Vad mäter betyg?

Att kompetensen som efterfrågas till olika yrken i samhället inte är det som mäts med betyg har fått mig att fundera över syftet med betyg och vad det egentligen är ett mått på. Först tänkte jag att betyg var ett mått på “inlärningsförmånga” hos en person inom ett visst kunskapsområde. Med hjälp av @shpetter ingsåg jag att det också är ett mått på “utlärningsförmåga” hos läraren. Både in- och utlärningsförmåga påverkas i sin tur av ett antal faktorer.

Vilka kompetenser en ny lärare behöver har #nlchatt varit inne på, så jag återanvände resultatet ifrån den chatten. Detta är en tankemodell för vad skolbetyg visar. Igen, ingen av faktorerna är “sanna” utan bara gissade faktorer för att jag ska kunna laborerar med tankar kring betyg.

Betyg fyller idag en funktion, det är en urvalsmetod för fördjupade studier. Vi spenderar nio år i skolan för att få fram ett mått som ska avgöra vilka fortsatta studier som vi kvalificerar oss för. Sedan spenderar vi ytterligare tre år, totalt tolv år för att få ett nytt mått som ska avgöra vilka ytterligare fortsatta studier vi kvalificerar oss för.

Vad innebär detta att betygen är ett mått på? Förmåga att studera? Vad säger betygen om förmågor i relation till ett yrke? Ska de säga något om förmågor i relation till ett yrke?

I det stora funderar jag på utmaningar som Framtidskommissionen visar på i sin rapport om åldrande, vi behöver komma i arbete snabbare, alltså i yngre ålder för att kunna balansera upp en större mängd pensionärer om ett par år. Skulle en annan typ av betyg kunna hjälpa till att snabba upp tiden från utbildning till arbete, genom att på ett bättre sätt ge ett underlag som även har relevans för arbetsmarknaden?