Väljarlogik och skolans värdegrund

Vad är avgörande när en väljare fattar sitt röstbeslut? 

Jag har försökt sära på de aspekter som spelar in i, och som leder fram till att ett parti till slut får en röst av en väljare. Alla aspekter går in i varandra till viss del men jag tänker att partibeslutet i slutändan domineras av en av dessa aspekter framför de andra.

Fyra huvudaspekter tänker jag mig, identitet, intresse, strategi och grupptillhörighet.

Inom ramen för den första aspekten, identitet ryms självbild, vad vi identifierar oss med, vem vi vill vara samt vår relation till politik och till viss del politikens relation till oss. Den andra aspekten intresse rör sådant som vi av någon anledning har intresse av i politiken, höjd a-kassa, skattesänkningar, mer kollektivtrafik för att nämna några exempel. Den tredje aspekten som rör grupptillhörighet handlar om hur vi uppfattar att vår identitet och vår politiska uppfattning passar in i den eller de grupper som vi tillhör eller vill tillhöra, försöken till påverkan inom grupper har varit många innan valet. Den sista aspekten strategi, här lägger jag alla beslut som leder fram till att en väljare inte låter någon av de andra aspekterna styra valet utan där väljaren istället försöker läsa av de politiska spelet och utifrån det fatta sitt beslut. Skillnaden ifrån t.ex. intresse är att intresse rösten håller väljaren fast vid oavsett uppfattat politiskt läge innan valet. Samtliga dessa aspekter, blir till, är ett resultat av väljarens kunskaper och personliga erfarenheter.

Jag kan se att anledningarna till att en väljare fattar beslutet att rösta på något parti kommer av hur dessa aspekter och förutsättningar samverkar. Tanken med att separera aspekterna handlar om att också försöka fördjupa förståelsen om vad som ligger bakom Sverigedemokraternas många väljares beslut. Precis som nämnts i eftervalsdiskussionen så passar väljaren inte längre in på den stereotypa uppfattning som tidigare funnits om SD väljare. Jag tänker också att beroende på vilken aspekt som varit dominerande i fråga om en väljares val av SD då ligger skilda orsaker och således också skilda uppslag för förändring.

De väljare som utgått ifrån identitet och grupptillhörighet i sitt beslut är de som jag gissa delar en del av SDs värderingar. Inom de som jag valt att kalla strategiväljare gissar jag att de som bland annat röstat på SD på grund av en upplevelse av ett apolitiskt tillstånd i politiken eller upplevd maktkorruption. Djupt tragiskt att avsaknad av upplevd demokrati leder till ett val av ett odemokratiskt alternativ. Den sista aspekten, intresse är där jag gissar att SD haft sin största tillströmning av väljare. Människor som uppfattar att SD har presenterat en lösning som ligger i linje med deras egna intressen.

Om jag fortsätter att gissa skulle nästa gissning handla om att väljare som har dominans av intresse aspekten i sitt beslut är det mest lättrörliga. När jag läser vad de som röstat på SD säger om sina anledningar så ser jag bland annat denna:

förståelse

Det som är intressant här är att reflektera över vad dessa meningarna handlar om? De översta handlar om nationalekonomi och arbetsmarknad, och den undre handlar om parlamentarism. Bakom dem ryms missförstånd om hur tex nationalekonomi och arbetsmarknad samverkar. Ett vanligt missförstånd är att likställa privatekonomi med samhällsekonomi. Här börjar vi närma oss slutsatsen som jag vill komma fram till, förutom att det finns de som röstar på SD på grund av förkastliga värderingar så finns det också de som gör det i brist på kunskap, och specifikt samhällskunskap som rör nationalekonomi och arbetsmarknad.

Jag tror inte att alla alltid haft kunskap att förstå detta och att den kunskapen nu plötsligt försvunnit, eller dalat hos befolkningen av någon anledning. Men jag tror att det är ett av få tillfällen där argument presenteras som bygger på vad som ter sig som enkla lösningsförslag, men som i verkligheten inte berör problemen eller utmaningarna i dess kärna, så som SD gjort.

Så här har jag som blivande samhällskunskapslärare en tydlig agenda! Jag vill säga att kunskap behövs, och kanske är det till och med dags för det där samhällskunskapslyftet ute på skolorna.  Men jag ser också en poäng i att se att skolans värdegrundsarbete också grundar sig i kunskapsuppdraget och till och med så specifikt som nationalekonomi.

Förutom det, så tror jag inte att det är konstruktivt att ”klumpa ihop” alla SD väljare i en eller fler kategorierna, inte heller de jag diskuterat ovan. Det finns gissningsvis många skilda anledningar till att en så stor mängd människor valde att rösta på SD, låt oss också söka dem och hantera så många vi bara kan.

Här finns några andra infallsvinklar rörande väljarbeteenden http://www.valforskning.pol.gu.se/

This entry was posted in Demokrati and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink.