Fyra önskemål – hjälp mig följa dig på Twitter

Det går fort på twitter, ibland postas bilder som jag blir nyfiken på men inte vet varför jag ska titta på? Ibland postas de länkar som jag blir nyfiken på men inte vet varför jag ska klicka på, eftersom allt går så fort och jag tyvärr bara har 24 timmar på mitt dygn har jag några önskemål som skulle göra det lättare att följa dig!

  1. Snälla skriv en bio!
  2. Berätta i bion vilka ämnen du twittrar om – så att jag vet vad jag får om jag följer dig.
  3. Om du delar en länk, berätta vad länken handlar om – så att jag vet varför jag ska klicka på din länk.
  4. Om du delar en bild, berätta vad bilden handlar om, så att jag vet varför jag ska klicka på din länk.

Kul att du vill läsa dessa önskemål, kanske ses vi i flödet!

 

Posted in Sociala Medier | Tagged | Comments Off on Fyra önskemål – hjälp mig följa dig på Twitter

År ett på lärarutbildningen – detta har jag lärt mig

Nu har jag genomfört det första året på ämneslärarprogrammet vid Stockholms universitet med inriktning samhällskunskap och svenska. Jag har tittat både bakåt och framåt och samlat några reflektioner.

Mest ögonöppnande: en tillbakalutad lärare som satt ner och var tyst under stor del av många seminarier är en av favorit-lärarna jag mött under året.

Kursen då jag sov mest: Sociologi, det är totalt utmattande att få höra att jag tillhör de andra könet utifrån flera olika vetenskapliga teorier.

Roligast ifrån klasskompisar: ”På gymnasiet förstod jag aldrig att det går att se på världen på olika sätt beroende på vilken förklaringsmodell man väljer”.

Sämsta tenta frågan: “Vid vilket år genomfördes läroplansreformen som innebar en övergång till nio års skolgång?”

Mest problematiskt vid tentor: frågor på kursens förväntade studieresultat som inte ingått i undervisningen.

Lite problematiskt vid tentor: Frågor som rört tidigare kursers innehåll.

Bästa tentafrågorna: Det lärande provet som inneburit att jag upptäckt ny kunskap hos mig själv utifrån det sättet frågorna varit ställda.

Bästa läromedel: Twitter

Nästa år kommer jag fortsätta: Vidareutveckla mina egna undervisningsidéer parallellt med kurserna, jag har haft hjälp av allt detta material vid senare tillfällen under utbildningen.

Saker jag funderar på: Några av de blivande geografilärarna kan tala oerhört inspirerande om sitt ämne, jag kommer inte i närheten när det gäller samhällskunskap. Hur kan jag presentera samhällskunskapsämnet mer inspirerande?

Det hade varit smart: att vid sidan av kurserna, själv plugga in världens topp 10 konflikter de senaste 1-200 åren.

I sommar kommer jag: börja plugga inför höstens kurs i Nationalekonomi.

Den viktigaste lärdomen: att göra allt i min makt för att plugga till och klara tentorna vid första tillfället. Att göra omtenta mitt i nästa kurs sabbar två kurser i ett.

Posted in Lärarstudent | Tagged , , , , , , , | Comments Off on År ett på lärarutbildningen – detta har jag lärt mig

Digitalisera nationella prov nu!

Alla prov borde vara lärande prov

Det finns en hel del kritik mot det summativa i de nationella proven, det finns kritik mot prov som fenomen och det finns kritik mot betyg över huvud taget. Att göra en summativ bedömning av en elevs kunskap och förmåga i form av Nationella prov eller betyg innebär att vi som samhälle har valt att bedöma våra barn, våra medborgare utifrån deras individuella prestationsförmåga. Vi har dessutom som mål att göra detta så likvärdigt som möjligt, vi vill att alla elever, medborgare ska få så lika möjligheter som möjlig att visa sin kunskap oavsett om man är t.ex. kille eller tjej, lantis eller stadsbo, född i överklassen eller underklassen.

De nationella proven är utformade i enlighet med det som kallas för provteori, utformningen vilar alltså på vetenskaplig grund.

Utifrån känd provteori försöker man utforma prov som ska minska risken att förfördela eller diskriminera vissa elevgrupper, t.ex. pojkar, flickor, landsbygd- eller tätorts elever.

  • Hur många lärare som bedömer elever både formativt och summativt har fått utbildning i att utforma sitt bedömningsunderlag likvärdigt?

Frågornas utformning i sig utgår också ifrån känd provteori. Målet här är att frågorna inte ska hindra en elev från att visa upp sin kunskap. Målet med frågornas utformning är att alla elever ska förstå frågorna så att det får en möjlighet att visa upp sin kunskap och förmåga.

  • Hur många lärare som tar fram frågor till egna prov utgår  ifrån känd forskning för att utforma sina frågor så rättvisande mot elevernas kunskap som möjligt?

Provens omfattning inom ett ämne, alltså antal delprov inom ett ämne är utformade så att det ska finnas tillräckligt omfattande underlag för att i enlighet med känd provteori faktisk kunna säga något om en elevs kunskap och förmåga inom ett visst ämne. Ett mindre prov hade alltså blivit mer orättvist prövande av en elevs kunskap eftersom de då fungerar mer som ett stickprov där elever kan ha tur eller otur.

  • Hur många lärare som tar fram bedömningsunderlag fick under sin lärarutbildning utbildning i provkonstruktion för att kunna utforma formativa och summativa bedömningsunderlag som prövar en elevs hela kunskap och förmåga inom ett visst ämne?

Det nationella proven fyller ingen funktion

Den röda tråden i detta är att proven totalt sett är utformade för att ge möjlighet till en så likvärdig summativ (undantaget grundskolan som har formativa inslag)  bedömning som möjligt av elevers kunskap och förmåga i hela landet. Lärare argumenterar ofta att de ”känner sina elever bäst” och kanske inte behöver nationella prov för att kunna bedöma sina elever. Självklart finns det stor sanning i detta, men att som lärare förhålla sig distanserat till den egna eventuella påverkan man har i sin bedömning utifrån t.ex. genus är utmanande. Att som lärare kunna förhålla sig distanserat till sin egen undervisning i relation till bedömning av en elevs kunskapsförmåga inom ett ämne är också utmanande. De nationella proven erbjuder en möjlighet för lärare att ”få syn på” sin egen bedömning i relation till känd forskningsteori genom bedömningsunderlagen som kommer med proven. Framförallt erbjuder de nationella proven en möjlighet för elever att visa sin kunskap och förmåga inom sitt ämne så likvärdigt som idag är möjligt utifrån känd forskning.

Elever måste kunna Googla

För att ett prov ska vara likvärdigt enligt rådande kunskapssyn krävs det att det är summativt. Varför? Om vi skulle genomföra nationella prov och tillåta t.ex. internetaccess under proven, alltså ett ”samarbetsprov”  skulle vi istället bedöma andra saker än de vi idag definierat som kunskapsmål. Om en elev som har många följare på twitter får massa hjälp under ett prov medan en klasskompis till densamme som inte har twitter inte får någon hjälp alls, vad är det då vi bedömer? Vi skulle bedöma vem, och kanske hur många den eleven känner? Hur social eleven är och vilka relationer eleven skapat.

Digitalisera nu!

Jag tycker absolut att de nationella proven och dess genomförande ska diskuteras, men man måste också inse att proven är en del av vår syn på kunskap, elev och samhälle. Kanske ska vi bedöma våra barn efter samarbetsförmåga? Kanske är relationsförmåga de vi ska utforma utbildning och bedömning utifrån.

Det är jättelätt att argumentera för att de nationella proven borde digitaliseras, det tycker jag med. Men, det är viktigt att skilja på teknik  och värderingar. Om vi samtidigt med digitaliseringen ska förändra hur vi ser på våra elevers kunskap så tycker jag också att vi ska fundera på vad en förändrad syn på elever och kunskap leder till för samhälle?

Posted in Prov och bedömning | Tagged , , , | Comments Off on Digitalisera nationella prov nu!

Lyckade och misslyckade övningar i engelska för grunskolan

Under våren har jag jobbat utanför skoltid med två tjejer som behövt bli bättre på engelska. De går i fyran och sexan. Jag har gjort en sammanställning på de olika övningar vi genomfört och hur de fungerat. Jag har också betygsatt övningarna ifrån I- IIIII. De övningar som inte fått några poäng alls, har varit mer eller mindre misslyckade. 

Några övningar har fått högsta poäng, övningar som jag verkligen rekommenderar andra att pröva för att det varit både roliga och lärorika. Det är Konstruera en egen ”loppa” på engelska,  ”Luck-text” av Robins låt, Because of you, och Högläsning ur ”Vimp Boy”

Övningar med fokus på att bygga ordförråd

Tankekartor med ord

  • Var lätta att göra, men svåra att gå tillbaka till.
  • Inte en övning vi valde att göra om

Att skapa en veckokalender – III

  • Skrev ut en veckokalender och fyllde i tidsrelaterade ord, inklusive måltider. Diskuterade hela tiden runt orden och repeterade.
  • Välbehövlig övning
  • Relevanta ord att kunna, särskilt när man ska öva på verb i olika tempus.

Spela olika ord- och verbspel på iPaden

  • Helt värdelös övning, beror så klart på övningarna jag hittat. Dessa gick ut på att översätta ord och sätta in verb i olika tempusformer utan sammanhang. Upplever att ord utan sammanhang ger väldigt lite lärande.

Barnen förhör varandra på ord – II

  • Barnen gillar att göra övningen.
  • Osäker på hur mycket det lär sig av detta; de får viss övning i att säga orden på engelska och att befästa dem i minnet.
  • Som kort och lätt repetitionsmoment på ord vi gått igenom på tidigare lektioner upplevde jag ändå att de fanns något värde i detta.

Konstruera korsord med ord vi tidigare gått igenom – III

  • En uppgift som barnen gillade
  • Tog ganska mycket tid, för få ord, men hur lång tid tar det att verkligen ”lära sig” eller ”befästa” ett ord?
  • Barnen ”behövde” orden flera gånger under övningen, vilket jag upplevde som ett bra moment ur lärohänseende.
  • Metoden vi använde var att skriva hela orden och sedan klippa ut dom bokstav för bokstav för att kunna konstruera ett korsord utifrån detta. Det borde kunna finnas bättre metoder för samma övning.

Konstruera en egen ”loppa” på engelska – IIIII

  • En av barnens absoluta favoritövningar tror jag
  • Bra sätt att öva på att formulera meningar.
  • Bra sätt att öva på att använda verb i rätt form.
  • Här hände de saker efter att ”övningen” var klar, barnen fortsatte leka med loppan efteråt och övade därigenom på att säga allt de skrivit på engelska.

Grammatik övningar

Verb i olika tempus – IIII

  • Pratade om olika verb, saker som man gör och övade på att sätta in dessa i meningar i olika tidskeden. Detta ”kan” inte barnen göra på svenska. Hela sättet att tänka kring tempus-former öppnar upp ett nytt abstrakt tänkande kring språk. Ställde frågor runt saker man gör (enkla verb som tex walk) och bad barnen säga dessa utifrån olika tidpunkter;  ”Nu går vi…, igår gick vi…i morgon kommer vi att…”
  • Svår övning
  • Under efterföljande lektioner har barnen rättat sig själva när det gäller tempus på sina verbformer, bra att börja öva på.

Övningsstencil på AM, IS och ARE

  • Barnen kände igen övningen ifrån vad de brukar få göra i skolan.
  • De lösta uppgiften relativt bra.
  • Jag kan inte säga att jag upplevde att det lärde sig särskilt mycket av detta, därför en av de sämre uppgifterna vi gjort.

Konversationsövningar

Spela “Finns i sjön” på engelska – III

  • Lättsam konversationsövning
  • Bra inledningsövning
  • Bekväm för barnen att göra eftersom den är lätt att känna att ”man klara av”

Spela ”Vem där” på engelska – IIII

  • Lättsam konversationsövning
  • Mycket bra inledningsövning
  • Bekväm för barnen att göra eftersom den är lätt att känna att ”man klara av”
  • Passar bättre för fjärde klass än sjätte klass

Spelade ”Monopol”

  • Passade inte oss, för lite prat under spelets gång. Vi hade svårt att få till en bra konversation.

Språkförståelse – lyssna

”Luck-text” av Robins låt, Because of you – IIIII

  • Barnen lyssnade på låten på sin iPad om och om igen för att höra orden.
  •  Barnen gillade och kände igen låten
  • Just den här låten erbjöd mycket repetition av ord, vilket gjorde att barnen på slutet verkligen kände att de blivit duktigare, att det klarade av att lösa uppgiften.
  •  Efteråt fick jag kommentarer som, ”de var lättare än jag trodde”, fast barnen verkligen fick kämpa med den här övningen.
  • En av de bästa övningarna vi gjort hittills ur lärande synpunkt.
  • Barnen fick öva på att höra och förstå språket samtidigt och förstod dessutom vad hela låten handlade om vilket de inte gjort innan.

Lyssna på Newsreel easy ifrån ur.se, ett engelskt nyhetsprogram – III

  •  Att kunna spela tillbaka om och om igen för att ”höra” eller ”urskilja” orden upplever jag som mycket lärorikt.
  • Svårt för både fjärde och sjätte klass, övningen vinner på att fler lyssnar tillsammans så att de kan upptäcka orden och innehållet.
  • Bra övning, däremot upplever jag de oerhört svårt att hamna i ”rätt nivå” eller i barnens proximala utvecklingszon med den här typen av innehåll.

Högläsning ur ”Vimp Boy” – IIIII

  • Turades om att läsa högt, jag läste också högt. Översatte huvuddragen av innehållet men inte ord för ord.
  • Bra sätt att öva kroppen, och munnen på att uttala det engelska språket utan att behöva hitta på allt man ska säga själv eller ens kunna alla ord.
  • Övar läsförståelse, ordförråd och grammatik.
  • Ger en visuell bild av språket för att lättare kunna stava senare.
  • Ger träning i att våga försöka säga ord som är obekanta.
  •  Detta är en tuff övning, barnen får verkligen kämpa här, samtidigt upplever jag att den är en av de bästa övningarna vi gjort ur ett lärandeperspektiv.

Att använda språket

Formulera hela meningar

  • Formulera hela meningar och sedan säga dom utan att första skriva dom.

  • Barnen letar länge, länge efter orden de behöver för att säga sina meningar.

  • Detta upplevde jag som en för svår övning, barnen blir mer frustrerade över att de inte kan än lär sig något.

Skriva meningar på engelska – III

  • Utifrån de ord vi jobbat med under ett pass har vi avslutat med att skriva tex tre meningar där vi använder något av orden som vi jobbat med. Vi har börjat med att skriva meningarna på svenska. Sedan har vi gått vidare med att skriva ner alla ord som barnen kunnat översätta själva. Efter det har vi letat rätt på orden som barnen saknat för att kunna skriva klart sina meningar.
  • Övningen vinner mycket på att låta barnen läsa upp sina meningar och sedan rätta sig själva så långt de kan.
  • Har inte strävat efter att meningarna ska vara helt korrekta, utan bara att det ska vara förståliga.
  • Denna övning har vi gjort flera gånger och med varierat resultat, ibland går de jättebra och barnen kan känna att det verkligen lyckas, ibland går det supertrögt.
  • Att kunna skriva på engelska är ett av momenten skolan bedömer elever på, därför känns denna övning meningsfull.

Skriva vårdikt med vår-ord

  • Mera kämpig än rolig
  • Upplever att ”genre-skrivning” är svårt på ett nytt språk.
  • Kanske hade varit roligare om barnen själv fått välja ämne
  • Tog lång tid.
  • Upplever de mera utvecklande att låta barnen skriva fritt istället för att sätta en förutbestämd form för det.
  • Inte en övning jag skulle göra om.

Baka cupcakes – IIII

  • Vi började med att översätta alla ingredienser till engelska. Sedan pratade jag engelska med barnen under hela tiden vi bakade. Barnen pratade ganska lite engelska under själva övningen. Jag gav alla instruktioner på engelska kring tillagningsprocessen.
  • Den bästa övningen vi gjort, enligt barnen, det tyckte detta var jättekul!
  • Följde upp genom att barnen fick återberätta för mig hur man bakar cupcakes på engelska.
  • Skulle behöva befästa orden hos barnen mera än vad vi gjort än så länge.
Posted in Ämnesdidaktik, Engelska | Tagged , , , | Comments Off on Lyckade och misslyckade övningar i engelska för grunskolan

En jämförelse av papperprov och digitalaprov inom Samhällskunskap

60 elever hade genomfört ett samhällskunskapsprov i kursen Samhällskunskap 1B på gymnasiet med fyra frågor på papper. 9 elever som behövde göra omprov på en eller två frågor fick möjlighet att göra detta digitalt istället. Under provet fick de tillgång till internet och full frihet att besöka vilka sidor som helst. De fick däremot en uppmaning att inte tala med varandra, tex kommunicera via Facebook-chatten eller dylikt. Detta kontrollerades dock inte tekniskt eller manuellt i någon större omfattning under provet. De fick en uppmaning av mig att börja skriva först och surfa sedan för att säkra att de klarade tidsperspektivet.

Bakgrund till testet av digitala prov

Ett av fyra betygskriterier för den här kursen är formulerat enligt följande:  I arbete med samhällsfrågor söker, granskar och tolkar eleven information från olika källor, redovisar sina källor samt gör reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven uttrycker, på ett strukturerat sätt, sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulerar sig i förhållande till källorna.

Här uppfattar jag det som att det finns en öppning för att genomföra prov digitalt eftersom förmågan att förhålla sig till information även är något som eleven ska bli bedömd utifrån i den här kursen.

Frågornas karaktär

En av frågorna eleverna fick var av beskrivande karaktär. Denna var helt klart möjlig att söka sig till svar på.

En av frågorna eleverna fick handlade om att de skulle applicera sin kunskap på ett scenario. Detta var ”svårgooglat” eftersom scenariot var fiktivt.

Uppfattat resultat vid digitalt prov

Elevernas svar var längre än vad de varit handskrivet. Detta skulle så klart kunna bero på att de studerat mer till omprovet än vad de gjort första gången.

Elevernas svar blev vid en jämförelse sinsemellan mera spretiga, hade en större spridning på olika begrepp som olika elever använde.

Elevernas digitala beteende

Genom observation av elevernas skärmar på plats i rummet såg jag eleverna besöka Wikipedia, National Encyklopedin, Flashback och Aftonbladet. Utöver detta ett antal sidor som jag inte kände igen på håll.

En elev gick igenom lärarens material ifrån undervisningen i ämnet som fanns i skolans portal i digitalt format.

Flera elever läste om närliggande begrepp till provets ämne, alltså inte kärnbegreppen som undervisningen handlat om.

Slutsatser om resultatet

Elevernas svar innehöll visa tecken på inspiration/påverkan  från andra källor i en fråga där de själva skulle ta ställning och motivera sitt svar.

Eleverna som gjort provet digitalt svarade med flera oväntade nyanser på frågor som återkom från pappersprovet vid i en jämförelse. Eleverna lärde sig alltså fler perspektiv på redan etablerad kunskap.

Eleverna lärde sig relatera ny kunskap till etablerad kunskap.

Fördelar med digitala prov ur ett elevperspektiv

  • Möjlighet att nå ett bättre resultat, genom mer utförliga och nyanserade svar. (som är betygskriterier)
  • Möjlighet till lärande vid provtillfället.

Fördelar med digitala prov ur ett lärarperspektiv

  • Lättare att läsa
  • Lättare att arkivera
  • Säkrare arkivering

Nackdelar med digitala prov ur ett elevperspektiv

  • Min gissning är att det kan vara en utmaning att hantera provtillfället och informationssökning vid samma tidpunkt, svårt att prioritera tid.

Nackdelar med digitala prov ur ett lärarperspektiv

  • Svårare att bedöma eftersom elevernas svar blev spretigare.
  • Vilken typ av bedömning är möjlig efter provet?

Vilket syfte fyller provet vid en jämförelse mellan pappersprov och digitala prov med internetaccess

Pappersprov: Summativ bedömning av uppnådd kunskap.

Digitalt prov med internetaccess:  Prov för lärande.

Utmaningar med digitala prov

Det finns några följdfrågor som skulle behöva utforskas mera för att kunna komma längre med ett digitalt provformat.

  • Hur ska betygskriteriet som är utskrivet i bakgrunden bedömas på ett bra sätt i proven?
  • Vilka typer av frågor inom samhällskunskapen lämpar sig för ett digitalt provformat?
  • Vilken typ av bedömning är möjlig att göra av en elevs kunskap och förmåga när provet genomförs digitalt med internetaccess?

Om testet

Testet är helt ovetenskapligt genomfört och allt bygger på min “upplevelse” av vad som hände när ett digitalt prov testades.

Posted in Prov och bedömning | Tagged , | Comments Off on En jämförelse av papperprov och digitalaprov inom Samhällskunskap

Varför behöver jag en lärarutbildning?

Vad är undervisningsmetoder?

Vad ska undervisningsmetoder bygga på?

Ska jag kunna stå i ett klassrum och säga att jag bedriver den här typen av undervisning eftersom teorier om lärande säger att elever lär sig så här?

Om jag inte underbygger min undervisning med hjälp av lärandeteorier, vad bygger jag den på då?

Jag tror att elever lär sig så här, därför undervisar jag så här?

Mina egna försök och misstag har lett till att jag upptäckt att eleverna lär sig så här?

Om min undervisning bygger på mina egna tankar om lärande, varför behöver jag då en lärarutbildning?

Ett svar: Genom andras ögon kan man få syn på och förklara sina andra tankar. Genom teorier och metoder får vi gemensamt språk? från @HannasTankar

Ett annat svar: Mina tankar är att jag lyssnar, läser & tänker och förhoppningsvis tänker annorlunda efter vad som bevisats. @HannasTankar

Ytterligare ett svar: lär-teorier, om hur Elever lär sig, är viktigt för analysen av andras undervisning och din egen samt didaktik för hur man ska tänka kring undervisning. @EliasDie

Posted in Lärande, Lärarstudent | Tagged | Comments Off on Varför behöver jag en lärarutbildning?

B.F Skinner – undervisningsteknologi

Detta är min läsning av B.F Skinners undervisningsteknologi (2008) Det är Skinners “fikonspråk”, det är inte citat utan min avskrivning och ibland omskrivning av innehållet. Innehållet riktar sig till eventuella lärande-nördar, som kanske själva läser eller har läst Skinner.

Förändring som kallas inlärning.
Inre bestämmande förmågor för beteende: uppfattningsförmåga, talang och karaktärsdrag.
Genom att inrikta oss på det beteende som visar att elever äger dessa drag kan vi effektivt söka efter förhållanden som kan ändras så att de studerar effektivare.
Den vanliga proceduren har varit att bibehålla den nödvändiga oron i klassrummet genom att förorsaka fel.
Att försäkra sig om att eleven vet att han inte vet är en metod som har att göra med motivation, inte inlärningsprocessen.
Naturen är inte alltid en beundransvärd läromästare.
Med denna metod undervisar man inte, man väljer bara ut dom som lär sig utan att undervisas.
Att låta eleven lösa inlärningsproblemet är att vägra lösa undervisningsproblemet.
Vad är det som förstärker eleven när han studerar?
Självalstrande stimuli
Att eleven är fri från de aversiva förhållandet att inte kunna.
Barn leker med sådant som åstadkommer betydelsefulla förändringar i omgivningen, styrandet av naturen är i sig själv förstärkande.
Det finns förstärkande element av förvåning och prestation i en personlig upptäckt.
Intellektuell muskeluppbyggnad.
Att vara oberoende är att vara fri.
Allt som främjar individualitet, ett steg i rätt riktning.
Elevens självstyre…beteende som inte liknar lärarens.
Vi måste lära eleven hur hen skall upptäcka vad hen har att säga.
Heuristiska vinkeln, att fråga eleven,  känner du till något besläktat problem?
Ett annat sätt att programmera (undervisa) för ökad svårighetsgrad är att differentierat förstärka fördröjt kopierande av successivt subtilare drag.
Hur ska man kunna hindra några bra elever från att göra alla upptäckter?
Den gode eleven behöver inte vår hjälp.
Behandla beteenden som särskilda undervisningsmål (skilda från kunskap).
De produkter av undervisningen som är lättast att mäta, inte nödvändigtvis de värdefullaste

Posted in Lärande | Tagged , | Comments Off on B.F Skinner – undervisningsteknologi

Hör du mig? – om undervisningsspråket

Hur kommer de som jag som lärare säger att uppfattas av mina elever? Nedan följer fyra exempel på hur en lärares språk skulle kunna uppfattas av fyra olika elever.

Vad en studiemotiverad elev uppfattar:

God morgon klassen!

Vi ska idag börja med området gastronomi.  Vi kommer att närma oss detta ämne genom att studera boeuf bourguignon närmare. Ni kommer att få i läxa att ta reda på vilka ingredienser som receptet för detta består av. Nästa lektion kommer vi att göra vår första övning och till dess måste ni ha gjort läxanBetyget som ni kommer få i den här kursen kommer vara baserat på en bedömning av ert arbete som kommer att ske löpande samt ett slutprov som kommer att handla om att ni ska dekonstruera en boeuf bourguignon, gärna med svenska influenser!

Vad en elev med en 20% hörselskada uppfattar:

God m    n klassen!

Vi ska idag bö  a med o r det ga tro omi.  Vi kommer att       oss detta ämne g    m att studera boeuf bourgui non närmare. Ni ko    er att få i läxa att ta reda på vilka  e   r som re   et för detta består av. Nästa l     n ko  er vi att göra vår första övning och till dess måste ni ha gjort läxan.  Be     som i kommer få i den här kursen          vara baserat på en b  öm   g av ert arbete som kommer att ske löpande samt ett slu    rov som kommer att handla om att ni ska dekonst      a en boeuf bourguig  n, gärna med sv  ka influenser!

Vad en omotiverad elev uppfattar:

God morgon klassen!

Vi ska idag börja med området gastronomi.  Vi kommer att närma oss detta ämne genom att studera boeuf bourguignon närmare. Ni kommer att få i läxa att ta reda på vilka ingredienser som receptet för detta består av. Nästa lektion kommer vi att göra vår första övning och till dess måste ni ha gjort läxanBetyget som ni kommer få i den här kursen kommer vara baserat på en bedömning av errbetem kommer att ske löpande samt ett slutprov som kommer att handla om att ni ska dekonstruera en bourguignon, gärna med svenska influenser!som kommer att handla om att ni sk

Vad en elev som inte förstår allt uppfattar:

God morgon klassen!

Vi ska idag börja med området gastronomiVi kommer att närma oss detta ämne genom att studera boeuf bourguignon närmare. Ni kommer att få i läxa att ta reda på vilka delar som receptet för detta består av och mängden. Nästa lektion kommer vi att göra vår första övning och till dess måste ni ha gjort läxan.  Betyget som ni kommer få i den här kursen kommer vara baserat på en bedömning av ert arbete som kommer att ske löpande samt ett slutprov som kommer att handla om att ni ska dekonstruera en boeuf bourguignon, gärna med svenska influenser!

 

I exemplet har jag laborerat med generaliseringar kring olika elever. Jag har gjort det för att jag funderar mycket över betydelsen av lärarens språk.  Jag tycker inte att några av dessa fyra exempel är lyckade utan söker istället ett femte exempel som är mera inbjudande och lättillgängligt för alla.

Vi hör inte med hörseln, vi hör med hjärnan.

Posted in undervisningsspråk | Tagged , , , | Comments Off on Hör du mig? – om undervisningsspråket

Skillanden i att anteckna eller spela in en föreläsning

Saker som jag gör på ett visst sätt i ”verkligheten” kan inte föras över till ”digitalt” format oförändrat. Det beskrivs väldigt bra av Daniel Baker i hans film om att flippa klassrum. Det händer något med innehållet när man byter format.

Anteckningar för hand under en föreläsning är och kan inte vara samma sak som att tex spela in en förelsäsning. Då får man fråga sig vad som är syftet med de olika anteckningsformerna.

För mig är det så att när jag antecknar för hand, är det för att befästa och bättre komma ihåg vad jag lärt mig. Genom mina anteckningar bearbetar jag de jag får höra.

När jag spelar in ljudupptagning av en föreläsning är det för att återupprepa innehållet vid ett senare tillfällen.  När jag sedan lyssnar på min ljudupptagning i efterhand, antecknar jag ibland utifrån ljudupptagningen.

När jag antecknar för hand, kan jag teckna samband och göra betoningar. Detta är något som jag ännu inte behärskar att göra i digitalt format, och absolut inte i samma hastighet som jag kan göra det för hand.

Anteckning med betoningAnteckning som fått en helsida i mitt block, stark betoning på innehållet.

Reflekterande anteckning

 

Ytterligare anteckning som fått en helsida i mitt block, denna är en reflektion över de presenterade innehållet.

Kategoriserande anteckningar

 

Anteckningar ifrån en snurrig föreläsare utan presentationsmaterial och utan röd tråd. Jag skapade själv olika innehållskategorier utifrån en tankekarta som jag kunde fylla på under vartefter föreläsaren sa något i relation till de olika kategorierna. (Detta upplevde jag själv att jag lärde mig enormt mycket på, att bli “tvingad” till denna typ av anteckningar ledde till effektiv inlärning för mig.)

Frågan jag ställer mig är om mina anteckningar tyder på att jag tillhör en viss inlärningstyp? Eller om de finns något generellt att lära om lärande genom skrivandet?

Posted in Handskrift, Studieteknik | Tagged , , , , , , , , | 1 Comment

IT – kompetens för lärarstudenter

Vilken teknisk kompetens behöver lärarstudenter få med sig från universitet? Detta blogginlägg är en fortsättning på Oscars tidigare inlägg om lärarstudenters kunskapsbehov för framtiden. http://oscarsemb.wordpress.com/2012/09/24/ge-lararstudenter-chansen-att-vara-en-del-framtide

Under twitterchatten för lärarstudenter för några veckor sedan framkom en viss oklarhet kring vad som egentligen menas med teknisk kunskap, vad man syftar på. Jag har funderat vidare på detta och delat upp IT kompetensen för lärare i tre områden, IT för personlig administration, IT för lärande och IT för omvärldsbevakning och vidareutveckling.

Dessa tre huvudområden har jag sedan delat upp i ytterligare underkategorier, det skulle gå att bygga vidare och specificera ytterligare under varje underkategori och jag hoppas kunna komma tillbaka och vidareutveckla detta ytterligare vid ett senare tillfälle.

IT för personlig administration

  • Word
  • Excel
  • Outlook
  • OneNote
  • Dropbox
  • Google Drive

Särskilt med fokus på list-hantering, maillistor, och mapp- och filter system. Hade också varit relevant med viss juridisk kunskap om PUL för skolan samt allmän handling ur skol-perspektiv.

IT i undervisning

Generella ämnesöverskridande verktyg, för kommunikation samarbete och informationsinhämtning.

Enheter

Smartboards, projektorer och surfplattor

Internet

Sajter och program av olika slag; Twitter, Pinterest, Instagram, Facebook, bloggar, Youtube, OneNote, Prezi

Mobil

Appar av olika slag tex: Twitter, Pinterest, Instagram och Facebook.

Ämnesspecifika verktyg enligt samma indelning, alltså enheter, internet, och mobil. Här tänker jag på olika matteprogram, engelskaprogram osv. Runt detta skulle de också vara intressant med en diskussion kring elevernas integritet, mobbing och skolans ansvar.

Inom området IT för lärande tänker jag att man ytterligare skulle kunna specificera verktyg för lärare och verktyg för elever.

IT för omvärldsbevakning och egen yrkesutveckling

läraryrket

  • Aktörer inom skolans värld och möjliga källor.

 ämnesspecifika kunskaper

  • Aktörer inom valda ämnen och möjliga källor.
  • Verktyg för omvärldsbevakning och vidareutveckling.
  • Twitter, RSS, Nyhetsbrev…osv
  • Samt en diskussion om lärarens roll, möjligheter och skyldigheter som deltagare i ett socialt media.

Vad säger du? Vad ska läggas till på listan? Vad ska bort?

Tack @iloabn för kommentarer 🙂

Posted in Lärarstudent | Tagged , , , | Comments Off on IT – kompetens för lärarstudenter