Euripídes Medea och intertextualitet

Intertextualitetsbegreppet försöker fånga förhållandet mellan text och föregångare. Begreppets betydelse har förändrats över tid och skiljer sig mellan olika litteraturteoretiska inriktningar.

Ett första perspektiv på intertextualitet. Enligt de första komparativa positivisterna kan ett verk bara urskiljas i kontrast och jämförelse med andra verk. En fortsättning på denna ursprungstanke finns hos Bloom som menade att varje text är intertextuellt förknippad och befinner sig i ett laddat traditionssammanhang, som den bidrar till att forma – västerländsk kanon är en dynamisk helhet. Denna definition av intertextualitet rymmer kausalitet och påverkan från en startpunkt.

Ett annat perspektiv på intertextualitet finns hos Kristeva. Hon använde istället begreppet överföring. En text uppgår och förvandlas i andra och betydelsen skiftar och överlagras. Kristevas definition innefattar också läsaren. Texter är en korsning av textytor där författarens och mottagarens språkvärldar samt den aktuella kontexten samspelar. Överföringen syftar till att vara ett mer framåtriktat begrepp eftersom det innefattar läsaren i motsats till den bakåtsträvande reduktionism tidigare kausalitetsdefinitionen av intertextualitet.

Kristevas intertextualitet bygger vidare på Bachtins dialogfilosofi. Ord beskrivs av Bachtin inte bara som relationer till andra ord, utan som yttranden i konkreta situationer riktade till lika bestämda adressater. För att rätt förstå yttranden måste man uppfatta deras väg från ett socialt sammanhang till ett annat. Texter är enligt Bachtin tvåstämmiga. Texter förutsätter eller återkallar andra yttranden. Vi kan bara förstå orden mot bakgrund av allt som yttrats tidigare.

Espmark arbetade med någon som han kallade “komparativ holism”. Denna metod ger mer plats åt textens integritet. Skapelseprocessen av texter ses mer självständig och texter växer fram med stimulans ifrån andra verk. Nya texter kan innehålla svar till äldre verk.

Medea

This entry was posted in Litteratur, Svenska. Bookmark the permalink.