Norge, indragna medborgarskap & mänskliga rättigheter

Norge har tillsatt en utredning om det bör bli möjligt att dra in medborgarskap för den som kraftigt skadar statens intressen eller frivilligt tjänstgör i en främmande militärtjänst, heter det i uttalandet.

Detta öppnar upp för en form av villkorade medborgarskap baserat på i det här fallet, terroristklassade handlingar. Frågan är vad som är nästa steg efter detta? Ett villkor öppnar upp för möjligheten att lägga till fler.

Om jag var norsk politiker

Om jag prövar att sätta mig in i frågan utifrån olika perspektiv, till exempel norsk politiker med ansvar för landets och medborgarnas säkerhet, då är förslaget förståeligt och rimligt. Om jag istället utgår ifrån mig själv som människa, så är förslaget samtidigt omänskligt och en form av våldsupptrappning mellan stat och medborgare.

Det norska dilemmat – mänskliga rättigheter

Norge hamnar i en prekär situation med tanke på de mänskliga rättigheterna. Medborgarskap är en mänsklig rättighet, och att beröva medborgare detta utan att de har ett nytt skulle inte vara förenligt med dessa. En möjlighet är att Norge erkänner t.ex. IS som stat, och då menar att de människor man berövar medborgarskap erhållit ett nytt. Detta dilemma är bara ett av flera och lösningen som Norge är ute efter syftar säkert till att fungera över tid och inte bara för en specifik konflikt.

Den här typen utav förslag öppnar upp för än mer skiktningar i världen, med större och större skillnader mellan grupper av människor.  Världen blir mindre och mindre men murarna blir ständigt högre. I förlängningen riskerar en del människor att hamna i medborgerligt limbo, hänvisade och låsta till vissa platser.

Indragna medborgarskap och tystnaden

Min uppfattning är att det händer mycket i världen nu, att världen är svår att förstå, komplex till en grad att få eller ingen har en möjlighet att hänga med och ta in vad som sker. Under andra omständigheter borde den här utredningen i Norge slagit ned som en bomb i svensk och europeisk press. Nu gör det inte det.

Kanske vaknar vi upp om några år och undrar, vad var det som hände, och när hände allt detta? När upptäcker vi hur långt vi tillsammans färdats från medmänskligheten.