2015-2037 Trendspaning runt ett digitaliserat samhälle och utbildning

Digitaliserad infrastruktur och förändringar på arbetsmarknaden

Det sker och kommer att ske en allt större omställning i samhället, mer digitaliserad infrastruktur och fler IT-tjänster är på väg. Detta kommer att leda till en förändrad arbetsmarknad, det pratas om yrken som kommer att försvinna. Häromdagen kom lite siffror som jag väntat på. Siffror som kvantifierar hur stor förändringen kommer att bli på arbetsmarknaden. Metro skrev förra torsdagen (4/12) att 2,5 miljoner arbetstillfällen totalt sett uppskattas försvinna. Det motsvarar ungefär hälften av den svenska arbetsmarknaden.

Yrken som spås ersättas av teknik och/eller robotar är bland annat vård och omsorgspersonal, kassabiträden samt yrkeschaufförer. Inom en del branscher kommer förändringen att gå fortare än andra, att byta ut kassasystem i en butik är gissningsvis billigare än att köpa en självkörande buss, därav bör kassabiträden försvinna snabbare än yrkeschaufförer.

Avskrivningstiden på en buss som ägs av SL är 12 år. Självkörande bussar köps inte in än, men från den dag det gör det kommer det maximalt ta 12 år att byta ut maskinparken för SL. Eftersom lönen för busschaufförerna står för ungefär 50% av kostnaden för lokaltrafiken så kan det mycket väl vara så att det ekonomiskt går att räkna hem en omställning i högre takt än avskrivningstiden på bussarna. Utifrån detta uppskattar jag att en stor del av t.ex. lokaltrafiken kommer att var omställd till 2037.

Det finns de som menar på att omställningen till mer digitaliserad infrastruktur och fler IT tjänster i stort istället kommer att ge fler tjänster inom IT-området. Det kan mycket väl vara så. Det jag funderar över är vilken hänsyn man då tagit till det faktum att IT inte bara effektiviserar en del verksamheter där IT-lösningar implementeras, IT effektiviserar hela tiden sig själv också, sin egen bransch.

En av fördelarna med IT är det är otroligt skalbart, skalbart på global nivå. Om vi tar Spotify som exempel så har Spotify runt 500 anställd, och dessa anställda producerar en musiktjänst som är tillgänglig i hela världen, ifrån Sverige.  Facebook utvecklas och produceras i USA och som bolag har de 16 personer anställda i Sverige idag. Tjänster som vi i framtiden tänker oss att vi ska nyttja, kan mycket väl vara producerade utomlands och kräva ytterst lite personal lokalt här i Sverige.

Vård och omsorgspersonal är också förutspådda att bli ersatta av robotar. I dag talas det en del om bristen på personal inom de här yrkena och en stor framtida brist på personal eftersom befolkningen som helhet blir äldre och äldre och kommer att behöva mer äldreomsorg. Zeynep Tufekci menar att allt prat om nutida brist och framtida brist egentligen är en chimär. Det finns inte brist på människor som vill arbeta i Sverige 2014, och kanske inte heller i världen. Däremot är vi som samhälle i vår helhet ovilliga att betala för att utbilda och köpa den här typen av vård och omsorgstjänster till priset av en mänsklig lön. Eftersom det potentiellt sätt är billigare att låta en robot ta hand om äldre på ålderdomshem än en sjuksköterska så kommer det sannolikt att det bli just så, robotvård.

Minskade kostnader för t.ex. lokaltrafik och vård och omsorg innebär minskade kostnader för samhället, staten. Detta skulle kunna innebära att skattetrycket i Sverige skulle kunna minskas, eller att skatteintäkter användes till andra områden inom offentlig sektor som t.ex. forskning, utbildning eller försvar. Eftersom Sverige är ett land som ligger relativt långt fram när det gäller teknikutveckling och framförallt har en väldigt teknikvänlig inställning så kommer vi gissningsvis att göra denna omställning tidigare än många andra länder. Detta kan potentiellt sätt ge Sverige ett försprång jämtemot andra länder, beroende på hur vi väljer att hantera alla förändringar. Scenariot med skattesänkningar eller förändringar inom offentlig sektor förutsätter att det också fortsätter att komma in skatteintäkter. En halverad arbetsmarknad ger inte de förutsättningarna, alltså krävs flera parallella utvecklingsspår för att detta ska kunna bli rimliga premisser.

Digitaliserad infrastruktur och förändringar på arbetsmarknaden

När arbetstillfällena på arbetsmarknaden blir färre, hur ska vi hantera det? Det kommer innebära förändrade villkor och förutsättningar för urval av individer som får anställning och inte.

Mängden arbetstillfällen i ett samhälle har svängt förut, och vi har bland annat löst det genom att flytta;  emigrerar och immigrera. Ett annat mera subtilt sätt som tillträdet till arbetsmarknaden regleras på är via rasism och sexism, utifrån en teori ifrån Wallerstein. Det amerikanska hemmafrun idealet  kan t.ex. ses som en följd av ett behov av att ändra om delaktigheten på den amerikanska arbetsmarknaden. Männen behövde återfå sina arbeten och kvinnorna behövde lämna tillbaka sin plats, voila, hemmafrun uppfanns!

Det finns idag i svensk partipolitik en stark konservativ kraft som bland annat vill återskapa gamla könsroller. Kanske finns det inget samband mellan arbetsmarknadens villkor och dessa politiska tendenser. Kanske finns det, det. Danmark har haft den här konservativa kraften i sin politik under hela 2000-talet. I våras berättade OBS om dansk feminism och hur den har utvecklats under samma period.  Den har inte utvecklats. Den har gått ifrån att erövra ny mark till att försöka försvara tidigare framsteg. Digitaliseringen i samhället och förändringar på arbetsmarknaden skulle alltså kunna innebära förluster på jämställdhet och jämlikhetsområdet.

Förändringar på arbetsmarknaden och utbildning

Utbildning och teknikutveckling – förändring inifrån

Teknikutveckling har också gjort intåg och förändrat villkor för utbildningsområdet. Det finns nya former av utbildning där Khan och Coursera kanske är det mest kända, men det experimenteras också med olika applikationer som ska göra oss självlärande på olika vis och olika robotar som ska ersätta läraren. Förutsättningarna för utbildningsväsendet har ändrats och kommer att fortsätta förändras.

Utbildning och nya yrken – förändring från arbetsmarknaden

I takt med att arbetsmarknaden förändras och arbetstillfällen potentiellt sätt kommer att bli färre blir frågan om vad som är rätt utbildning viktigare, och svårare. Jakten på anställningsbarhet och osäkerheten inför vad som är rätt kompetens kommer gissningsvis att ge osäkerhet och många olika typer av utbildningssatsningar. Ingen kommer att veta vad som är rätt utbildning, rätt utbildningsform och vem som egentligen kan något.  När det finns en diskrepans och osäkerhet runt en utbildnings värde eller funktion som indikator på en individs prestationsförmåga, hur ska arbetsmarknaden då rekrytera?

Utbildning och meritokrati – en förändrad syn på anställningsbarhet

En krympande arbetsmarknad, svårförutsägbara yrkesval och ett fragmenterat utbildningsväsende ställer också frågor om meritokrati, eller, vad som kommer vara premisserna för ett inträde på denna krympande arbetsmarknad? Thomas Pikettys driver tesen att ökade inkomst och förmögenhetsskillnader leder till att meritokratin tappar i betydelse, till fördel för arvsbörd. En möjlig väg är således att rörligheten mellan samhällsskikten minskar och att du i större utsträckning än idag blir det dina föräldrar är. En annan möjlighet är att meritokratins prestationsbaserade villkor utökas. Det är redan möjligt för flera av oss att skicka med en länk till tränings, vikt och sömnhistorik i CV’t. Kanske blir meritokratins krav på prestation och prestationsförmåga bara bredare och mer allomfattande än idag. Här är det lätt att hamna i ett cirkelresonemang, eftersom meritokratins funktionalitet också kommer påverka utbildningsområdet, som kommer påverka meritokratin… osv.

Detta är vad jag ser ifrån min plats vid horisonten under vintern 2014. Jag tycker att teknikutvecklingen i samhället ställer ett otalt frågor inom en mängd olika områden.  Om min spaning är rätt eller fel, om du håller med eller inte spelar inte så stor roll. Det viktigaste tycker jag är att vi reflekterar över vad teknikutvecklingen innebär idag, och snart, och att vi i nästa steg frågar oss: vad vi anser om detta?

Siffrorna i Metro var baserad på den här rapporten.

Här finns ett fördjupande samtalsprogram där fem gäster med olika perspektiv på arbete möts i ett rundabordssamtal. Medverkande: Monica Lindstedt, grundare hemservice-företaget Hemfrid, Roland Paulsen, doktor i sociologi, Danica Kragic, professor i robotik, Birger Schlaug, f.d. språkrör Miljöpartiet, och Angeles Bermudez Svankvist, f.d. generaldirektör Arbetsförmedlingen.