Introduktion till politisk etnografi

Jag har läst Introduktion till politisk etnografi, en antologi med Maria-Therese Gustafsson och Livia Johannesson som redaktörer. Jag tror att den här boken skulle kunna vara intressant som fortbildning för en samhällskunskapslärare av två skilda skäl.

Om man vill få nya infallsvinklar till elevernas gymnasiearbeten (inom samhällskunskap) kan boken gissningsvis ge några uppslag och inspiration. Jag tror även att den som är intresserad av att få en inblick i lite nyare statsvetenskapliga metoder och intresseområden kan uppskatta boken. Eftersom den inte är en forskningsöversikt som presenterar resultat så blir det lite av en omväg att gå om det sistnämnda är vad som intresserar. Däremot känner inte jag till mängder med bra forskningsöversikter inom statsvetenskap som publiceras på svenska, därmed kanske boken ändå kan vara ett förhållandevis lättläst alternativ. Om du bara vill få en kort översikt av bokens ämne följer här några korta nedslag från boken.

Politisk etnografi och ontologi   

Politisk etnografi är ett forskningsfält där forskaren använder sig av en interaktiv metod för att samla data. En etnografisk metod förutsätter en konstruktivistisk ontologisk utgångspunkt om jag förstår det rätt. En forskare som väljer att söka kunskap genom ett etnografiskt forskningsprojekt söker ett inifrånperspektiv och vill förstå hur människor själva tolkar sin sociala och politiska verklighet – till skillnad från en positivistisk utgångspunkt som istället försökt att neutralt observera objekt eller processer. Förutom inifrån perspektivet är forskaren inom politisk etnografi också intresserad av kontextuell förståelse.

Den ontologiska utgångspunkten för politisk etnografi får också följder för vilka teorier och metoder som blir relevanta för ett forskningsprojekt. Av forskningsfältets utgångspunkt följer även vilken typ av vetenskaplighet som studier gör anspråk på. Två klassiska tillika positivistiska perspektiv på kunskap faller bort, dels idéen att forskningsmaterialet ska vara insamlat och bearbetat utan inverkan från forskaren, dels den objektivitetssyftande separationen mellan forskare och de som ska studeras.

Politisk etnografi och kunskap

Med den etnografiska utgångspunkten söker forskaren djup kunskap om ett enskilt fall och utgår ifrån att det under ett forskningsprojekt pågår ett socialt samspel mellan forskare och de som ingår i studien, där båda parter har en påverkan på varandra. En forskare som intervjuar en person kommer med sina frågor och sin person att påverka den intervjuade, och även själv bli påverkad av den intervjuade. Objektivitet uppnås via opartiskhet, och emotionell distans till det eller de studerade.

En av de stora fördelarna med en politisk etnografisk studie som jag ser det borde vara möjligheten att studera informella maktrelationer inom offentligheten som finns/äger rum/utövas på olika arenor mellan individer, grupper och tankesystem.

Forskningsansatsens utmaningar enligt Gustafsson och Johannesson är som följer:

  • Att få tillgång till fältet
  • Forskarens relation till de människor som studeras (påverkan går åt båda håll)
  • Att skapa systematik i analysen
  • Koppling mellan teori och empiri

.
Ytterligare en utmaning omnämns i samband med ovanstående. Det finns begränsade möjlighet till generaliseringar till andra fall eller områden. Boken innehåller fem exempel på politisk etnografiska forskningsprojekt. Jag tänkte lyfta fram några detaljer från två av dessa.

Tornhill – Improvisation och reflexivitet i studiet av den globala ekonomin

Tornhill beskriver sitt forskningsprojekt som bestått av två delprojekt, ett i México och ett i Sydafrika. Tornhills ansats var att studera en global kampanj från Coca Cola som syftar till att stärka småföretagande för kvinnor. Kampanjen startade 2010 och ska fortgå till 2020. Kampanjen vänder sig till småskaliga entreprenörer som arbetar med distribution, försäljning, återvinning eller konsthantverk kopplat till Coca Colas produkter.

Delprojekten skiljde sig mycket åt i genomförandet vilket inte var tanken från början. Tornhill fick tillträde till fältet på olika sätt i de två respektive staterna och det gav konsekvenser för vilken relation hon utvecklade med de olika aktörerna i kampanjen som hon studerade. Detta två helt skilda utfall utifrån samma ansats visar att processen i sig att samla in ett empiriskt material kan visa sig utgöra ett empiriskt material.

Jag tyckte Tornhills forskning lät intressant när jag läste om den i boken, även om jag inte fick veta resultatet av själva forskningen. Det får man inte i någon av de fem kapitel om specifika forskningsprojekt som ingår i boken. Jag tycker också att kapitlet ger lite insikt i hur man kan tänka när man närmar sig och genomför en studie som använder sig av en interaktiv metod. Jag får intrycket att den här typen av projekt skulle gå att skala ner till ett gymnasiearbete om någon elev skulle vara intresserad av ett exempelvis göra ett kort studiebesök på en plats med anknytning till politik och makt och sedan skriva om det. Nästa kapitel jag tänkte nämnde är det kapitel som jag personligen tyckte var allra bäst skrivet. Det heter Livsberättelser: Att leva och förstå politik efter krig och är skrivet av Johanna Söderström.

Söderström – Livsberättelser: Att leva och förstå politik efter krig

Söderström har forskat på hur veteraner i Colombia förhåller sig till politik efter att de har lagt ner sina vapen. Söderström sökte ett inifrånperspektiv för att förstå hur före detta gerillamedlemmar förstår och porträtterar sin egen politiska mobilisering genom åren. Hon gjorde djupintervjuer som syftade till att fånga intervjupersonens hela liv. Sedan jämförde hon dessa berättelser mot den politiska tidslinjen för utvecklingen i Colombia.

Att etablera kontakt med målgruppen var en stor svårighet med studien. Både att identifiera tidigare stridande men även att värna deras anonymitet och säkerhet. Söderström använde sig av flera ingångar för att försöka få tillträde till fältet i syfte att få så många perspektiv som möjligt.

Materialet i studien hade två format. Söderström hade både transkriptioner från intervjuerna samt ritade livsdiagram som hon jämförde och använde i analysen. Även Söderströms forskning lät intressant när jag läste hennes kapitel även om jag då inte vet hur det gick i studien!

Posted in Litteratur, Samhällskunskap | Tagged , , | Comments Off on Introduktion till politisk etnografi

Mossa ska vara mörkgrön

Jag lämnade mina tankar i skogen och dom kommer inte därifrån. Det var ljust när jag gick genom skogen. Ljust och tyst. Mossan över stenarna var ärtgrön. Jag stannade och såg upp. Granarna har tappat sina barr. Kvar står kala stammar och grenar och spretar. Flera bredvid varandra. Granen som jag brukar krångla mig ner under för att plocka några trattkantareller, som en betjänt utan kläder. Mina tankar är kvar där i skogen. Eller dom är kvar i skogen fast i en annan tid, i morrn, i övermorrn, nästa år.

Posted in Novell | Comments Off on Mossa ska vara mörkgrön

– Har du läst Stål av Avallone?

Posted in läsning, Litteratur, Skönlitteratur | Tagged , | Comments Off on – Har du läst Stål av Avallone?

Referat av artikel i Vanity Fair om amerikanska energimyndigheten

Den 26 juli 2017 publicerade Vanity Fair en artikel av Michael Lewis med titeln Why the scariest nuclear threat may be coming from inside the white house.

Den här artikeln innehåller information om ett antal olika saker:

  • Hur överlämningen och styrningen av myndigheten The Department of Energy fungerar vid amerikanska val.
  • Hur samma överlämning fungerat vid det senaste valet.
  • Information om vad The Department of Energy gör.
  • En redogörelse för risker som är knutna till myndigheten och hanteringen av myndigheten.

Artikeln i stort är lång och intressant. Jag tyckte personligen att det var mest intressant att ta del av information om The Department of Energy (D.O.E.) och vad myndigheten har för uppgifter. Därför har jag försökt plocka ut information från artikeln som rör just detta för att sammanfatta nedan.

I dag leds myndigheten av Secretary of energy Rick Perry som tidigare var guvernör i Texas. Han är tillsatt av Trump. Tidigare leddes myndigheten av Energy Secretary Ernest Moniz, kärnfysiker som var tjänstledig från M.I.T. Han var tillsatt av Obama.

Här följer en översikt över det som jag förstår att myndigheten gör utifrån information som finns i artikeln.

  • 50% av budget går till att underhålla och bevaka USAs kärnvapenarsenal. En del av dessa pengar går till att spåra kärnvapendugliga ämnen “at loose” i världen.
  • 10 % av budgeten går till sanering av Hanford, en kärnvapenanläggning som var i bruk mellan 1943 och 1987.
  • Myndigheten utbildar alla internationella kärnkraftsinspektörer.
  • Myndigheten erbjuder utrustning för att upptäcka strålning till andra länder så att de kan upptäcka eventuella bomb-material exempelvis vid gränspassager.
  • Myndigheten gör vetenskapliga studier inom kärnfysik i 17 olika laboratorier spridda över USA. Dessa verkar uppdelade i energi och vapen, samt även någon typ av grundforskning.
  • “Patent office” – allt som står.
  • Federal Emergency Management Agency (FEMA) ligger under D.O.E. – vekar påminna om den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
  • ”Centers for Disease Control” – allt som står.
  • Utlåningsprogram till högrisk innovationer inom alternativ energi och energieffektivt.
  • Risk- och behovsanalyser av den amerikanska energi-infrastrukturen och energimarknaden.
Posted in Nyhetsreferat | Tagged , | Comments Off on Referat av artikel i Vanity Fair om amerikanska energimyndigheten

Referat av artikel om extremism i The Guardian

Den 23 maj 2017 publicerade The Guardian en artikel av Jason Wilson med titeln Hiding in plain sight: how the ‘alt-right’ is weaponizing irony to spread fascism

Här följer ett mycket kort referat av artikelns innehåll.

”Until recently, it would have been hard to imagine the combination of street violence meeting internet memes. But experts say that the “alt-right” have stormed mainstream consciousness by weaponizing irony, and by using humour and ambiguity as tactics to wrong-foot their opponents.”

I början på maj släppte the Data & Society Institute en rapport om hur falsk information på internet i högre grad än tidigare formar amerikansk politik. Enligt rapporten används kunskap om ’internetkultur’ för att med hjälp av ironi sprida rasism, sexism och islamofobi.

Ironi är ett centralt verktyg som fyller fyra funktioner. Med hjälp av ironi kan högerextrema åsikter spridas utan att avsändaren behöver stå till svars för det uttalade. Utöver detta fungerar hatiska memes som grindvakter mot folk utanför gruppen, samtidigt som samma memes kan uppfattas som ett välkommet uppror hos likasinnade.

Den sista funktionen som ironi fyller är att omöjliggöra möjligheten att se skillnad på ironi och allvar på internet, vilket gör att ironi av vissa tas på allvar, och omvandlas till faktiska hatiska handlingar utanför internet.

Artikeln avslutas med förslaget att all ironi ska tas på uppriktigt allvar, och följas upp med följdfrågor.

Posted in Nyhetsreferat | Tagged , , | Comments Off on Referat av artikel om extremism i The Guardian

Illustration av olika kulturer

Nedan finns en illustration att utgå ifrån i samtal om kulturer.

Posted in Uncategorized | Tagged , | Comments Off on Illustration av olika kulturer

Internationella kunskapsmätningar i svensk skola

Jag har skrivit en kort text om internationella kunskapsmätningar i svensk skola där jag kort tar upp några fördelar och nackdelar med dessa mätningar. Texten är en del av en universitetsuppgift och texten som helhet är incheckad i urkund.

Den största fördelen med de internationella mätningarna, framförallt PISA, är att Sverige och aktörerna i det svenska skolsystemet fått information om en negativ trend när det gäller svenska elevers kunskapsutveckling (Karlsson & Oscarsson 2017:52). Denna slutsats är möjlig att dra då de internationella kunskapsundersökningarna erbjuder referenspunkter i förhållande till andra länder och det egna landets resultat över tid, något som nationella mätningar som exempelvis de nationella proven inte gör (Fredriksson 2017:39). Detta är på ett sätt paradoxalt då mätningarna kan ses som en del av den skolideologi och det system som är en av orsakerna till elevernas fallande kunskaper.

Det finns omfattande kritik mot de internationella utvärderingar och mätningar i skolan över huvud taget. Jag kommer att redogöra för tre starka argument som visar på problematiska aspekter med alla mätningar. Den första kritiken mot utvärderingarna är att de är för omfattande, relationen mellan undervisning och mätningar för eleverna är inte till elevernas fördel. Det finns över 30 utvärderingssystem inom grundskolan på olika nivåer. Utöver detta finns det också ett antal lokala utvärderingssystem (Hanberger 2017). Detta blir särskilt problematisk då forskning från exempelvis Hanberger (2017) visar att de internationella och nationella utvärderingssystemen, med undantag för PISA, i huvudsak innehåller samma typ av information. Rosvall (2017:125) menar att mät- och provtraditionen blir mer styrande än vad kursmålen föreskriver.

En annan kritik som ofta riktas mot nationella och internationella mätningar är frågan om hur man mäter kunskap och vilken kunskap som faktiskt går att mäta. Utfallet av olika typer av skolutvecklingsinsatsers effekter är svåra att mäta, tillika elevernas förhållningssätt till mjuka värden som demokrati, jämställdhet och kritiskt tänkande (Hanberger 2017). Fredriksson (2017) redogör för kritik som exemplifierar detta ytterligare. Det finns i en del av de mätningar som genomförs en diskrepans mellan läroplanernas innehåll och mätningarnas innehåll (Fredriksson 2017:36). Eleverna prövas alltså inte på innehållet i sin undervisning.

Sammantaget ger detta bilden av elever vars kunskaper är kontinuerligt och tätt mätta och utvärderade. Samtidigt som skolor och elever inte lyckas förbättra utfallet av sina prestationer enligt mätningarna har elevernas socioekonomiska bakgrund fått större betydelse för skolresultatet de senaste sjutton åren (Karlsson & Oskarsson 2017:54). Med andra ord mäter utvärderingarna i högre grad än tidigare elevernas bakgrund istället för skolprestationer. Detta i sig är kanske inte en kritik mot de internationella mätningarna utan en kritik mot de skolsystem som mätningarna ämnar undersöka. PISA har visat att länder med hög likvärdighet också presterar hög kunskap och tvärt om (Karlsson & Oskarsson 2017:30). Tack vare bland annat PISA har brister i likvärdighet i svensk skola kunnat påvisas. En försämrad likvärdighet som Kallstenius (2014), undervisningsråd på Skolverket, ser att skolvalsreformen med stor sannolikhet bidragit till. Med hjälp av de internationella mätningarna som Sverige är delaktig i finns en möjlighet att förstå något om hur svenskt skolsystem fungerar och en insikt i möjliga orsaker till utfallet i fråga om elevkunskaper.

Litteratur

Fredriksson, Ulf. 2017. Internationella kunskapsundersökningar. I Hult, A & Olofsson, A (red). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland. S. 28–41.

Hanberger, Anders. 2017. Mätning missar de mjuka målen. Pedagogiska magasinet. 2017-05-15. http://pedagogiskamagasinet.se/matningar-missar-de-mjuka-malen/ (Hämtad 2017-05-18)

Hult, A & Olofsson, A. 2017. Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland.

Kallstenius, Jenny. 2014. Ett likvärdigt skolsystem. UR Samtiden – Att utveckla skolan. http://urskola.se/Produkter/181367-UR-Samtiden-Att-utveckla-skolan-Ett-likvardigt-skolsystem (Hämtad 2017-05-23)

Karlsson, KG & Oskarsson, M. 2017. PISA ur ett forskarperspektiv. I Hult, A & Olofsson, A (red). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland. S. 45–60.

Rosvall, Per Åke. 2017. Elevers erfarenheter, inflytande och bedömning. I Hult, A & Olofsson, A (red). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför. Natur och kultur. Lettland. S. 123–136.

Posted in Prov och bedömning | Tagged , | Comments Off on Internationella kunskapsmätningar i svensk skola

Den stereotypa modersbilden i skönlitteratur

I volym 40 av Barnboken, Journal of children’s litterature research finns en recension av Pia Vourio av boken Mothers in Children’s and young adult litterature. Recnesionen inleds på följande vis:

Den stereotypa modersbilden, vare sig det handlar om bilderbokens förklädesprydda praktmamma, sagans onda styvmamma eller ungdomsromanens problemmamma, har analyserats och diskuterats i barnlitteraturforskningen alltsedan 1970-talets första feministiska läsningar.

En intressant inledning på en text som sedan sammanfattar och gör nedslag i bokens innehåll. Några intressanta saker som tas upp är skildringen av den vita medelklassmamman jämfört med andra modersstereotyper som skildras med större friheter. Avslutningsvis finns några korta kommentarer om kopplingen mellan olika feministiska inriktningar och olika mödrar i skönlitteraturen idag. Allt som allt var recensionen kort, läsvärd och lättfattlig.

Posted in Litteratur, Svenska, ungdomslitteratur | Tagged , , , , | Comments Off on Den stereotypa modersbilden i skönlitteratur

Antologi om fotboll – En i laget

En i laget är en antologi som innehåller tretton noveller och fyra dikter vars gemensamma nämnare är fotboll. Sandra Sandström har skrivit en recension hos Litteratur Magazinet som jag enhälligt instämmer i. Vill du ha en värdering av de litterära kvalitéerna i antologin rekommenderar jag Sandström.

Mitt motiv till att läsa den här antologin var att se om det kunde finnas några intressanta noveller som hade potential för klassrummet. Först tänkte jag dela några korta personliga tankar om antologin som bakgrund till en efterföljande text där jag tänkte beröra hur jag tänker kring antologins eventuella potential för undervisning.

Personliga reflektioner

Efter att ha läst antologin har jag en slutsats, en reflektion och en fråga om fotboll och antologin. Min tolkning är att antologin lika bra kunnat kallas “Klasskamp”, vilket får mig att undra om fotboll som sport är en arbetarklassrörelse? Om så är fallet visste jag inte det sedan tidigare. En annan sak som jag reflekterade över efter att ha läst alla noveller är den raka och oromantiska skildringen av sexualitet som några gånger återkommer i antologin. Vilket leder mig till att ställa en annan följdfråga – finns det skillnader i hur sexualitet skildras för olika samhällsklasser i litteratur? Den sista frågan landar kanske lite utanför själva temat och syftet med antologin i fråga. Med det sagt tänkte jag beröra några av novellerna specifikt.

Fördjupning: OBS om sex i litteratur.

Antologin i undervisning

Precis som Sandström skriver tycker jag att den novell som berör mest är Zulmir Bečević novell Dimensioner. Temat i novellen är fotboll, mening och krig. Denna novell kommer jag absolut att ha i åtanke i litteraturval framöver.

En annan novell som kanske kan vara intressant är Martin Bengtssons I spindlars väv. Den handlar om en kille som blivit proffs förstår jag det som. Några teman är val och framgång, samt gemenskap.

I övrigt kan säkert ytterligare några noveller vara relevanta att överväga beroende på grupp och tema i undervisning.

Posted in läsning, Litteratur, Svenska | Tagged , , | Comments Off on Antologi om fotboll – En i laget

Bästsäljande ungdomslitteratur, Jag, En

Jag, En är den första boken som jag har läst av David Levithan och jag kan förstå varför den blivit en bästsäljare. Den är fantasifull, romantisk och lättläst. Utan att säga för mycket om handlingen får jag som läsare följa en karaktär som får gå i många olika personers skor under en dag. Det ger perspektiv på vad ett liv, en uppväxt, kan innebära – vad det betyder att vara människa. Samtidigt upplever jag att den är lite klibbigt pedagogisk utifrån valen av personer som huvudpersonen får följa. En av de sista personerna, som förmedlas som något slags kulturellt och mänskligt ideal, är charmig men också outhärdligt ’perfekt.’ Viljan hos författaren att forma empatiska människor med näsan i böckerna skiner igenom och jag känner mig allmänt obstinat.

Jag vill skriva att Jag, En är som fan-fiction till David Mitchells The Bone Clocks. Men det visar sig att Jag, En kom ut innan The Bone Clocks. Oavsett finns det en del likheter mellan böckerna. Framförallt tänker jag på de fantastiska inslagen med fokus på relationen mellan kropp och själ. Personligen tycker jag att det finns mer att hämta på flera sätt i The Bone Clocks, men jag förstår att Jag, En för många kan vara och bli en fantastisk fin läsupplevelse.

Posted in Litteratur, ungdomslitteratur | Tagged | Comments Off on Bästsäljande ungdomslitteratur, Jag, En