Lek med lektionsplanering för begrepp

Funderar över hur en lektion som handlade om olika former av begreppsförståelse skulle kunna se ut. Jag har prövat mig fram genom att använda begreppet ”snäll” och sett hur man skulle kunna arbeta runt det. Målet med utformningen av övningarna är att de ska erbjuda olika ingångar till ämnet, i detta fall genom både bild och, eller text. Samt att elevens egna lärande och arbete runt begreppet ska få så mycket utrymme som möjligt.

Steg ett: Arbete med begreppet genom bilder

En möjlig introduktion till ämnet skulle kunna vara att visa upp en Pinterest board med bilder som jag associerar till begreppet. Ett exempel: http://pinterest.com/gravardotter/snall/

Efter det skulle eleverna kunna få i uppgift att skapa en egen Pinterestboard antingen under lektionen eller som läxa. Ingen begränsning i antal bilder för varje elev, däremot en begränsning i tid som behöver läggas på uppgiften. Instruktionen skulle vara att lägga upp bilder som eleven associerar till ordet snäll i det här fallet och att även tänka på olika symboler för att vara snäll och även lägga till bilder på det, t.ex. en pepparkaka. Uppföljning skulle kunna vara att någon eller några får visa sin board och berätta hur de tänkt runt de olika bilderna.

Fundering: Hur svårt är Pinterest? Hur stor risk är det att man som elev inte förstår? Hur mycket tid ska läggas på detta?

Steg två: Arbete med begreppet i text

Som steg två skulle ett antal citat kunna läggas fram där eleven får som uppgift att välja ett citat de tycker är sant eller ett som de inte håller med om. Eleverna skulle sedan få i uppgift att motivera sitt val i en kortare text, gärna med exempel på något de tycker styrker sin motivering.

”Den som är stark måste vara snäll”. – Pippi
”Det bästa sättet att göra barn snälla är att göra dem lyckliga” – Oscar Wilde
“Det gör inget om man är vacker, bara man är snäll också.”– Pex Tufvesson
”Det är synd att det är omodernt med snälla och lydiga barn. Det skulle göra livet mycket lättare för oss vuxna”.
”En del människor är snällare än kloka.”– William Cowper
”Han är så snäll så han är dum.”
”Kan du inte vara snäll så var försiktig.”

 

Fundering: Vad ska hända med elevtexten sen? Tanken med övningen är att genom skrivande formas tanken. Vilka fler syften har en eventuell text? Ska det verkligen skrivas en text? Kan eleverna bedöma varandras texter? Kan eleverna ge återkoppling på varandras texter, i så fall på vilka grunder? Kan man lämna en övning ouppföljd?

Steg tre: Arbete med begreppet genom motsatser

Synonymer till snäll kan vara generös, vänlig, empatisk, god, trevlig, tillmötesgående, schysst, och hjälpsam. Fundera över vad som inte är snällt? Detta skulle eleverna kunna göra typ parvis i några minuter.

Steg fyra: Slutövning med visualisering

Sista övningen skulle vara att rita en gemensam tankekarta på tavlan över olika sätt att vara snäll i ett klassrum. Idén är att låta alla elever stå vid tavlan och gemensamt rita upp en tankekartan över begreppet, lärarrollen görs så liten de bara går.

Fundering: Skulle man kunna få in ett prioriterings och värderingssteg här? Vilket ord eller begrepp är viktigast kopplat till det som ska beskrivas? Vad är mest snällt? Vad är minst snällt? Eller om det var t.ex. demokratibegreppet; vad är viktigast för demokrati?

Målsättningar

  • Att få en förståelse för begreppet.
  • Att få en vidgad förståelse av begreppet.
  • Att få en ökad förståelse för andras syn på begreppet.
  • Att kunna applicera sina kunskaper i ett sammanhang, i detta fall klassrummet.
  • Att kunna värdera för sig själv och argumentera inför andra kring sitt ställningstagande.

Fundering: Skulle man kunna lägga in en reflektionsövning kring vad eleven själv lärt sig av övningen? Om det var något kring begreppet som varit svårt? Om det är något kring begreppet som eleven är mer nyfiken på? Finns det idéer på andra sätt att arbeta gemensamt runt ett begrepp?

Vi har i min lärarutbildning ännu inte haft en lektion om lektioner. Så jag har ingen aning om vad jag håller på med, hur en lektionsplanering ser ut och vad som är rimligt och viktigt att tänka på. Men jag vill prova och skapa själv!

Jag. Vill. Skapa.

Posted in Sociala Medier, undervisningsspråk | Comments Off on Lek med lektionsplanering för begrepp

Vad mäter betyg?

Att kompetensen som efterfrågas till olika yrken i samhället inte är det som mäts med betyg har fått mig att fundera över syftet med betyg och vad det egentligen är ett mått på. Först tänkte jag att betyg var ett mått på “inlärningsförmånga” hos en person inom ett visst kunskapsområde. Med hjälp av @shpetter ingsåg jag att det också är ett mått på “utlärningsförmåga” hos läraren. Både in- och utlärningsförmåga påverkas i sin tur av ett antal faktorer.

Vilka kompetenser en ny lärare behöver har #nlchatt varit inne på, så jag återanvände resultatet ifrån den chatten. Detta är en tankemodell för vad skolbetyg visar. Igen, ingen av faktorerna är “sanna” utan bara gissade faktorer för att jag ska kunna laborerar med tankar kring betyg.

Betyg fyller idag en funktion, det är en urvalsmetod för fördjupade studier. Vi spenderar nio år i skolan för att få fram ett mått som ska avgöra vilka fortsatta studier som vi kvalificerar oss för. Sedan spenderar vi ytterligare tre år, totalt tolv år för att få ett nytt mått som ska avgöra vilka ytterligare fortsatta studier vi kvalificerar oss för.

Vad innebär detta att betygen är ett mått på? Förmåga att studera? Vad säger betygen om förmågor i relation till ett yrke? Ska de säga något om förmågor i relation till ett yrke?

I det stora funderar jag på utmaningar som Framtidskommissionen visar på i sin rapport om åldrande, vi behöver komma i arbete snabbare, alltså i yngre ålder för att kunna balansera upp en större mängd pensionärer om ett par år. Skulle en annan typ av betyg kunna hjälpa till att snabba upp tiden från utbildning till arbete, genom att på ett bättre sätt ge ett underlag som även har relevans för arbetsmarknaden?

Posted in Kunskapsmätning | Tagged , , , | Comments Off on Vad mäter betyg?

Den här kompetensen behöver nya lärare!

I #nlchatt på twitter i tisdags diskuterades vad nya lärare behöver med sig i ryggsäcken. Diskussionen var mycket intressant! Jag har sammanställt innehållet och ritat tre bilder som visar en del av vad vi pratade om.

För att få fram diagrammen  listade jag alla uppfattade kunskapsbehov som passerade i #nlchatt. Sedan slog jag ihop de i ”kunskapsområden” och la in några egenskaper under kunskapsområden. Nyfikenhet, empati och ärlighet nämndes, de är min personliga uppfattning att detta är viktiga egenskaper både i ledarskap och i relationsbyggande, därför fick de vara med ”dubbelt”. Om en ska bort av av kunskapsområdena  jag listat så är det pedagogisk förmåga. Tålamod nämndes i chatten och eftersom de inte ”passar in” någon annanstans så tolkade jag det som en del av en pedagogisk förmåga. Man kan nog också tänka att alla områden tillsammans visar pedagogisk förmåga.

Listan på kunskapsområden ifrån chatten ser ut så här:

Ämneskunskaper (2)
“Diagnos” kunskap (1)
Ledarskap (4)

  • Nyfikenhet
  • Empati
  • Ärlig

Relationsbyggande förmåga (5)

  • Nyfikenhet
  • Empati
  • Ärlig
  • Humor

Populärkultur kunskap (1)
Pedagogisk förmåga (1) (nämndes som tålamod)
Kommunikations-teknik (1) (nämndes för svåra samtal)

När jag listat dom så viktade jag dom också, på en höft, (siffran inom parentes) efter hur ofta jag tyckte att de olika kunskapsområdena nämndes i chatten. Detta ger en bild av hur viktiga kunskaperna är i relation till varandra. Det första diagrammet nedan visar hur de olika kunskaperna förhåller sig i relation till varandra.

Sedan tog jag fram ett annat diagram som visar precis samma information. Det mörklila på bilden är de som #nlchatt definierade som eftersökta kunskaper.

Det sista diagrammet  visar igen samma sak som de två ovan, med ett tillägg. Jag gjorde en egen självskattning på hur jag själv ligger till i förhållande till de olika kunskapsområdena. Det ljuslila på bilden är mina siffror,  som ni ser är jag väldigt svag på en del områden, och har kommit en bit på väg inom andra. Det är alltså en jämförelse mellan äpplen och päron men det är inget i detta som är vetenskapligt så, håll till godo! Jag har lekt runt med innehållet i chatten och ville visa ett exempel på hur man kan ta det ett steg vidare!

Vill du ha underlaget för att göra en egen jämförelse, få ett egen “ljuslila” fält i relation till innehållet i #nlchatt  så har jag en excel-fil att dela, bara att säga till.

Här finns #nlchatt https://twitter.com/search?q=%23nlchatt&src=hash

Posted in Lärarstudent | Tagged , , , | 1 Comment

Reflektionsövning för bättre studieteknik

Min senaste universitetskurs hade åtta moment som bedömdes och en stor tenta på slutet. För att jag skulle klara av den stora mängd självstudier som kursen består av och för att vara så förberedd som möjligt för tentamen i slutet av kursen så genomförde jag en reflektionsövning efter varje delmoment i kursen.

Reflektionsfrågor:

  • Hur kändes detta moment?
  • Vad under momentet fungerade bra och varför?
  • Vad under momentet fungerade dåligt och varför?
  • Vad behöver jag göra/förändra för att få bort de jag upplevde som dåligt?

Målet med denna reflektionsövning var att hitta brister i min studieteknik, och samtidigt hitta sätt att förbättra min studieteknik under kursens gång medan de fortfarande fanns en möjlighet till förändring! Ett annat mål var att ge mig själv en klapp på axeln för de som jag upplevde fungerade bra.

Slutsatser

  1. Ifrån början antecknade jag en del på föreläsningar och seminarier, men anteckningarna var inte tillräckligt bra. När jag kom tillbaka till dom vid en senare tidpunkt förstod jag inte, därför ändrade jag anteckningsteknik och försökte verkligen “skriva mer än nödvändigt”, och mer fokusera på att “förklara för mig själv.”
  2. Ju mer jag förberedde mig innan föreläsningarna desto lättare blev inlärningsprocessen. Enkelt upptryckt upplevde jag det så här:
    Inläsning + lektion = 3

    lektion + inläsning = 2
    Jag lärde mig mycket mer på tiden jag la ner om jag förberedde mig än vad jag gjorde när jag läste efter lektionerna. Jag upplevde att jag “kom längre” i min förståelse om jag förberedde mig innan lektionerna
  3. För att få ett bra utfall av reflektionsövningen; möjlighet till mycket förbättring, är det viktigt att göra övningen så snabbt som möjligt efter momentet, helst samma dag eller dagen efter. Får det gå längre tid blir reflektionsövningen snabbt sämre och mindre värd.

Det stora målet med hela övningen är att jag i slutändan ska kunna lägga så lite tid som möjligt på studierna för ett så bra resultat som möjligt. Eller kanske snarare att jag ska hitta snabbaste vägen till ett bra resultat.

Posted in Studieteknik | Tagged , , , , | Comments Off on Reflektionsövning för bättre studieteknik

Ungas kommunikation och lärande på internet

Saker som man bara kan drömma om som lärarstudent är att gå på såna här spännande konferenser! Dalarnas universitet anordnar “Kommunikation på nätet” den 5 december i Falun. Ifrån inbjudan,

“Som deltagare på konferensen så kommer du få ta del av forskning och praktiska exempel kring kommunikation på nätet, direkt eller indirekt relaterad till utbildning.”

För nyfikna går det att ta del av en del av innehållet genom att kolla in .SE rapport om svenskarna och internet ifrån 2012. http://www.internetstatistik.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2012/

Posted in Konferenser | Tagged , , , | Comments Off on Ungas kommunikation och lärande på internet