Kahoot, omvärldsbevakning och tårar

Genom mitt arbete med läxhjälp kommer jag in kontakt med både undervisning och läxor från ett utifrånperspektiv. Jag kan aldrig veta vad som varit läxornas syfte och jag kan heller aldrig veta hur instruktionerna sett ut ifrån lärarens sida. Det jag däremot får en uppfattning om är hur läxor uppfattas av eleverna och faktiskt även hur de känns.

En av eleverna jag hjälper berättade häromdagen om sin undervisning i samhällskunskap. En gång i veckan genomförs en Kahoot i klassen med frågor som berör nyheter ifrån veckan som gått. Eleven lyckas sällan särskilt bra på dessa och när jag frågade om anledningen till detta så vattnades det i ögonen hos eleven.

Utifrån vårt fortsatta samtal om detta kan jag tolka vad som var anledningen till dessa känslor men säker kan jag så klart inte vara.

Denna återkommande uppgift, en Kahoot med ett antal frågor om nyheter är uppenbarligen en läxa. Läxan handlar om att omvärldsbevaka, följa nyheterna under en vecka. Men eleven hade inte uppfattat någon vidare instruktion om eventuella nyhetskällor som var lämpliga eller eventuella frågeområden som var relevanta att följa, t.ex. konflikter, Sverige, världen eller ja något som skulle kunna ge vara underlag för utformandet av en strategi.

Jag frågade vidare om det var någon annan i klassen som lyckades bra på dessa Kahoots, som min elev uppfattade det var det ingen annan i klassen som konsekvent hade höga poäng utan det varierade hur klassens elever presterade.

Jag kan förstå att en samhällskunskapslärare vill försöka få elever att uppmärksamma vår värld, det jag funderar över är om denna läxa är bästa sättet att skapa nyfikenhet och intresse för detta. Som elev verkar detta upplevas aversivt. B.F Skinner är kanske inte den lär teoretiker som är mest i ropet men några saker om undervisning tycker jag att han verkligen hade rätt i. Skinner menade att låta eleven lösa inlärningsproblemet är att vägra lösa undervisningsproblemet. Att undervisa kan eller får inte handla om att sålla mellan de som kan på egen hand och de som inte kan på egen hand.

Frågan jag ställer mig i slutändan är, vilka kunskaper eller förmågor som eleverna fått med sig ifrån dessa Kahoot övningar när terminen är slut?

Om syftet med användningen av Kahoot i undervisning är att göra undervisningen lite ”roligare” så föreslår jag ett annat upplägg där det finns tydligare instruktioner och förutsättningar för att lyckas. En idé är att låta en elev per vecka göra en Kahoot för klassen som repeterar förra veckans undervisningsstoff.

Om syftet med användningen av Kahoot är att rikta uppmärksamheten hos eleverna mot vår omvärld har jag flera idéer på alternativa övningar där eleverna får stöd i att utveckla framgångsrika strategier. Den första idén är att du som lärare tar fram en lista på avsnitt ifrån radioprogram som du tycker passar för dina elever, t.ex. avsnitt från Vetenskapsradion, Klotet eller Medierna. Du har säkert idéer på fler radioprogram som passar just dina klasser. Låt sedan en elev per vecka välja ett avsnitt ur din lista och återge för klassen utifrån några frågor som du som lärare bestämt själv eller gemensamt med klassen.

nyheterEtt annat alternativ är att ge eleverna en avgränsad uppgift som berör omvärldsbevakning. Exempelvis: läs två artiklar om Syrien under veckan i två olika tidningar och var beredd att diskutera innehållet med en kamrat. Ett annat alternativ skulle kunna vara uppgiften att läsa en artikel på dn.se under veckan och var beredd att berätta om artikeln i helklass. Ja, detta går att variera på många sätt beroende på vad som är syfte, mål och vad som är genomförbart. Att uppgiften avgränsas gör den mer tilltalande att genomföra för eleven. Eleven vet hur uppgiften ska genomföras, och eleven vet när uppgiften är klar.

Skulle dessa övningar ge en annan effekt när det gäller vilka kunskaper eller förmågor som eleverna fått med sig när terminen är slut? Till att börja med så tänker jag att tydligare uppgifter ger ett lugn som är en bra förutsättning för lärande. Genom att behandla ett ämne per tillfälle ges möjlighet till en mer holistisk förståelse i ämnet till skillnad från den något atomistiska utformningen av utgångsövningen. Vid terminens slut tänker jag att eleven fått möjlighet att sätta sig in djupare i en fråga på egen hand och fått möjlighet att sätta egna ord på några andra händelser i världen. Detta sammantaget torde göra att eleven får en större behållning av kunskap över tid.