Att söka eleven genom ämnesdidaktik

I boken ‘Ämnesdidaktik en undervisningskonst‘ formar Agneta Bronäs och Niclas Runebou en struktur de kallar, att söka undervisningshandlingar. Utifrån kunskap om elevernas tänkande, intressen och erfarenheter är tanken att erbjuda ett antal didaktiska ingångar eller uppslag genom strukturen.

Jag läser den här boken som en del i lärarutbildningen och upplever denna del i boken som efterlängtat klassrumsnära, eller i alla fall mer klassrumsnära än mycket annat vi läser.

 Att söka eleven

ÄmnesdidaktikSökställe 1: Teorier, modeller och begrepp

Vad gör ett ämne till ett ämne?

  • Teori
  • Modell
  • Begrepp

Sökställe 2: Ämnets objekt och fenomen

Vad studerar, beskriver, förklarar eller syftar ämnet att förstå? (Min tolkning, case borde falla inom ramen för detta)

Sökställe 3: Ämnets problemställningar

Vanliga frågor inom området?

Exempel: hur kan vi förklara att vissa samhällsgrupper röstar som de gör?

Sökställe 4: Meningsskapande frågor

Försök finna elevernas egna inre motivation att söka kunskap i ämnet. Låt eleverna formulera egna frågor. Kräver lyhördhet, försiktighet och snabbtänkthet. Gissningsvis inte en ingång att börja med som ny lärare.

Exempel: varför finns dialekter?

Sökställe 5: Frågeskapande konkretioner

Min tolkning:upplevelsebaserad inlärning

  • Rollspel
  • Experiment
  • Spel
  • Studiebesök?

Sökställe 6: Stödstrukturer

  • Processbeskrivningar
  • Instruktioner för grupparbeten
  • Begreppskartor
  • Ämnesöversikter
  • Matriser

Sökställe 7: Förklarande konkretioner

Att växla mellan det abstrakta och det konkreta. Lite osäker på vad författarna menar här men min tolkning är tex, skönlitteratur, tv-serier, serier, bilder, diagram. Kanske kan jag få svar under kommande seminarium.

Sökställe 8: Representationer

Min förståelse: Tillgängliga artefakter eller medieringar av ämnet.

  • Bild
  • Film (dokumentär?)
  • Musik
  • Tal
  • Pryl
  • Människa eller djur!

Sökställe 9: Verklighetens omständigheter

Didaktisk-metodisk handlingskompetens, begrepp ifrån Jank och Meyer, att kunna ändra sin plan vid nya oförutsedda händelser. Inom samhällskunskapen finns politiska händelser från global till lokal nivå att knyta an till om det berör.

För mer om boken se tidigare blogginlägg. 

This entry was posted in Ämnesdidaktik, Samhällskunskap and tagged , . Bookmark the permalink.