En av mina hemligheter

I Stockholm snöar tankarna ner. En fabulös februari har börjat, med disneylandskap, semmeltåg och snödroppsspotting. Samtidigt har jag börjat studera mitt andra ämne, svenska.

Detta har varit en av mina hemligheter. Av en ganska uppenbar anledning kanske, mitt skrivspråk är långt ifrån perfekt. Detta ger också att jag känner mig lite tveksam till om jag är tillräckligt bra för detta ämne.

Anteckning med betoningOavsett ämnets känslor för mig så känner jag starkt för svenska som skolämne! Samhällskunskapen är och förblir mitt livs kärlek. Svenska är istället min bästa vän, alltid där, och alltid värdefull.

Jag är nu mycket laddad inför att få upptäcka svenska som universitetsämne. Med tanke på att jag arbetat med privatundervisning i svenska som främmande språk i snart två år har det varit närvarande under hela min universitetstid. Det är något mycket mänskligt och rörande i hur språk hjälper oss upptäcka oss själva och utveckla oss själva.

Privatundervisningen i svenska har gett mig många fina smultron att trä på mitt strå av erfarenhet. Att till exempel få läsa ’Säg till om jag stör’ av Eeva Kilpi högt för människor nya till svenska har rubbat min existens för alltid.

Första ämnet för terminen nu är sociolingvistik. Det kunde ju inte bli bättre, det är nästan till hälften statsvetenskap, som en mjuk övergång!

Nu återstår hårda studier för min del för att erövra ett bättre skrivspråk, jag är laddad med uthållighet och vilja!

This entry was posted in Svenska and tagged , . Bookmark the permalink.