Ett av mina många misstag

I höstas undervisade jag två olika expat familjer i svenska och svensk kultur. Mera precist så hade vi undervisning under perioden då det svenska försvaret sökte efter en ubåt i Stockholms skärgård. Till båda familjerna hade jag med mig denna artikel hos 8 sidor som undervisningsmaterial.

Den första familjen har levt på många platser i världen och har ett stort intresse för svensk politik, omvärlden och internationella relationer. När vi talade om den potentiella ubåten fanns ett stort intresse för händelsen. Diskussionen ledde vidare till samtal om svensk utrikespolitik och önskemål framkom om att vi vid nästa undervisningstillfälle skulle beröra vad feministisk utrikespolitik innebär.

När jag tog fram ubåtsartikeln i den andra familjen blev det genast dålig stämning. Diskussionen kom att handla om hur allvarlig incidenten var, och jag fick spendera resterande undervisningstid åt att lugna ner familjen, nästan rädd att de skulle packa sina väskor och flytta, inte alls vad jag haft som intention!

Just när detta hände var det inte alls så roligt. Så här i efterhand kan jag tycka att det var både humoristiskt och lärorikt. Jag kände inte den andra familjen tillräckligt väl för att göra ett urval som skulle fungera i undervisning. Men jag lär mig, hela tiden!