Olika typer av skribenter och framgångsrika skrivstrategier

En av de bästa kurslitteraturböckerna vi haft under våren var Skriva och samtala – lärande genom responsgrupper. Den är stringent skriven, informationstät och berör sina ämnen förhållandevis djupt jämfört med annan kurslitteratur. 

I bokens första kapitel finns en redogörelse för olika typer av skribenter och olika skrivstrategier. Jag tyckte detta var intressant och värdefull kunskap för framtida undervisning.

Skribent och text i ett sociokulturellt perspektiv

Ur ett sociokulturellt perspektiv betonas att skrivprocessen alltid sker i en social och kulturell kontext. Varje skribent förhåller sig till de förutsättningar och förväntningar som hon har tillgång till och föreställer sig. Förutsättningar som påverkar skrivpraktiken hos en skribent handlar om ämneskunskap och genrekunskap. Genrekunskap handlar om medvetenhet om de textkonventioner som råder inom en texts ämnesfält, samt även uppfattningar om det större sammanhanget, exempelvis en klass-, skol- eller samhällskontext. Skribentens uppfattning och medvetandegrad om de konventioner och normer som råder inom den genre som texten produceras för kommer också att påverka val och bedömningar som en skribent gör i utformningen av sin text.

Skribentens ämneskunskaper och medvetandegrad om textgenrens konventioner kommer att påverka hur den implicita förhandlingen mellan skribenten och den tänkta läsaren fungerar. Inom det sociokulturella perspektivet menar man att en text har en meningspotential som förverkligas när en text blir läst. Att skriva blir således att tolka den tänka läsaren och dennes sociala och kulturella kontext. Svårigheten att tolka den tänkta läsaren visar sig i problemet med vad som behöver explicitgöras eller förtydligas i en text och vad den tänkta läsaren redan kan tänkas vara införstådd med.

Revideringar

Revideringar som vi gör av texter kan var en del av en förtextuell process. Vi formar och riktar ett innehåll innan vi skriver ner det. Revideringar som bygger på ämnesrelaterad utveckling kallas inre revideringar. Revideringar som bygger på vår uppfattning om textens läsares förväntningar kallas yttre revideringar. I vis mån tänker jag att båda dessa former av revideringar bygger på skribenten och textens sociokulturella kontext och skribentens uppfattning om dessa.

’Tänk först – skriv sen’

’Tänk först – skriv sen’ skribenterna gör ett utkast som de sedan färdigställer. De gör allt, eller mycket tankearbete innan de börjar skriva.

Dessa skribenter har en texts översiktliga struktur klar för sig när de börjar skriva och behöver börja skriva ifrån början.

När man tittar på skrivprocessen ur ett textproduktionsperspektiv kan dessa utvecklingen för dessa texter liknas vid en raket. Texten produceras i jämt takt utan avbrott.

Omskrivarna

’Omskrivarna’ är skribenter som börjar skriva och sedan gör många revideringar under skrivandets gång, på väg mot den slutgiltiga versionen av texten.

Dessa skribenter har inte en lika klar bild för sig om textens struktur när de börjar utan detta är något som utvecklas genom skrivandet. Dessa skribenter behöver inte skriva sina texter i kronologisk ordning utan kan börja med delar av texten som ännu saknar en given plats i textens slutgiltiga version.

När man tittar på skrivprocessen ur ett textproduktionsperspektiv kan dessa utvecklingen för dessa texter liknas vid en trappa. Texten utvecklas med växlingar mellan planering, produktion och revidering.

Framgångsrika skribenter

Det finns en tredje grupp av skribenter som ligger någonstans  emellan dessa två typer. Deras skrivprocesser kan ur ett textproduktionsperspektiv liknas vid en båge eller en bukett. En bågformad utveckling innebär att uppstarten är intensiv för att sedan avta, när skribenten tappar energi eller har skrivit det som hon uppfattade som det viktigaste. En grupp som både försöker skaffa överblick och struktur innan de börjar skriva och samtidigt börjar skriva och låter skrivandet utveckla tanken och texten. Denna blandstrategi har i viss forskning inte visat sig lika framgångsrik som de två föregående strategierna. Forskarnas råd är att var skribent bör försöka närma sig någon av de mera renodlade strategierna istället.