid din resa till en viss destination kan förväntas att ta, och att du samtidigt kan erbjudas möjligheten att färdas i högre hastighet genom att betala en hastighetsavgift som ger ditt fordon tillgång till en snabbare fil och företräde framför andra fordon. Tänk dig också att du är en av de som inte vill eller kan betala en hastighetsavgift. Du kommer att behöva spendera mer tid än andra på din resa, alternativt helt enkelt välja en annan tidpunkt för din resa.

Antaganden

Att detta scenario skulle vara rimligt förutsätter för det första att trafiknätet byggs ut i ungefär samma takt och omfattning som nu, alltså att det byggs för någon slags medelbelastning och inte maxbelastning. Det förutsätter också att förarlösa bilar färdas i ungefär samma hastighet om fordon gör idag, oklart om detta är rimligt eller om förarlösa fordon av olika anledningar kommer att ha möjlighet till avsevärt högre hastigheter än dagens fordon. Scenariot förutsätter också ett centralt transportsystem som lagrar och hanterar din och alla andras reseinformation. Detta är det lättaste antagandet att göra och fullt möjligt.

Resandets integritet

Hela detta resonemang ställer intressanta frågor om resandets integritet. Är det en rättighet att kunna färdas i ett fordon utan att ha uppgett sin sträcka och destination? Är det en rättighet att kunna färdas kortare sträckor utan att ha uppgett sin destination? Hur ser vi på integritet i relation till ‘förflyttelse’? Det ställer också viktiga frågor om begreppet rörelsefrihet.

Perspektiv på förarlösa fordon och hållbar utveckling finns här.

This entry was posted in teknik and tagged , , , , . Bookmark the permalink.